<p>För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. </p><p>För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. </p><p>De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens. En kom-bination av icke-monetära belöningar samt arbetsförhållanden och arbetsuppgifter utgör grun-den för att organisation och medarbetare ska sträva mot samma mål.</p>

Bakgrund och Problem: Då konkurrensen bland organisationer idag är tuffare strävar de ständigt efter utveckling- och förändringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nå uppsatta mål inom organisationen, krävs det styrmedel såsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anställda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetära och icke-monetära. Exempel på monetära belöningssystem är bonus och icke-monetära belöningssystem är utbildning och feedback. Problem uppkommer om belöningar inte används alls eller felaktigt sätt inom en organisation, det kan leda till ökad personalomsättning samt missnöje bland de anställda. Kunskapsbaserade företag som studeras i uppsatsen är beroende av sina anställdas kunskap för att nå framgång och överlevnad. Det viktigt att anställdas kunskap ständigt kan utvecklas och fokuseras på men även att motivation kan skapas genom korrekt användning utav belöningssystem i företagen. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera och analysera vilka belöningssystem som anställda på kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen anser skapar motivation för dem. Monetära och icke-monetära belöningar ur motivationssynpunkt ska undersökas ur anställdas synvinkel samt en jämförelse mellan olika kunskaps-baserade företag ska göras. Avgränsningar: En avgränsning som kommer göras är att ett huvudföretag ska studeras, företaget är kunskapsbaserat som befinner sig inom redovisningsbranschen och finns inom regionerna Kalmar, Växjö samt Karlskrona. Ytterligare tre kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen kommer undersökas och det för att kunna göra en generell jämförelse företagen emellan. Slutligen kommer en avgränsning göras till anställdas perspektiv på belöningssystem ur motivationssynpunkt och inte ur chefernas perspektiv. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats samt en kvantitativ undersökning. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som skickats ut till fyra kunskaps-baserade företag inom redovisningsbranschen. Slutsats: Vår slutsats är att de belöningssystem som majoriteten av respondenterna på de studerade redovisningsföretagen anser motiverande är; högre lön, extra semester, feedback, omväxlande arbetsuppgifter, bonus, utbildning/utvecklingsmöjligheter, eget ansvar samt beröm. Samtliga nämnda belöningar förekom på företagen, förutom bonus och extra semester. Slutsatser som vi drar är att företagen idag använder sig till stor del av belöningarna på ett bra och effektivt sätt, då de anställda anser dem motiverande. Enbart en viss del av de anställda fick ta del av belöningen, bonus och en slutsats som drogs var att det framförallt är de med högre position som får ta del av denna belöning.  De icke-monetära belöningarna anses mest rättvisa, nödvändiga samt positiva än de monetära och det beror enligt oss på att de används i större utsträckning inom företagen oavsett inom vilken befattning de anställda har. Fler får alltså ta del av de icke-monetära belöningarna än de monetära. De monetära belöningarna ansågs orättvisa och en anledning till det enligt oss är att bonusar endast ges till en viss del av de anställda, möjlighet till bonus borde ges till alla för att minska personalens känsla av orättvisa. Några belöningar som bör införas enligt oss och som även kunde ses från den empiriska studien är vinstdelning och extra semester, även de anställdas förslag till belöningar som framkom i studien bör företagen se över för att öka motivationen. Företagens resultat skilde sig mycket lite åt, då nästan alla svar var identiska, det beror enligt oss på att företagen verkar inom samma bransch och har liknande mål och även belönar sina anställda på liknande sätt.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråer Författare: Carl Schön Institution: Ekonomihögskolan i Växjö Datum: 2011-05-30 Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga? Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt. Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda. Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda. Företagets icke monetära belöningar består av bland annat en god arbetsmiljö, utbildningar och förmåner som till exempel privatsjukvård, motionsbidrag och kortare arbetsvecka. Som belöningssystemet är utformat i dagsläget är det endast Directors och Partners som berörs av belöningssystemets samtliga delar, vilket bidrar till att det tappar en stor del av dess motivationshöjande avsikt. Directors på fallföretaget hävdar dessutom att de hade utfört samma arbetsuppgifter utan en finansiell bonus, men att det ändå är något som måste finnas för att behålla medarbetarna och kompetensen inom företaget. Utlandsutbildningar nämns som ett exempel på en belöning som hade motiverat dem, men som i dagsläget inte ingår i fallföretagets belöningssystem. Fallföretagets belöningssystem håller i skrivande stund på att omarbetas, för att ge fler av företagets anställda möjlighet att erhålla monetära bonusar vid goda prestationer. På sikt kommer även företaget tillhandahålla en kollektiv belöningsfördelning där samtliga medarbetare får ta del av företagets framgångar.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank.  För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens. En kom-bination av icke-monetära belöningar samt arbetsförhållanden och arbetsuppgifter utgör grun-den för att organisation och medarbetare ska sträva mot samma mål.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera vilket inflytande belöningssystem i form av monetära och icke-monetära belöningar har på anställdas motivation när det gäller arbetsuppgifter som karaktäriseras av hög respektive låg komplexitet. Det teoretiska ramverket består av fem delar som behandlar belöningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. För att undersöka problemformuleringen gjordes en tvåfallstudie bestående av enkätundersökningar och semi-strukturerade intervjuer på respektive fallföretag. Resultatet av studien visar att belöningssystem i form av både monetära och icke-monetära belöningar efterfrågas av individerna för att uppnå motivation i både arbetsuppgifter som karaktäriseras som komplexa och icke-komplexa. Arbetsuppgiftens komplexitet kan även vara avgörande för till vilken grad individen uppnår en hög grad av inre motivation.

Denna studie handlar om Swedbanks incitamentprogram. Avsikten med detta belöningssystem är att främja och motivera de anställda att arbeta gemensamt mot företagets mål. I dagsläget förs det diskussioner om huruvida individuellt eller kollektivanpassat belöningssystem skall införas. Vad som lämpar sig bäst måste anpassas efter den specifika situationen. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring monetära och så kallade yttre belöningar, medan de icke – monetära och inre belöningarna bara nämns i förbifarten. Dock börjar företagen inse värdet av att främja motivation, då den inre motivationen är något många människor söker för att finna en tillfredställande arbetssituation. Syftet med denna uppsats är att identifiera effekterna och motivationen i ett incitamentprogram. Vi har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning hos Swedbank där respondenterna fick besvara ett antal frågor anonymt. Slutsatserna vi kom fram till i samband med undersökningen, var faktorer som att personalen var beredd att genomföra samma arbete utan belöningssystemet om de fick högre lön. De ansåg även att kunderna inte blev rättvist behandlade genom de belöningsgrundade produkterna. Respondenterna ansåg även att det är allt för stor fokusering kring de belöningsgrundande och att administrativa arbetsuppgifter blev kraftigt åsidosatta. Efter införande av incitamentprogrammet har de anställdas syn på vad som är viktigt för dem inte påverkats. / Uppsatsnivå: C

Titel: Belöningssystem – Ett verktyg för företag att motivera sina anställda Författare: Julia Henriksson och Madeleine Olsson Intuition: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur försäljningsenheten på TV4 tillämpar belöningssystem för att motivera sina anställda, samt hur de anställda motiveras av det befintliga belöningssystemet. Metod: En fallstudie har utförts på försäljningsenheten på TV4 i Växjö. Semistrukturerade intervjuer med försäljningschefen och två säljare från fallföretaget har legat till grund för empiriinsamlingen. Slutsats: TV4 har valt att tillämpa resultatlön som lönesättning och har alltså delat upp lönen i en fast del och en rörlig del. Den fasta lönedelen skapar trygghet för säljarna och tillsammans med den rörliga lönedelen motiveras de anställda till att utföra ett bra arbete. Den rörliga lönedelen är en stor motivationsfaktor då säljarna själva kan påverka sin lön. Prestation är direkt kopplat till belöningarna, kopplingen bidrar till att säljarna triggas att arbeta lite extra om de ligger på gränsen till bonus.

 Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek. Slutsatserna är att de monetära samt de icke-monetära belöningarna skapade både yttre respektive inre motivation. Resultaten visar att storleken på organisationerna inte påverkade skillnaderna i motivation hos säljarna. Utifrån resultatet drog vi även slutsatsen att en kombination av monetära och icke-monetära belöningar föredrogs av säljarna i de båda små organisationerna.

No description available.

Icke-monetära belöningar har på senare tid uppmärksammats mer och mer och börjat användas av företag i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur just icke-monetära belöningar upplevs av anställda och effekten de har på motivation. Är ökningen av icke-monetära belöningar verkligen berättigad? Tidigare studier har ofta kommit fram till att icke-monetära belöningar har en positiv påverkan på motivation men inte varför de har det och det är här vår studie har sitt bidrag. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer på en bank som i princip endast använder icke-monetära belöningar. För att ha en god grund att diskutera fallstudiens resultat, har tre teorier använts; teorin om frikoppling, Maslows behovstrappa samt Herzbergs tvåfaktorteori. Med hjälp av teorin om frikoppling har en diskussion förts kring den frikoppling som setts mellan de olika hierarkiska nivåerna. Motivationsteorierna har gett sitt bidrag i att stödja inre och yttre motivationskrafter. Både Maslow och Herzberg förespråkar vikten av icke-monetära belöningar men att de först uppskattas då grundläggande behov är uppfyllda. I intervjuerna nämndes ofta monetära belöningar i ett första skede som bra motivationsfaktorer men vidare sågs den betydelse de icke-monetära belöningarna verkligen har. Studien har bekräftat innebörden av icke-monetära belöningar där främst utvecklingsmöjligheter uppskattas. Varför dessa icke-monetära belöningarna fungerar är för att de kan bidra till att skapa en kultur som på ett indirekt sätt motiverar de anställda. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att en god företagskultur där det exempelvis erbjuds goda utvecklingsmöjligheter, olika förmåner och en semla på semmeldagen skapar en trivsel vilket leder till att de anställda motiveras i det långa loppet och blir lojala till sina arbetsgivare. / Recently non-monetary rewards have been receiving more and more attention which have led to an increase in the usage of them by multiple companies. The purpose of this paper is therefore to investigate how non-monetary rewards are perceived by the employees and consequently how it affects the motivation of the employees. Is the increase justified or is it only a trend passing by? Prior research has identified that non-monetary rewards have a positive effect on the motivation of the employees. Why it has a positive effect is, however, uncertain and that is how our study will contribute to the field of study. The study was conducted through a series of qualitative semi-structured interviews on a single bank which basically only use non-monetary rewards. In order to be able to discuss the result of the case study, three theories have been used, decoupling theory, Maslow’s hierarchy of needs and Herzberg’s two-factor theory. By using the decoupling theory, a discussion about decoupling between the different levels of hierarchy has been held. Both motivation theories used in the study have contributed with support to both the internal and external forces of motivation. Maslow and Herzberg both describe the importance of non-monetary rewards and how they only can be fully appreciated once the basic needs are fulfilled. Monetary rewards were often mentioned in the beginning of the interviews as important first motivating factors but later in (in the interviews) the meaning of non-monetary rewards was emphasized. The study has also confirmed the appreciation of non-monetary rewards and especially developing opportunities within the company. A reason why these non-monetary rewards work in practice are because they can create a culture that indirectly motivate the employees. Based on the result of the study a conclusion can be made. By creating a good corporate culture that promote developing opportunities, benefits and by offering a Swedish cream bun on a special day, it results in a well-being which eventually leads to motivated and long-term committed employees.