Bakgrund och Problem: Då konkurrensen bland organisationer idag är tuffare strävar de ständigt efter utveckling- och förändringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nå uppsatta mål inom organisationen, krävs det styrmedel såsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anställda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetära och icke-monetära. Exempel på monetära belöningssystem är bonus och icke-monetära belöningssystem är utbildning och feedback. Problem uppkommer om belöningar inte används alls eller felaktigt sätt inom en organisation, det kan leda till ökad personalomsättning samt missnöje bland de anställda. Kunskapsbaserade företag som studeras i uppsatsen är beroende av sina anställdas kunskap för att nå framgång och överlevnad. Det viktigt att anställdas kunskap ständigt kan utvecklas och fokuseras på men även att motivation kan skapas genom korrekt användning utav belöningssystem i företagen. Syfte: Uppsatsens syfte är att studera och analysera vilka belöningssystem som anställda på kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen anser skapar motivation för dem. Monetära och icke-monetära belöningar ur motivationssynpunkt ska undersökas ur anställdas synvinkel samt en jämförelse mellan olika kunskaps-baserade företag ska göras. Avgränsningar: En avgränsning som kommer göras är att ett huvudföretag ska studeras, företaget är kunskapsbaserat som befinner sig inom redovisningsbranschen och finns inom regionerna Kalmar, Växjö samt Karlskrona. Ytterligare tre kunskapsbaserade företag inom redovisningsbranschen kommer undersökas och det för att kunna göra en generell jämförelse företagen emellan. Slutligen kommer en avgränsning göras till anställdas perspektiv på belöningssystem ur motivationssynpunkt och inte ur chefernas perspektiv. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats samt en kvantitativ undersökning. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som skickats ut till fyra kunskaps-baserade företag inom redovisningsbranschen. Slutsats: Vår slutsats är att de belöningssystem som majoriteten av respondenterna på de studerade redovisningsföretagen anser motiverande är; högre lön, extra semester, feedback, omväxlande arbetsuppgifter, bonus, utbildning/utvecklingsmöjligheter, eget ansvar samt beröm. Samtliga nämnda belöningar förekom på företagen, förutom bonus och extra semester. Slutsatser som vi drar är att företagen idag använder sig till stor del av belöningarna på ett bra och effektivt sätt, då de anställda anser dem motiverande. Enbart en viss del av de anställda fick ta del av belöningen, bonus och en slutsats som drogs var att det framförallt är de med högre position som får ta del av denna belöning.  De icke-monetära belöningarna anses mest rättvisa, nödvändiga samt positiva än de monetära och det beror enligt oss på att de används i större utsträckning inom företagen oavsett inom vilken befattning de anställda har. Fler får alltså ta del av de icke-monetära belöningarna än de monetära. De monetära belöningarna ansågs orättvisa och en anledning till det enligt oss är att bonusar endast ges till en viss del av de anställda, möjlighet till bonus borde ges till alla för att minska personalens känsla av orättvisa. Några belöningar som bör införas enligt oss och som även kunde ses från den empiriska studien är vinstdelning och extra semester, även de anställdas förslag till belöningar som framkom i studien bör företagen se över för att öka motivationen. Företagens resultat skilde sig mycket lite åt, då nästan alla svar var identiska, det beror enligt oss på att företagen verkar inom samma bransch och har liknande mål och även belönar sina anställda på liknande sätt.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråer Författare: Carl Schön Institution: Ekonomihögskolan i Växjö Datum: 2011-05-30 Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga? Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt. Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda. Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda. Företagets icke monetära belöningar består av bland annat en god arbetsmiljö, utbildningar och förmåner som till exempel privatsjukvård, motionsbidrag och kortare arbetsvecka. Som belöningssystemet är utformat i dagsläget är det endast Directors och Partners som berörs av belöningssystemets samtliga delar, vilket bidrar till att det tappar en stor del av dess motivationshöjande avsikt. Directors på fallföretaget hävdar dessutom att de hade utfört samma arbetsuppgifter utan en finansiell bonus, men att det ändå är något som måste finnas för att behålla medarbetarna och kompetensen inom företaget. Utlandsutbildningar nämns som ett exempel på en belöning som hade motiverat dem, men som i dagsläget inte ingår i fallföretagets belöningssystem. Fallföretagets belöningssystem håller i skrivande stund på att omarbetas, för att ge fler av företagets anställda möjlighet att erhålla monetära bonusar vid goda prestationer. På sikt kommer även företaget tillhandahålla en kollektiv belöningsfördelning där samtliga medarbetare får ta del av företagets framgångar.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera vilket inflytande belöningssystem i form av monetära och icke-monetära belöningar har på anställdas motivation när det gäller arbetsuppgifter som karaktäriseras av hög respektive låg komplexitet. Det teoretiska ramverket består av fem delar som behandlar belöningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. För att undersöka problemformuleringen gjordes en tvåfallstudie bestående av enkätundersökningar och semi-strukturerade intervjuer på respektive fallföretag. Resultatet av studien visar att belöningssystem i form av både monetära och icke-monetära belöningar efterfrågas av individerna för att uppnå motivation i både arbetsuppgifter som karaktäriseras som komplexa och icke-komplexa. Arbetsuppgiftens komplexitet kan även vara avgörande för till vilken grad individen uppnår en hög grad av inre motivation.

Hos serviceföretag har det visat sig att personalstyrkan är en av de främsta konkurrensfördelarna gentemot konkurrenter. Motiverad personal är av stor betydelse för att behålla kompetensen inom företaget och därmed kunna erbjuda kunderna det de efterfrågar; så bra service som möjligt. I denna kvalitativa fallstudie undersöks motivationsarbetet som cheferna på Radisson Blu SkyCity Hotel använder för att motivera de anställda. För att se hur de anställda i sin tur motiveras av detta arbete undersöks även vad som motiverar de anställda i deras dagliga arbete. Genom intervjuer med 6 anställda, 2 ansvariga arbetsledare och 2 chefer har en bild av företagets motivationsarbete målats upp, samt hur de anställda blir motiverade. Motivationsarbetet går främst ut på icke-monetära belöningar, där framförallt positiv återkoppling och chans till vidareutveckling har visat sig vara det som motiverar de anställda i högst grad. Även monetära bonussystem används och dessa motiverar anställda som har möjlighet att ta del av dessa. Dock motiverar inte detta i lika hög grad som de icke-monetära belöningarna.

Idag ställs det höga krav på arbetsgivare att utmärka sig från sina konkurrenter för att kunna attrahera rätt kompetens samt behålla nuvarande personal, för att på så sätt kunna bli konkurrenskraftiga. Organisationer som aktivt utvecklar och skapar ett attraktivt arbetsgivarvarumärke kan både behålla och locka till sig arbetstagare, vilket gynnar företagens employer branding såväl internt som externt. Syfte med denna studie var att undersöka anställdas erfarenheter och upplevelser av intern employer branding samt att identifiera eventuella förbättringsområden. En fallstudie genomfördes på ett anonymt tjänstemannaföretag som är verksamt inom privat sektor. En kvalitativ metod med ett målstyrt urval tillämpades för att besvara studiens syfte i form av sju semistrukturerade intervjuer. Vidare användes en tematisk analys då det var tydligt att specifika mönster och teman var återkommande under intervjuerna samt för att det är en flexibel analysmetod som fokuserar på att identifiera och analysera resultatet. Studiens resultat visade på att respondenterna ansåg att företaget är attraktivt och arbetar aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Anledningen till respondenternas upplevelser grundade sig i företagets goda kultur, att kollegorna gör det lilla extra för varandra, att det finns stora möjligheter till flexibilitet samt att det är varierande arbetsuppgifter. Utifrån resultatet identifierades tre utvecklingsområden. Det första området var att respondenterna ansåg att det är begränsade karriärmöjligheter på arbetsplatsen. Det andra utvecklingsområdet relaterades till arbetet kring feedbacksessioner som önskas ska återinföras och tillämpas i det dagliga arbetet. Den sista förbättringspunkten berör företagets lönemodell, där det var tudelade åsikter bland respondenterna om det utgör en motivationsfaktor eller om den förorsakar stress.