Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

The traditional media channels are beeing more and more digitalized and is now offering the consumers access to the content anywhere, anytime. There are indications from different researchers that this could lead to a fragmentation of the media audience. This could be because the content is beeing more and more specialised to different demographic groups of people. With this paper we sought to find out if we could get any indications on if the development tend to continue regarding on demand-services. Does the media audience think they will continue their subscriptions to the services, and if so - why? If not, how will they consume media if not via on demand-services? We conducted an online survey where 243 individuals participated and found out that our respondents indicated to continue their subscriptions because of the quantative content the service offers. Although our result indicated that the people who now are subscribing on an on demand-service will continue to do so - the majority of our respondents showed that they would turn to illegal filesharing and streaming if they, for any reason, would cancel the on demand-subscription.

Ekonomisk information är användbar för samtliga företag och deras intressenter som beslutsunderlag och för att ge information om företagets ekonomiska ställning. Företag måste ta hänsyn till de olika intressenternas informationsbehov och intressen med den ekonomiska informationen för att kunna förse samtliga intressenter med relevant information. De anställda är en intern primär intressent som har väsentlig betydelse för ett företag. Dock har tidigare forskning mestadels fokuserat på företagets kommunikation av den ekonomiska informationen till de externa intressenterna. Därför är det intressant att istället studera hur kommunikationen av ekonomisk information till de anställda ser ut och om de anställda har tillräcklig kunskap angående den ekonomiska informationen. Syftet med denna uppsats blir följaktligen att skapa en förståelse för hur kommunikation av ekonomisk information ser ut internt i företag. Syftet uppnås genom kvalitativa intervjuer med både sändaren av den ekonomiska informationen samt de anställda, alltså mottagarna. Studiens resultat visar att det föreligger ett kunskapsgap på grund av den bristande interna kommunikationen av ekonomisk information. Detta har sin grund i att de anställda har begränsad kunskap angående den ekonomiska informationen och sändarna av den ekonomiska informationen inte alltid tar hänsyn till de anställdas kunskap. Resultatet visar också att det föreligger ett informationsgap även om de anställdas informationsbehov av den ekonomiska informationen anses vara uppfyllt. Detta beror på att det överlag inte finns tillräcklig med förståelse vad ekonomisk information innebär och därav uppstår ett informationsgap då de anställda inte förstår vilken ekonomisk information som behövs för att tillgodose deras intressen. / Economic information is useful for all companies and its stakeholders for decision-making and to provide information about the company’s financial position. The company has to consider the different needs of information and interests of the various stakeholders with the economic information in order to provide relevant information to all stakeholders. Employees’ are an internal primary stakeholder that plays an important role within a company. However, previous research has mostly focused on the company's communication of economic information to external stakeholders. Thus, it is interesting to study how communication of economic information to employees looks like and if employees have sufficient knowledge about the economic information. The purpose of this paper is to create an understanding of how communication of economic information looks within companies. The purpose is achieved through qualitative interviews with both the sender of the economic information perspective and the employees', the receivers. The result of the study shows that there is a gap of knowledge due to the deficient internal communication of economic information. This is due to the fact that employees have limited knowledge about the economic information and the senders of the economic information do not always take into account the employees' knowledge. This is because there is generally insufficient understanding of what economic information means and therefore an information gap arises because employees do not understand which economic information that is needed to satisfy their interests.

Digitalisering är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Misslyckade it-investeringar präglar alla delar av vårt samhälle. Att utnyttja värdet av en it- investering är avgörande för att uppnå en effektiv digital transformation, särskilt inom den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att undersöka den strukturella kontext kommuner befinner sig i som påverkar processen för nyttorealisering vid it-investeringar. Tidigare forskning belyser ett teoretiskt kunskapsgap för hur framarbetade modeller ska användas i praktiken. E-delegationen presenterar en modell för nyttorealisering som ett konkret exempel på hur nyttorealisering kan tillämpas. Studien har genomförts med fallstudie som forskningsstrategi där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utifrån detta har tre faktorer som begränsar nyttorealisering i kommuner identifierats. Studien visar att det är kommunernas egna ansvar att hantera dessa och implementera nyttorealisering. Därmed resulterar studien i att det tidigare kunskapsgapet bör omformuleras eftersom arbete med nyttorealisering inte påverkas av ett teoretiskt gap utan snarare ett praktiskt. Baserat på de olika perspektiv som presentera bör fokus snarare hamna på förändringsledning givet den strukturella kontext som kommunerna befinner sig i. / Digitalization is the most socially revolving process since industrialization. Failed IT investments characterizes every part of our society. Utilizing the benefits of an IT investment is fundamental for achieving an effective digital transformation, particularly in the public sector. This study aims to investigate the municipalities' structural context and how this affects the process for realization of benefits. Previous research highlights a theoretical knowledge gap regarding how existing models should be used in practice. The E-delegation presents a concrete model for how the realization of benefits can be applied. The study has been carried through as a case study in which 6 semi-structured interviews were implemented. Three factors have been identified that limit the development of methods for benefits realization. The study proves that it is the municipalities own responsibility to handle these and establish methods for realizing benefits. The study results in a conclusion which proves that the previous knowledge gap should be reformulated, since benefits realization is rather influenced by practical factors. Based on the presented perspective, benefits realization should rather focus on change management given the existing structural context.

Studien undersöker effekterna av automatisering på revisionsyrket. Automatiseringstekniken Robotic Process Automation har varit snabbt framväxande inom finansbranschen de senaste åren och är därför relevant att undersöka. Automatiseringsteknikens påverkan har studerats genom semistrukturerade intervjuer där respondenterna antingen är revisorer som har erfarenhet av yrket både före och efter implementering eller respondenter som arbetar på revisionsbyråer i direkt kontakt med revisorer för utveckling av RPA-processer. Resultatet visar att automatisering av revisionsyrket är ett faktum och att revisionsbyråer bör följa den teknologiska utvecklingen för att vara konkurrenskraftiga på den tävlingsinriktade arbetsmarknaden. Arbetsuppgifterna inom revisionsyrket har knappt förändrats givet automatiseringen utan det handlar snarare om att sättet som arbetsuppgifterna utförs på har förändrats. Genom diverse digitala verktyg och system som implementeras kontinuerligt försöker revisorerna utföra de traditionella arbetsuppgifterna. Slutsatsen är att revisionsbranschen är under kontinuerlig förändring och att revisorer påverkas i form av förändrade arbetssätt i dagsläget medan andra yrkestitlar inom revisionsyrket eventuellt kan påverkas i större utsträckning. / This study explores the effects caused by automation on the auditing profession. The automatization technology Robotic Process Automation has been rapidly emerging within the financial industry in recent years and is therefore relevant to study. The impact of the automatization technology has been studied through semi-structured interviews where the respondents were either accountants who had experience in the profession both before and after the implementation or respondents who work at accounting firms indirect contact with accountants for development of RPA-processes. The results show that automation of the audit profession is a fact and that auditing firms should follow the technological development to be competitive. The tasks within the auditing profession have barely changed because of the automation but the change is rather affecting the way the tasks are performed. Accountants try to perform traditional tasks through various digital systems and tools. The conclusion is that the auditing industry is under continuous change and that accountants are only affected by changed working methods as of now, whilst other personnel within the auditing profession might be affected to a greater extent

Dark patterns have the ability to influence unconscious decision-making of users and manipulate them to make decisions that go against their own interests. While dark patterns have led to an increase in sales and optimization of advertisement within companies, the users are affected negatively since they don’t reach their goal with the interface interaction and may be forced to navigate in complicated interfaces or be lured into doing impulsive purchases. Despite numerous negative consequences for the users, dark patterns are frequently found in interfaces. This study investigates this problem by focusing on the UX designer’s role in this, and thereby aims to answer the following questions: What ethical responsibility does UX designers consider themselves to have, in terms of the use of dark patterns? How do UX designers experience that individual practice, organizational practice and applied ethics, according to the framework by Gray and Chivukula (2019), affect the use of dark patterns? The study also investigates if the framework completely covers the design complexity of UX designers in relation to dark patterns. These questions are answered by conducting five semi-structured interviews with professional UX designers. The results showed that organizational practice have the biggest influence on the use of dark patterns by UX designers. Individual practice may inhibit the use of dark patterns and applied ethics can affect the work style of UX designers. During the analysis of the research result, yet another factor was identified. This finding considered the structure of society as a factor greatly affecting a UX designer and also the use of dark patterns. This study therefore aims to further develop the framework by Gray and Chivukula and take the structure of society in to consideration. / Dark patterns har en förmåga att påverka användares undermedvetna beslutstaganden och manipulera användaren till att fatta beslut som går emot dennes egenintresse. Samtidigt som dark patterns har lett till ökad försäljning samt optimerade reklaminsatser hos företagen, drabbas användarna negativt då de inte uppnår målet med interaktionen och bland annat tvingas navigera i komplicerade gränssnitt eller lockas till impulsköp. Trots flertalet negativa konsekvenser för användarna är dark patterns vanligt förekommande. Den här studien undersöker denna problematik genom att fokusera på UX-designerns roll och därmed syftar studien till att besvara följande frågor. Vilket etiskt ansvar anser sig UX-designers ha kring användningen av dark patterns? Hur upplever UX-designers att individens praxis, organisationens praxis och tillämpad etik, enligt Gray och Chivukulas relationsmodell (2019), påverkar användningen av dark patterns? Studien undersöker även om relationsmodellen är heltäckande och fångar UX-designers designkomplexitet i förhållande till dark patterns. Studien besvarar dessa frågor genom fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma UX-designers. Resultatet visade att organisationens praxis (B) har störst påverkan på att UX-designers använder dark patterns. Individens praxis (A), kan istället hämma användningen av dark patterns medan inhämtad kunskap om etik (C) har påverkan på UX-designers arbetssätt. Under analysen identifierades ytterligare en huvudfaktor, samhällsstruktur, som också har stor påverkan på en UX-designer och därmed även på användningen av dark patterns. Studiens forskningsbidrag är därigenom en vidareutveckling av Gray och Chivukulas relationsmodell som tar samhällsstrukturerna i beaktande.