Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att undersöka vilka nyttor som förväntas vid implementeringen av ett affärssystem, vilka som realiserats av systemet samt om dessa nyttor har mätts eller värderats på något sätt för att möjliggöra uppföljning av investeringen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som har intervjuats arbetar med ett affärssystem i det dagliga arbetet på olika Statoilstationer i Sundsvall och Hudiksvall. Därför har även huruvida de upplevda nyttorna är beroende av driftsform på stationerna, bolagsdrivna stationer och franchisedrivna stationer undersökts. Respondenter från Svenska Statoil har också intervjuats för att få en bild av hur de ser på detta eftersom de tog beslut om att införa systemet på samtliga stationer. Undersökningen har visat att majoriteten av respondenterna från stationerna inte hade några förväntade nyttor med systemet men däremot hade de fått höra om vilka nyttor som systemet skulle innebära från Svenska Statoil. De i sin tur uppger att de inte har något dokument kvar sedan tidpunkten för beslutet att använda systemet men de nyttor de kommer ihåg stämmer delvis överrens med vad stationerna uppgett. Den realiserade nyttan är oberoende av vilken driftsform stationerna har så när som på en nytta nämligen intern hjälp från Statoil. Studien visar också att Svenska Statoil endast har mätt en nytta medan ingen värdering eller mätning har skett ute på stationerna.

The Swedish municipalities of the 21st century are faced with a paradoxical problem in how they need to deliver a higher value to its population with less funding. This is due to the percentage of its’ population that are able to work grows lower while the percentage of the population that need to use the services that they provide increases. The solution to this issue is regarded to be digitalization of the public sector. While the Swedish municipalities have already gone to great lengths in order to digitalize its services, they seem to have had major issues in how these efforts have been focused. Several voices have been raised criticizing the lack of use of tools for performance measurements. On the other hand, the municipalities criticize existing tools. This then illuminates an absence in existing research within the subject which this thesis aims to fill. In doing so, this thesis clarifies which qualitative variables effect public value. Furthermore, the thesis explains how Swedish municipalities should use performance measurement tools. Finally, the thesis considers ways for Swedish municipalities to incorporate qualitative variables in its use of performance measurement tools.

Digitaliseringen beskrivs som en viktig lösning på den svenska hälso- och sjukvårdens stora utmaningar. Digitalisering inom hälso- och sjukvården har stor potential och kan frigöra stora värden. Nyttorealisering är en metod för att organisera och leda så att potentiella nyttorna från digitala lösningar faktiskt realiseras. Från statligt håll har det bedrivits samordningsarbete under flera år för att säkerställa ett systematiskt arbete med nyttorealisering i offentliga verksamheter. Men det finns lite som tyder på att nyttorealisering som metod eller förmåga är etablerat i relation till arbetet med digitalisering i regionerna idag. Forskningen visar att många organisationer identifierar nyttor i början av projekt men att få arbetar med nyttorealisering som en kontinuerlig process över tid. Studien syftar till att beskriva hur Region Skåne arbetar med nyttorealisering i anslutning till digitalisering inom hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning genomförts i Region Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument och rapporter har kvalitativa data samlats in. Det insamlade materialet har analyserats och kopplats till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att Region Skåne påbörjat arbete med att utveckla förmågor inom nyttorealisering, men arbete återstår för att organisationen ska bedömas ha fullt utvecklade förmågor inom nyttorealisering. Vissa kompetenser och praktiker inom nyttorealisering förekommer i Region Skåne och kunskap, kompetens och erfarenhet finns bland medarbetarna. Men studien visar att detta inte är samlat i organisationen vilket leder till skillnader i tillämpningen men också att lärande över tid inte kan möjliggöras i en större organisatorisk kontext. Organisationen har tagit första steg genom att utveckla och testa en generisk modell för nyttorealisering som kan utgöra en process för att organisera nyttorealiseringsarbetet och möjliggöra realisering av nyttorna från digitala lösningar. Nyttorealisering bör vidare hanteras som ett löpande dagligt arbete, beständigt och tydligt närvarande under hela livscykeln av en digital lösning. Först då kan den praktiska betydelsen av nyttorealisering i olika organisatoriska kontexter och kulturer belysas. Studien ger en ökad förståelse för hur arbetet med nyttorealisering i relation till digitalisering bedrivs i hälso- och sjukvården. Samtidigt är förutsättningarna för att bedriva digitalisering i den svenska hälso- och sjukvården svåra och nyttorealisering som metod och förmåga har utmaningar på flera olika sätt enligt forskningen. Denna bild bekräftas av studien. / Digitalization is described as a significant solution to the challenges facing the Swedish healthcare system. Digitalization within healthcare holds substantial potential, and it has the ability to unlock significant value. Benefit realization is a method for organizing and managing in a way that ensures the potential benefits from digital solutions are actually realized. At the national level, coordination efforts have been underway for several years to ensure systematic work on benefit realization in the Swedish public sector. However, there is little indication that benefit realization as a method or capability is established in relation to the work on digitalization in the Swedish regional councils today. Research shows that many organizations identify benefits at the beginning of projects but that few work with benefit realization as a continuous process over time. The study aims to describe how the regional council Region Skåne, responsible for the healthcare system in Scania County works with benefit realization of digitalization within healthcare. To achieve the purpose, a qualitative study has been conducted in Region Skåne. Qualitative data has been collected through semi-structured interviews and analysis of documents and reports. The collected material has been analyzed and linked to the theoretical framework to answer the study's research question. The results show that Region Skåne has initiated efforts to develop capabilities in benefit realization, but work remains for the organization to be considered fully developed in benefit realization capabilities. Some competencies and practices related to benefit realization exist in Region Skåne, and knowledge, competence, and experience are present among the employees. However, the study shows that these elements are not consolidated within the organization, leading to differences in implementation and hindering continuous learning within a broader organizational context. The organization has taken initial steps by developing and trying out a generic model for benefit realization that can serve as a process for organizing benefit realization efforts and enabling the realization of benefits from digital solutions. Benefit realization should further be managed as an ongoing daily task, consistently and clearly present throughout the entire lifecycle of a digital solution. Then can the practical significance of benefit realization in various organizational contexts and cultures be illuminated. The study provides an increased understanding of how the work with benefit realization in relation to digitalization is carried out in healthcare. At the same time, the conditions for digitalization in Swedish healthcare are challenging, and benefit realization as a method and capability faces multiple challenges, as indicated by research. This picture is confirmed by the study.

This thesis addresses topics of public values and decision making in relation to the use of technology in the public sector. The research is conducted in the Swedish government context. A range of values that is specific to the public sector has been defined and classified in prior research. These public values can be defined as normative agreements of how a government should act. The Swedish government spends SEK 46.5 billion on information technology every year. Some of these funds are invested in improvements that are intended to increase efficiency and openness, as well as to make it easier for citizens to use government services. Such ambitions are studied in the e-Government research field. The literature suggests that reasons to question the promised values of implementing technology in the public sector exist and that many initiatives ultimately fail. The public sector has some unique features that may increase complexity, such as the variety of stakeholders and multitude of organizations that are both involved in the development process and affected by the outcomes. The purpose of this thesis is to explore public values and decision making in the Swedish e-Government context by posing three research questions. 1: How can public values be utilized in decision making? 2: Under what conditions are decisions made in the studied context? 3: How can value-based decision making be adopted by e-Government practice? The thesis is based on quantitative and qualitative data gathered from case studies and a survey. Its theoretical contribution is a comparison of theoretical concepts from decision theory and public values, which are then applied to e-Government. Several fragmented concepts from e-Government can be tied together under decision theory. The study’s results show that many decisions are taken under a great deal of uncertainty due to the absence of formal support mechanisms. The Swedish public administration leans toward a variety of project models in its work with e-Government, and these models constitute the arena in which decisions are made and risk analysis is performed. However, many risks as well as opportunities reside beyond the studied projects’ control. Holistic stakeholder inclusion and risk analysis are suggested as practices beneficial for increasing value and reducing uncertainty. The thesis concludes by suggesting that further research should continue to apply concepts from decision theory on e-Government. This includes revealing the motivations and values behind digitalization of the public sector. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 och 4 accepterade.</p><p>At the time of the defence the following papers were accepted, but unpublished: Paper 3 and Paper 4.</p>

Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder. Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess. Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården. Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval. Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket för nyttorealiseringsprocessen. / Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however, presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E- delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding both competence and utilization. Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits modeland to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in digitalisation in health care. Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through a targeted selection but also snowball sampling. Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefitsidentification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common thread that ties together different parts of the organization. The various parts that primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found to be investment theory, project management and change management, which are large fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex. In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be entirely in line with the framework of the benefits model.

Digitalisering är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Misslyckade it-investeringar präglar alla delar av vårt samhälle. Att utnyttja värdet av en it- investering är avgörande för att uppnå en effektiv digital transformation, särskilt inom den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att undersöka den strukturella kontext kommuner befinner sig i som påverkar processen för nyttorealisering vid it-investeringar. Tidigare forskning belyser ett teoretiskt kunskapsgap för hur framarbetade modeller ska användas i praktiken. E-delegationen presenterar en modell för nyttorealisering som ett konkret exempel på hur nyttorealisering kan tillämpas. Studien har genomförts med fallstudie som forskningsstrategi där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utifrån detta har tre faktorer som begränsar nyttorealisering i kommuner identifierats. Studien visar att det är kommunernas egna ansvar att hantera dessa och implementera nyttorealisering. Därmed resulterar studien i att det tidigare kunskapsgapet bör omformuleras eftersom arbete med nyttorealisering inte påverkas av ett teoretiskt gap utan snarare ett praktiskt. Baserat på de olika perspektiv som presentera bör fokus snarare hamna på förändringsledning givet den strukturella kontext som kommunerna befinner sig i. / Digitalization is the most socially revolving process since industrialization. Failed IT investments characterizes every part of our society. Utilizing the benefits of an IT investment is fundamental for achieving an effective digital transformation, particularly in the public sector. This study aims to investigate the municipalities' structural context and how this affects the process for realization of benefits. Previous research highlights a theoretical knowledge gap regarding how existing models should be used in practice. The E-delegation presents a concrete model for how the realization of benefits can be applied. The study has been carried through as a case study in which 6 semi-structured interviews were implemented. Three factors have been identified that limit the development of methods for benefits realization. The study proves that it is the municipalities own responsibility to handle these and establish methods for realizing benefits. The study results in a conclusion which proves that the previous knowledge gap should be reformulated, since benefits realization is rather influenced by practical factors. Based on the presented perspective, benefits realization should rather focus on change management given the existing structural context.

This qualitative study evaluates what the Internet of Things (IoT) can bring to create benefits in municipal housing companies. Since 2014, there has been a guide from the Swedish Agency for Digital Administration regarding benefits realization that describes how organizations can work to implement IT projects and realize target images, by focusing on the underlying benefits. The issues that this study focuses on are benefits and expectations from completed IoT projects. To answer these questions, five interviews and a pilot study, based on a framework for benefit realization, were conducted with people representing a large number of municipalities in Sweden. The respondents have had good insight into how the operations work in the IoT technology area. The main conclusion of the study is that the work with benefits, has a small role in the organizations consulted. Many of the obstacles identified in the study show that active management is required to change the culture around IoT projects and that the business focuses on the benefits behind the IoT solutions rather than the artifacts themselves. Previous research has shown that IoT is a disruptive innovation, which requires new thinking and other types of skills. Most organizations have built up their own infrastructures with pre-packaged services that have been offered to the businesses in order to create interest and let the businesses themselves discover the benefits that the technology can bring. / I den här kvalitativa studien utvärderas vad Internet of Things (IoT) kan tillföra för att skapa nytta i kommunala bostadsbolag. Sedan 2014 finns det en guide från Myndigheten för digital förvaltning i nyttorealisering, som är ett stöd i hur organisationer kan arbeta för att genomföra IT-projekt och realisera målbilder, genom att fokusera på den bakomliggande nyttan. De frågor som denna studie fokuserar på är nyttor och förväntningar från genomförda IoT-projekt. För att besvara dessa frågor har fem intervjuer och en pilotstudie, utifrån ett ramverk för nyttorealisering, genomförts med personer som representerar ett stort antal kommuner i Sverige. Respondenterna har haft god insikt i hur verksamheterna arbetar inom teknikområdet IoT.   Studiens främsta slutsats är att arbetet med nyttor, har en liten roll i de organisationer som tillfrågats. Många av de hinder som identifierats i studien visar på att det krävs en aktiv styrning för att förändra dels kulturen kring IoT-projekt och dels att verksamheten fokuserar på nyttan bakom IoT-lösningarna snarare än själva artefakterna. Tidigare forskning har visat att IoT är en disruptiv innovation vilket kräver nytänkande och andra typer av kompetenser. De flesta organisationer har byggt upp egna infrastrukturer med färdigpaketerade tjänster som erbjudits verksamheterna i syfte att skapa intresse och låta verksamheterna själva upptäcka de nyttor som tekniken kan tillföra.

Digital transformation has the potential to fundamentally change society. Digitalisation, through new technological solutions and advances, is expected to play a central role in ensuring future prosperity. Although the role of digitisation in society has been recognised, the public sector in Sweden is experiencing problems in realising the identified benefits, with the result that a large proportion of the projects being implemented exceed the set framework, constraints, and resources. The aim of this work has been to evaluate a digitisation project in the public sector through a qualitative case study and a goal-oriented framework. The case study has investigated which assumptions emerge in a digitisation project and how the realisation of benefits is affected by these. The evaluation carried out has shown that two different types of assumptions have occurred in the project, these have been formal and informal assumptions. The study has shown that assumptions create legitimacy and conditions for realisation within a digitisation project, while at the same time they create tensions within the project. The tensions show both enabling and constraining dimensions that have affected the project's implementation and benefit realisation positively and negatively. This study has identified a need to extend the work on assumptions in the LFA and has therefore proposed a model that illustrates the relationship of the two types to each other and to the project and its benefit realisation. The evaluation of the digitisation project has shown that the project team prioritised ensuring relevance and sustainability over feasibility, which created tensions in project implementation that negatively affected the realisation of benefits within the project. This study has shown that assumptions are often a "necessary evil" in relation to a project's impact capture, but are facilitated by good structure and clear leadership. / Digital transformation har potential att förändra samhället i grunden. Digitalisering genom nya tekniska lösningar och framsteg, spås besitta en central roll när framtidens välfärd ska säkras. Trots att digitaliseringens roll i samhället är konstaterad, upplever offentlig sektor i Sverige problem med att realisera de identifierade nyttorna. Detta har medfört att en stor del av projekten som genomförs, överskrider uppsatta ramar, begränsningar och resurser. Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ fallstudie, via intervjuer, dokumentinsamling samt ett mål-orienterat ramverk, utvärdera ett digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Fallstudien har utrett vilka antaganden som framträder i ett digitaliseringsprojekt och hur nyttorealiseringen påverkats av dessa. Utvärderingen som utförts har visat att två olika typer av antaganden förekommit inom projektet, dessa har varit formella- och informella antaganden. Studien har visat att antaganden skapar legitimering av- samt förutsättningar för realisering inom ett digitaliseringsprojekt, samtidigt som de skapar spänningar inom projektet. Spänningarna visar på både möjliggörande och begränsande dimensioner vilka påverkat projektets genomförande och nyttorealisering positivt samt negativt. Denna undersökning har identifierat ett behov, att i LFA utöka arbetet med antaganden och har därför föreslagit en modell vilken illustrerar de två typernas relation till varandra samt till projektet och dess nyttorealisering. Utvärderingen av digitaliseringsprojektet har visat att projektgruppen prioriterat säkring av relevans och varaktighet framför genomförbarhet, vilket skapat spänningar i projektgenomförandet som påverkat nyttorealiseringen inom projektet negativt. Denna studie har visat att antaganden ofta kan ses som ett ”nödvändigt ont” i relation till ett projekts effekthemtagning/nyttorealisering, men som underlättas av bra struktur och tydligt ledarskap.