<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Syfte: Syftet är att med hjälp av två projektutvärderingsmodellerna studera två olika projekt och se hur dessa fungerar i praktiken samt komma fram till vilka beståndsdelar en adekvat samt välfungerande projektutvärdering bör innehålla.</p><p>Metod: Jag har valt en kvalitativ metodansats där fem intervjuer har genomförts för att nå djupare förståelse för det valda ämnet. Intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt slag då jag har använt mig av två olika utvärderingsmodeller som utgångspunkt i intervjuprocessen.</p><p>Resultat och slutsats: Det fanns vissa skillnader samt likheter mellan de två utvärderingsmodellerna vilka jag har redogjort för och därefter har jag tydliggjort de delar som jag anser att en utvärderingsmodell bör bestå av för att fungera på ett adekvat sätt. De huvudsakliga punkter som jag kom fram till var; val av utvärderingsinriktning, tidpunkt för utvärderingsarbetet, typ av frågeställningar, utvärderingspart samt anledningen till utvärdering.</p><p>Förslag på fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utvärdera ett enda projekt med hjälp av båda utvärderingsmodellerna för att på ett tydligare sätt se skillnaderna mellan Reflectmetodiken och Åttapunktsprogrammet. Förslag på andra val av fortsatt forskning är en mer djupgående analys av Reflectmetodikens olika fokusområden samt deras placeringar och viktningar på Reflectus positioneringskarta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förståelse för begreppet projektutvärdering samt framhäva vikten av denna process och dessutom bidra till fortsatt forskning inom mitt valda ämne.</p>

Syfte: Syftet är att med hjälp av två projektutvärderingsmodellerna studera två olika projekt och se hur dessa fungerar i praktiken samt komma fram till vilka beståndsdelar en adekvat samt välfungerande projektutvärdering bör innehålla. Metod: Jag har valt en kvalitativ metodansats där fem intervjuer har genomförts för att nå djupare förståelse för det valda ämnet. Intervjuerna har varit semistrukturerade i sitt slag då jag har använt mig av två olika utvärderingsmodeller som utgångspunkt i intervjuprocessen. Resultat och slutsats: Det fanns vissa skillnader samt likheter mellan de två utvärderingsmodellerna vilka jag har redogjort för och därefter har jag tydliggjort de delar som jag anser att en utvärderingsmodell bör bestå av för att fungera på ett adekvat sätt. De huvudsakliga punkter som jag kom fram till var; val av utvärderingsinriktning, tidpunkt för utvärderingsarbetet, typ av frågeställningar, utvärderingspart samt anledningen till utvärdering. Förslag på fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utvärdera ett enda projekt med hjälp av båda utvärderingsmodellerna för att på ett tydligare sätt se skillnaderna mellan Reflectmetodiken och Åttapunktsprogrammet. Förslag på andra val av fortsatt forskning är en mer djupgående analys av Reflectmetodikens olika fokusområden samt deras placeringar och viktningar på Reflectus positioneringskarta. Uppsatsens bidrag: Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förståelse för begreppet projektutvärdering samt framhäva vikten av denna process och dessutom bidra till fortsatt forskning inom mitt valda ämne.

When City of Stockholm wanted to build apartments on land used and controlled by Ports of Stockholm a project was initiated with the purpose of accommodating this request. The project meant that one of the piers at the Värta Port was expanded and the ITS system was implemented at said pier. Since the project was initiated from, what was considered, necessity an extensive evaluation of the economic and strategic consequences was not preformed. This thesis discusses and evaluates the strategical aspects of the ITS implementation at the Värta Port. The strategical benefits of the ITS system is that it enhances the competitive advantage, the location, of Ports of Stockholm through giving them more control over the port since the infrastructure was previously owned by their customer, Tallink Silja. Furthermore, the system creates a safer work environment at the port through better controlled container and truck management and preplanned emergency scenarios.  The system also removes wastes in the logistical process in the port through the added control of entries and exits and a fully digital sorting and storing system. This can provide operational cost reductions to Tallink Silja who is responsible for the operation of the port. Additionally, the system provides added value for the end customer as the reliability of the shipments increase. If these benefits are enough to justify the ITS system cannot be determined in this thesis as it is only the management at Ports of Stockholm that possesses the implicit knowledge required, but there exist substantial strategical benefits to the ITS system. / När Stockholms Stad ville bygga lägenheter på mark som användes och ägdes av Stockholms Hamnar initierades ett projekt med avsikt att förfylla denna begäran. Projektet betydde en utbyggnad av ena kajen I Värtahamnen och ITS systemets implementation vid sagd kaj. Då projektet var initierat, av, vad som ansågs vara, nödvändighet utfördes ej en ordentlig bedömning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna. Denna uppsats diskuterar och bedömer de strategiska aspekterna av ITS systemet.  De strategiska fördelarna av ITS systemet är att det bidrar till Stockholms Hamnars Konkurrensfördel, dess placering, genom att ge dem mer kontroll över hamnen eftersom infrastrukturen tidigare ägdes av deras kund, Tallink Silja. Utöver detta skapar systemet en säkrare arbetsmiljö i hamnen då systemet har bättre kontroll över containrarna och lastbilarna i hamnen samt har inprogrammerade utrymnings scenarier. ITS systemet minskar även på ”waste” i det logistiska processerna i hamnen genom adderad kontroll över in och utfarterna till hamnen samt ett digitalt sorterings och förvarningssystem. Detta erbjuder reduktioner i operativa kostnader för Tallink Silja, vilka är ansvariga för driften av kajen. Utöver detta erbjuder systemet ökat värde för slutkunden då verksamhetens reliabilitet ökar. Om dessa fördelar är tillräckliga för att justifiera ITS projectet kan inte beslutas i denna rapport då det endast är ledningen hos Stockholms Hamnar som sitter på kunskaper tillräckliga för att ta detta beslut. Men det finns bra strategiska fördelar med ITS systemet.

Wind is a fast growing energy resource and the demand for clean energy is increasing with growing interests from media, governmental institutions and the public (EWEA, 2004). The increased interest towards the wind energy market has led to a more competitive environment where it is crucial for a project developer to select projects most likely to succeed, in terms of profitability, among alternatives on the market. To enable such selection, an evaluation process is often applied. Furthermore, traditional evaluation processes are often performed at completion of a project where an early indication of a project’s potential profitability is often missing (Samset &amp; Christensen, 2015). At the early phase of a wind energy project the multiple factors influencing the project’s outcome are often conflicting and contain high level of uncertainty and the evaluation process becomes complex (Kumar et al., 2017). In addition, these factors are difficult to quantify and to determine their relative weight of importance (Çolak &amp; Kaya, 2017). This thesis aims to problematise the early project phase by contributing with a practical tool for evaluating wind energy projects at this phase. In addition, the thesis aims to contribute with an identification and monetarily quantification of the important factors to assess when doing so. The thesis is conducted as a case study at a company developing wind energy projects in Sweden. Due to the multiple factors that influencing a project’s outcome, MCDM (multi-criteria decisionmaking) analysis is used as the research process to create the tool. Findings from this study show that key factors that are possible to quantify at an early phase are conditions for civil works, grid conditions, wind resource and electricity price area. In general, their relative importance, measured in relative increase of IRR, is wind resource, electricity price area, grid conditions and civil works in the descending order. This study has four contributions, three theoretical and one practical. Firstly, the study confirms MCDM as a suitable analysis to use, when creating an evaluation model for wind energy projects. Secondly, the study confirms most of the important factors mentioned in the literature to assess when evaluating a wind energy project. However, this study contributes with insights that only conditions for civil works, grid conditions, wind resource and electricity price area can be quantified for the purpose of creating an evaluation tool at an early phase. Thirdly, previous studies have focused less on determining the relative weight of importance of the relevant key factors and this study contributes by quantifying and determining which of these key factors that are of relevance in an evaluation. Lastly, this study contributes practically by creating an evaluation tool suggested to be used by the case company to compare different projects on the market and form investment decisions based on financial data. Furthermore, the tool facilitates an equal evaluation process for all projects, thus leading to a more standardised decision-making process where the case company can focus their resources on the projects most likely to succeed. / Vind är en snabbväxande energiresurs där efterfrågan efter grön energi ökar från media, statliga myndigheter och allmänheten. Det ständigt ökande intresset av vindenergi har lett till en allt mer konkurrenskraftig marknad där det är viktigt för en projektutvecklare att välja de projekt som är mest troliga att bli lönsamma bland de tillgängliga projekten på marknaden. Dessa urval sker oftast genom en projektutvärderingsprocess. Dock sker merparten av de traditionella projektutvärderingarna i slutet av ett projekt där en tidig indikation rörande ett projektet lönsamhet oftast saknas (Samset &amp; Christensen, 2015). Anledningen till detta är att vindkraftsprojekt består av flera motsägande faktorer med en hög osäkerhet som påverkar ett projekts resultat, vilket leder till en komplex utvärderingsprocess i ett tidigt skede (Kumar et al., 2017). Dessutom är dessa faktorer svåra att kvantifiera vilket gör det svårt att vidare bestämma deras relation i förhållande till varandra (Çolak &amp; Kaya, 2017). Detta examensarbete ämnar därför till att problematisera den komplexa utvärderingsprocessen i ett tidigt skedde genom att skapa ett praktiskt verktyg för en simplifierad utvärderingsprocess av vindkraftsprojekt. Detta examensarbete är utformat som en fallstudie på ett företag i Sverige som utvecklar vindkraftsprojekt. På grund av antalet faktorer som påverkar projektens lönsamhet används MCDM-analys som forskningsprocess för att skapa verktyget. Resultat från denna studie visar att de nyckelfaktorer som är möjliga att kvantifiera i det tidiga skede är: infrastruktur, nätanslutning, vindresurs och elprisområde. Resultaten visar även att faktorernas påverkan, mätt i relativ ökning av IRR, är i fallande ordning: vindresurs, elprisområde, nätanslutning och infrastruktur och att dessa, i fallande ordning, är relevanta att utvärdera. Denna studie har totalt fyra bidrag, varav tre teoretiska och ett praktiskt bidrag. Det första bidraget är en konfirmation av att MCDM är en lämplig analysmetod vid skapandet av utvärderingsverktyget. Det andra bidraget är en konfirmation av de faktorer som nämns i litteraturen som viktiga vid en utvärderingsprocess i ett tidigt skede. Dock är endast faktorerna infrastruktur, nätanslutning, vindresurs och elprisområde möjliga att kvantifiera i detta skede. Det tredje bidraget är kunskap gällande faktorernas förhållande till varandra och vilka som är relevanta att utvärdera. Det praktiska bidraget är utvärderingsverktyget där företaget rekommenderas att använda det för att jämföra olika projekt på marknaden och fatta välinformerade beslut baserat på finansiell data. Dessutom bidrar verktyget med en likvärdig utvärderingsprocess för alla projekt vilket leder till en mer standardiserad beslutsprocess där företaget kan fokusera sina resurser på de projekt som är mest troliga att bli lönsamma.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas. Syftet med studien är därför att ta reda på hur en projektorganisation använder sig av utvärdering för lärande mellan projekt. För att genomföra detta kontaktades en multinationell projektorganisation som hädanefter kallas CS. Vi genomförde en fallstudie där både intervjuer med projektledare och utvärderingsmaterial inhämtades. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes med den teoretiska referensramen vilket resulterade i två modeller. Den första modellen beskriver det inter-projektuella lärandet som ligger till grund för kunskapsutbytet mellan projekt. Den andra modellen visar mer ingående utvärderingens kritiska punkter från ett projekt till ett annat. Studien stärker att utvärdering och lärande mellan projekt är ett eftersatt område i projektorganisationer. De uppfattas ofta som tråkiga, ostrukturerade och som att de saknar mottagare. Även andra kritiska punkter i processen som är vitala för att kunskap ska spridas mellan projekt har uppmärksammats. De är att ledningen stöttar genomförandet och inhämtandet av tidigare utvärderingsmaterial, att databasen är användarvänlig och att nätverk aktivt används. En reflekterande utvärdering bidrar till utökad individuell kunskap, men även utförligare dokument som kan lagras i organisationen. Detta är något som långsiktigt leder till kunskapsutveckling för organisationer. Studien visar också att kunskapsspridningen mellan parallellt pågående projekt varken prioriteras i forskning eller inom organisationer. Det finns däremot stor utvecklingspotential inom detta område. / Program: Civilekonomprogrammet

Digital transformation has the potential to fundamentally change society. Digitalisation, through new technological solutions and advances, is expected to play a central role in ensuring future prosperity. Although the role of digitisation in society has been recognised, the public sector in Sweden is experiencing problems in realising the identified benefits, with the result that a large proportion of the projects being implemented exceed the set framework, constraints, and resources. The aim of this work has been to evaluate a digitisation project in the public sector through a qualitative case study and a goal-oriented framework. The case study has investigated which assumptions emerge in a digitisation project and how the realisation of benefits is affected by these. The evaluation carried out has shown that two different types of assumptions have occurred in the project, these have been formal and informal assumptions. The study has shown that assumptions create legitimacy and conditions for realisation within a digitisation project, while at the same time they create tensions within the project. The tensions show both enabling and constraining dimensions that have affected the project's implementation and benefit realisation positively and negatively. This study has identified a need to extend the work on assumptions in the LFA and has therefore proposed a model that illustrates the relationship of the two types to each other and to the project and its benefit realisation. The evaluation of the digitisation project has shown that the project team prioritised ensuring relevance and sustainability over feasibility, which created tensions in project implementation that negatively affected the realisation of benefits within the project. This study has shown that assumptions are often a "necessary evil" in relation to a project's impact capture, but are facilitated by good structure and clear leadership. / Digital transformation har potential att förändra samhället i grunden. Digitalisering genom nya tekniska lösningar och framsteg, spås besitta en central roll när framtidens välfärd ska säkras. Trots att digitaliseringens roll i samhället är konstaterad, upplever offentlig sektor i Sverige problem med att realisera de identifierade nyttorna. Detta har medfört att en stor del av projekten som genomförs, överskrider uppsatta ramar, begränsningar och resurser. Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ fallstudie, via intervjuer, dokumentinsamling samt ett mål-orienterat ramverk, utvärdera ett digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Fallstudien har utrett vilka antaganden som framträder i ett digitaliseringsprojekt och hur nyttorealiseringen påverkats av dessa. Utvärderingen som utförts har visat att två olika typer av antaganden förekommit inom projektet, dessa har varit formella- och informella antaganden. Studien har visat att antaganden skapar legitimering av- samt förutsättningar för realisering inom ett digitaliseringsprojekt, samtidigt som de skapar spänningar inom projektet. Spänningarna visar på både möjliggörande och begränsande dimensioner vilka påverkat projektets genomförande och nyttorealisering positivt samt negativt. Denna undersökning har identifierat ett behov, att i LFA utöka arbetet med antaganden och har därför föreslagit en modell vilken illustrerar de två typernas relation till varandra samt till projektet och dess nyttorealisering. Utvärderingen av digitaliseringsprojektet har visat att projektgruppen prioriterat säkring av relevans och varaktighet framför genomförbarhet, vilket skapat spänningar i projektgenomförandet som påverkat nyttorealiseringen inom projektet negativt. Denna studie har visat att antaganden ofta kan ses som ett ”nödvändigt ont” i relation till ett projekts effekthemtagning/nyttorealisering, men som underlättas av bra struktur och tydligt ledarskap.