Wind is a fast growing energy resource and the demand for clean energy is increasing with growing interests from media, governmental institutions and the public (EWEA, 2004). The increased interest towards the wind energy market has led to a more competitive environment where it is crucial for a project developer to select projects most likely to succeed, in terms of profitability, among alternatives on the market. To enable such selection, an evaluation process is often applied. Furthermore, traditional evaluation processes are often performed at completion of a project where an early indication of a project’s potential profitability is often missing (Samset & Christensen, 2015). At the early phase of a wind energy project the multiple factors influencing the project’s outcome are often conflicting and contain high level of uncertainty and the evaluation process becomes complex (Kumar et al., 2017). In addition, these factors are difficult to quantify and to determine their relative weight of importance (Çolak & Kaya, 2017). This thesis aims to problematise the early project phase by contributing with a practical tool for evaluating wind energy projects at this phase. In addition, the thesis aims to contribute with an identification and monetarily quantification of the important factors to assess when doing so. The thesis is conducted as a case study at a company developing wind energy projects in Sweden. Due to the multiple factors that influencing a project’s outcome, MCDM (multi-criteria decisionmaking) analysis is used as the research process to create the tool. Findings from this study show that key factors that are possible to quantify at an early phase are conditions for civil works, grid conditions, wind resource and electricity price area. In general, their relative importance, measured in relative increase of IRR, is wind resource, electricity price area, grid conditions and civil works in the descending order. This study has four contributions, three theoretical and one practical. Firstly, the study confirms MCDM as a suitable analysis to use, when creating an evaluation model for wind energy projects. Secondly, the study confirms most of the important factors mentioned in the literature to assess when evaluating a wind energy project. However, this study contributes with insights that only conditions for civil works, grid conditions, wind resource and electricity price area can be quantified for the purpose of creating an evaluation tool at an early phase. Thirdly, previous studies have focused less on determining the relative weight of importance of the relevant key factors and this study contributes by quantifying and determining which of these key factors that are of relevance in an evaluation. Lastly, this study contributes practically by creating an evaluation tool suggested to be used by the case company to compare different projects on the market and form investment decisions based on financial data. Furthermore, the tool facilitates an equal evaluation process for all projects, thus leading to a more standardised decision-making process where the case company can focus their resources on the projects most likely to succeed. / Vind är en snabbväxande energiresurs där efterfrågan efter grön energi ökar från media, statliga myndigheter och allmänheten. Det ständigt ökande intresset av vindenergi har lett till en allt mer konkurrenskraftig marknad där det är viktigt för en projektutvecklare att välja de projekt som är mest troliga att bli lönsamma bland de tillgängliga projekten på marknaden. Dessa urval sker oftast genom en projektutvärderingsprocess. Dock sker merparten av de traditionella projektutvärderingarna i slutet av ett projekt där en tidig indikation rörande ett projektet lönsamhet oftast saknas (Samset & Christensen, 2015). Anledningen till detta är att vindkraftsprojekt består av flera motsägande faktorer med en hög osäkerhet som påverkar ett projekts resultat, vilket leder till en komplex utvärderingsprocess i ett tidigt skede (Kumar et al., 2017). Dessutom är dessa faktorer svåra att kvantifiera vilket gör det svårt att vidare bestämma deras relation i förhållande till varandra (Çolak & Kaya, 2017). Detta examensarbete ämnar därför till att problematisera den komplexa utvärderingsprocessen i ett tidigt skedde genom att skapa ett praktiskt verktyg för en simplifierad utvärderingsprocess av vindkraftsprojekt. Detta examensarbete är utformat som en fallstudie på ett företag i Sverige som utvecklar vindkraftsprojekt. På grund av antalet faktorer som påverkar projektens lönsamhet används MCDM-analys som forskningsprocess för att skapa verktyget. Resultat från denna studie visar att de nyckelfaktorer som är möjliga att kvantifiera i det tidiga skede är: infrastruktur, nätanslutning, vindresurs och elprisområde. Resultaten visar även att faktorernas påverkan, mätt i relativ ökning av IRR, är i fallande ordning: vindresurs, elprisområde, nätanslutning och infrastruktur och att dessa, i fallande ordning, är relevanta att utvärdera. Denna studie har totalt fyra bidrag, varav tre teoretiska och ett praktiskt bidrag. Det första bidraget är en konfirmation av att MCDM är en lämplig analysmetod vid skapandet av utvärderingsverktyget. Det andra bidraget är en konfirmation av de faktorer som nämns i litteraturen som viktiga vid en utvärderingsprocess i ett tidigt skede. Dock är endast faktorerna infrastruktur, nätanslutning, vindresurs och elprisområde möjliga att kvantifiera i detta skede. Det tredje bidraget är kunskap gällande faktorernas förhållande till varandra och vilka som är relevanta att utvärdera. Det praktiska bidraget är utvärderingsverktyget där företaget rekommenderas att använda det för att jämföra olika projekt på marknaden och fatta välinformerade beslut baserat på finansiell data. Dessutom bidrar verktyget med en likvärdig utvärderingsprocess för alla projekt vilket leder till en mer standardiserad beslutsprocess där företaget kan fokusera sina resurser på de projekt som är mest troliga att bli lönsamma.

Bakgrund och problem: Vindkraftens tillförlitliga fastställelse av lönsamhet påverkas av olika osäkerheter, främst vindförhållanden men även ekonomiska faktorer. Vanligtvis används de traditionella metoderna så som nuvärdesmetoden, pay-back metoden och IRR för att värdera en investerings lönsamhet. Dessa metoder är dock otillräckliga vid värdering av riskfyllda projekt. Reala optioner tar hänsyn till flexibilitetens värde och är en komplettering till de traditionella metoderna vid värdering av riskfylla investeringar. Reala optioner möjliggör att fatta beslut efter iakttagelser av hur utvecklingen utvecklas. Genom flexibilitet kan osäkerhet minskas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur reala optioner tar sig uttryck i vindkraftsprojekt i Sverige. Detta för att skapa förståelse för om reala optioner används för att hantera den osäkerhet som föreligger i vindkraftsprojekt. Metod: Studien kännetecknas av en metod som är av hermeneutik, induktiv och kvalitativ karaktär. Studien blir därmed av tolkande art och vi utgår från empiri i studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre bolag i vindkraftsbranschen. Slutsats: Utifrån vår forskningsfråga: ”Hur tar sig reala optioner uttryck i vindkraftsprojekt?” kunde vi finna tre av fem reala optioner i de studerade bolagen. Dessa är: optionen att skjuta upp investeringar, optionen att göra stegvisa investeringar och optionen att expandera. Trots att begreppet reala optioner inte används i de studerade bolagen kan slutsatser ändå dras att reala optioner existerar i vindkraftsprojekt. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med uppsatsen är bland annat att den ska bidra med ökad förståelse för användningen av reala optioner i vindkraftsprojekt. Förslag till framtida forskning: Vår studie behandlar fem reala optioner. Trigeorgis (2005) redogör åtta reala optioner i artikeln: Making use of real options simple: an overview and applications in flexible/modular decision making. En studie som inkluderar alla åtta reala optioner i vindkraftsprojekt hade varit intressant. Detta för att undersöka om det finns fler reala optioner än de tre denna studie identifierat i vindkraftsprojekt. / Background and problem: The reliable determination of the wind power profitability is affected by various uncertainties, mainly wind conditions but also economic factors. Generally the traditional methods are used, such as net present value method, the pay-back method and the IRR when it comes to evaluate an investment's profitability. These methods are insufficient to valuing risky projects. Real options considering the value of flexibility and is a complement to the traditional methods when it comes to valuation of risky investments. Real options allow making decisions based on observations of how the evolution develops. Through flexibility, the uncertainty can be reduced. Purpose: The purpose is to describe and analyze how the real options are reflected in windpower projects in Sweden. This is to create an understanding if the real options are used to manage the uncertainty that exists in wind power projects. Method: The study is characterized by a method of hermeneutic, inductive and qualitative character. The study is therefore interpretive and the starting point of the study is empirical data. Semi-structured interviews were conducted with three companies in the wind power industry. Conclusion: Based on our research question: "How do the real options find their expression in wind power projects?" are we able to find three of the five real options in the studied companies. These are: the option to defer investment, the option to stage investment and the option to expand. Although the concept of real options is not used in the studied companies, conclusions can still be drawn that real options exists in wind power projects. The grants in the essay: Our hope, among other things, is that the essay will contribute to increased understanding for the use of real options in wind power projects. Proposals for future research: Our study deals with five real options. Trigeorgis (2005) describes eight real options in the article: Making Use of Real Options Simple: an overviewand applications into flexible/modular decision making. A study that includes all eight real options in wind power projects would be interesting. This is to investigate whether there are more real options than the three this study identifies in wind power projects.

I takt med ökat intresse för investeringar i vindkraft behöver aktörer på marknaden tillgång till mer information om vilka faktorer som kan påverka dessa investeringars förmåga att generera intäkter. Eftersom intäkter kan genereras genom att strukturera sin försäljning på olika sätt behöver intressenter erhålla bättre förståelse kring varje strukturs förmåga att generera intäkter över tid. I detta examensarbete har vi undersökt aggregerade intäkter och estimerade riskmått över ett år för tre försäljningsstrukturer: försäljning till Spotmarknaden, genom Baseload PPA och genom As-produced PPA. För att göra detta har vi försökt replikera fördelnings- och tidsserie-egenskaper för vindhastigheter, spotpriser och balanseringspriser. Försöken visar lovande replikerbarhet för vindhastigheter, och ganska lovande replikerbarhet för spotpriser och balanseringspriser.  Vi visar att högre förväntade aggregerade intäkter uppvisar även tendens till högre estimerad risk. Den försäljningsstruktur som visar högst förväntade aggregerade intäkter var försäljning till Spotmarknaden, följt av Baseload PPA och lägsta intäkter erhölls genom As-produced PPA. Liknande rangordning sammanfattar estimerade riskmått, där försäljning till Spotmarknaden visade högst Value-at-Risk, följt av Baseload PPA och lägsta risken estimerades i As-produced PPA. Slutligen drar vi även slutsatsen att As-produced PPA är den största riskmitigeraren av de två olika PPA alternativen.  Vår studie har genomförts under många avgränsningar och antaganden som behöver förstås ordentligt innan slutsatser från denna studie används. Några av avgränsningarna är att vi antar stationäritet i spotpriser, tar ingen hänsyn till förluster i kraftproduktion till följd av typ av landyta, undersöker endast ett vindkraftsverk och vi tar inte hänsyn till förluster i transmission eller kostnader från Nord Pool. Dessutom undersöker vi försäljningsprocessen för vindkraftsproducent som säljer all elektricitet själv och som inte har tillgång till handel genom Intradagsmarknaden. En ytterligare begränsning i arbetet är att vi inte har mätdata för historiska vindhastigheter vid en faktiskt planerad vindkraftspark, utan för en mätmast som är inom ett visst avstånd från några vindkraftsparker. Eftersom positionering av vindkraftsturbiner är extremt viktigt påverkar detta våra resultat då historiska vindhastigheter vid mätmasten möjligtvis inte är tillräckligt attraktiva för många investerare. Efter utvärdering av våra replikerade tidsserie rekommenderar vi vidare forskning inom området att ta hänsyn till icke-stationäritet vid skapande av modell för spotpriser. / As interest for wind power investment increases, market participants require access to more information regarding which factors that can affect the income generating capacities of their investments. Since income can be generated through various structures of selling electricity, stakeholders need better understanding regarding the income generating capacity of each structure over time. In this thesis we have examined aggregated income and estimated risk measures over one year for three different methods of selling electricity: selling to the Nord Pool Spot market, selling through Baseload PPA and selling through As-produced PPA. For the examination we have tried to replicate distributional and time series attributes for wind speeds, spot prices and regulating (balancing) prices. Our results demonstrate promising replicability for wind speeds, and quite promising replicability for spot prices and balancing prices.  We show that higher expected aggregated income also implies higher estimated risk. Highest expected aggregated income was generated from selling to the Market, followed by Baseload PPA and lowest income was generated for As-produced PPA. Estimated risk measures followed the same pattern, where selling to the Market demonstrated highest Value-at-Risk, followed by Baseload PPA and the lowest estimated risk was found in As-produced PPA. Finally we also conclude that As-produced PPA is the largest mitigator of risk between the two examined PPA alternatives.  Our study has been conducted under many delimitations and assumptions which need to be thoroughly understood before utilizing conclusions from this study. Some assumptions we take are stationarity in spot prices, no loss in power production due to type of surface surrounding the wind turbine, we only used one turbine and we assumed no losses in transmission nor any costs from Nord Pool. Furthermore, our study examines how electricity is sold from a wind power producer who sells all their electricity by themselves and who also does not have access to trading through the Intraday market. Another limitation in the study is that we do not have measurement data from actual wind farm locations, but data from a publicly available source that is within an undisclosed vicinity of some wind farms. Since positioning of wind power turbines is very important to maximize potential output, this limitation will affect our results since our used wind data might not be attractive enough for many potential investors. We finally recommend further study within the field, especially researching ways to handle lack of stationarity in spot prices.