<p>Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. </p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen. </p><p>Resultat: Vi har identifierat fem områden inom projektverksamhet som vi bedömer som centrala samt tack vare deras generella karaktär möjliga att lära sig inom och sedan applicera lärdomarna på andra projekt.. Eftersom utvecklingsprojekt på grund av deras höga unicitet bör vara de projekt som är svårast att lära sig mellan, bör våra slutsatser och den modell för utvärdering vi utvecklar även gälla för andra typer av projekt.</p>

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen. Resultat: Vi har identifierat fem områden inom projektverksamhet som vi bedömer som centrala samt tack vare deras generella karaktär möjliga att lära sig inom och sedan applicera lärdomarna på andra projekt.. Eftersom utvecklingsprojekt på grund av deras höga unicitet bör vara de projekt som är svårast att lära sig mellan, bör våra slutsatser och den modell för utvärdering vi utvecklar även gälla för andra typer av projekt.

Knowledge management has become one of the most important challenges inorganizations’ pursuit of competitiveness and long-term success. Essentialaspects of managing knowledge are its creation, transfer and retention.Organizational learning, which comprises these three processes, aims forimproving an organization’s performance. Hence, having an effective approachto organizational learning is crucial. In the literature, numerous guides, models and opinions on organizational learning exist, yet organizations struggle to learn from their experiences. This can be explained by the fact that the theory focuses on how to capture rather than how to apply learnings. Moreover, a description of a practical approach is lacking. Therefore, this thesis aims to develop a holistic strategy for an effective use of organizational learnings. For this purpose, a case study at the transmission development department ofa large Swedish commercial vehicle manufacturer was conducted. The statusquo of organizational learning as well as potential barriers to and drivers andenablers for an effective learning approach were investigated qualitatively. The data gathered was analyzed under the lens of organizational learning viewed from the outpost of social learning theory. Furthermore, Law and Chuah’s (2015b) theoretical framework for the study of organizational learning was applied. Great similarities between this study and previously conducted studies werediscovered. The research confirmed that even though organizationsacknowledge the value of organizational learning, they tend to lack an effective learning strategy. Learnings are seldom captured and applied even more rarely. One of the main reasons found is that the drivers for organizational learning, i.e. strong leaders, and a shared vision and mission, are poorly developed. These findings subsequently fed into the development of a learning strategy, which was adapted iteratively. It is designed to facilitate organizational learning in order to improve the learning outcome. For the learning strategy, the authors describe concrete learning actions as well as the underpinning drivers and enablers. The results of this thesis can serve as a springboard for further studies. The thesis opens up the possibility to examine the effectiveness of diverse strategies and to determine practical approaches to how organizational learning can be promoted. This study provides a relevant example for the setup of such a strategy and accentuates the importance of organizational learning.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas. Syftet med studien är därför att ta reda på hur en projektorganisation använder sig av utvärdering för lärande mellan projekt. För att genomföra detta kontaktades en multinationell projektorganisation som hädanefter kallas CS. Vi genomförde en fallstudie där både intervjuer med projektledare och utvärderingsmaterial inhämtades. Det empiriska materialet analyserades och jämfördes med den teoretiska referensramen vilket resulterade i två modeller. Den första modellen beskriver det inter-projektuella lärandet som ligger till grund för kunskapsutbytet mellan projekt. Den andra modellen visar mer ingående utvärderingens kritiska punkter från ett projekt till ett annat. Studien stärker att utvärdering och lärande mellan projekt är ett eftersatt område i projektorganisationer. De uppfattas ofta som tråkiga, ostrukturerade och som att de saknar mottagare. Även andra kritiska punkter i processen som är vitala för att kunskap ska spridas mellan projekt har uppmärksammats. De är att ledningen stöttar genomförandet och inhämtandet av tidigare utvärderingsmaterial, att databasen är användarvänlig och att nätverk aktivt används. En reflekterande utvärdering bidrar till utökad individuell kunskap, men även utförligare dokument som kan lagras i organisationen. Detta är något som långsiktigt leder till kunskapsutveckling för organisationer. Studien visar också att kunskapsspridningen mellan parallellt pågående projekt varken prioriteras i forskning eller inom organisationer. Det finns däremot stor utvecklingspotential inom detta område. / Program: Civilekonomprogrammet

Today, organisations in multiple industries are faced with challenges connected to digitalisation. The construction industry is one of the sectors in Sweden that are struggling most to digitalise, despite their efforts. The construction industry consists of project-basedorganisations, which literature have proven to have difficulties with managing complexity. Furthermore, there is a lack of experience with innovation projects and digitalisation knowledge. The purpose of this study is to investigate how large-size construction companies utilise learning mechanisms to capture the knowledge obtained from digital innovation projects and retain it as an organisational memory. By increasing the focus on managing learning mechanisms with a suitable knowledge management strategy, it is possible to improve the organisational performance in relation to digital innovation. The theoretical approach of interproject learning is used to analyse the Swedish construction industry by doing a case-study of four large-size construction companies which are operating in Sweden. The data is gathered through semi-structured interviews of two different hierarchic members in each case company and through investigations of their webpages, annual reports and existing written materials. Additionally, interviews with experts and interest organisations are included in the data gathering. The investigation presents that digitalisation and digital innovation in the construction industry are connected to digital tools, such as BIM. We also see a shift in attention, where digital tools originally were supposed to solve concrete tasks, whereas they now have a more process oriented focus with changes in the organisations to smoother digital implementations. Creating standard digital tools, which is utilised in all the projects in the industry and are ready for use will smooth the implementation. The learning mechanisms that exist in digital innovation projects are presented in relation to the decentralised environment. The variety of individual knowledge codification is high, with an absence of knowledge articulation and a high presence of experience accumulation. From a project perspective, there is an evolvement from local to a more central focus for digital innovation initiatives. In an organisational perspective, there is no clear knowledge management strategy, but we argue to see a shift towards a more navigator learning landscape, where emphasises on knowledge articulation is increasing. A discussion of the shift in perception of digital innovation and the evolvement to a more central focus of innovation initiative will increase digitalisation is provided, with a conclusion where the importance of not losing the advantage of having a project-based approach is highlighted. The main limitation of this work is that the research only consists of large-sized companies; therefore, this investigation may not highlight the whole industrial organisational behaviour. Instead, it can provide an understanding of the different learning mechanisms in relation to digital innovation. Further work should investigate small- and medium-sized organisations in the construction industry. / Organisationer i flera branscher står idag inför utmaningar, där hanteringen av digitalisering ären av dem. Den svenska byggbranschen anses ha en stor utmaning med digitalisering. Byggbranschen utgörs till stor del av projektbaserade organisationer och litteratur visar att branschen har svårigheter att hantera komplexitet. Det finns också brist på erfarenheter av projekt relaterat till innovation och även en brist på kunskap om digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora byggföretag samlar kunskaper från digitala innovationsprojekt genom att utnyttja inlärningsmekanismer och på så sätt behålla kunskapen som en lärdom inom organisationen. Genom att fokusera på hantering av inlärningsmekanismer med en lämplig kunskapsstrategi är det möjligt att förbättra organisationen i förhållande till den digitala innovationen. Den teoretiska aspekten för intern projektinlärning används för att analysera den svenska byggbranschen och detta görs genom en fallstudie av fyra stora byggföretag som är verksamma i Sverige. De data som används har erhållits genom semistrukturerade intervjuer av personer från två olika nivåer inom varje företag och via granskning av företagens hemsidor, årsredovisningar och befintligt skriftligt material. Dessutom ingår intervjuer med experter och intresseorganisationer i datainsamlingen. Studien visar att digitalisering och digital innovation inom byggbranschen är kopplad till digitala verktyg, såsom BIM. Studien visar också på ett skifte i fokus bland de undersökta företagen från ett tidigare fokus på digitala verktyg som löser konkreta problem ändras till ett mer processorienterat fokus. Detta innebär att inkludera förändringar i företagsorganisationen vilket förenklar implementeringen av digitala lösningar. Detta kan göras genom att ha ett utvecklingsfokus av de digitala verktyg som redan används. Dessa kan då delas mellan projekten och vara färdiga för att användas från projektstart. De inlärningsmekanismer som finns i digitala innovationsprojekt förklaras i förhållande till den decentraliserade miljön de ärverksamma inom. Mångfalden av individuell kunskapskodifiering är hög, liksom insamlandetav upplevelser. Däremot finns det en brist på kunskapsstrategier inom de studerade byggföretagen. Från ett projektperspektiv sker det en utveckling som går från ett lokalt till ett mer centraliserat fokus gällande digital innovation. Från ett organisatoriskt perspektiv finns detingen tydlig strategi för kunskapshantering, men vi argumenterar för att det ska ske ett skifte mot ett mer styrt lärandelandskap med en betoning på kunskapsledning. Vidare görs en diskussion huruvida denna utveckling är relevant och om den kommer att öka digitaliseringen. Slutsatsen poängterar vikten av att inte förlora fördelarna med ett projektbaserat arbetssätt. Begränsningen av denna studie är att enbart stora företag studerats. Därför kan studien inte fungera som en överblick för hela byggbranschens beteende, utan ger en förståelse för en utveckling av inlärningsmekanismer i samband med digital innovation. Framtida studier börbehandla även små och medelstora företag inom byggbranschen.