Bakgrund och problem: För att lyckas lösa de utmaningar hälso- och sjukvården står inför vad gäller framförallt ökade behov och minskade resurser finns det stor behövlighet av att ta tillvara de möjligheter som investeringar i digitalisering erbjuder. Detta förutsätter dock att kunna säkerställa att de nyttor som dessa investering förväntas leda till verkligen realiseras, så kallad nyttorealisering. För att arbeta med nyttorealisering i offentlig sektor har därför E-delegationen tagit fram ett ramverk för ett formaliserat såväl som strukturerat arbetssätt i form av en nyttorealiseringsprocess. Trots detta har det dock visat sig att hälso- och sjukvården har en låg mognad inom nyttorealisering gällande såväl kompetens som användningsgrad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ramverket för nyttorealiseringsprocessen samt förstå hur det förhåller sig till dess teoretiska grund och därmed möjliggöra en kritisk granskning av det. Vidare syftar studien till att systematisera praktiska erfarenheter kring regioners arbete med nyttorealisering vid investeringar i digitalisering för att kunna sätta detta i förhållande till ramverket för nyttorealiseringsprocessen och dess teoretiska grund. På så vis är det möjligt att urskilja styrkor och svagheter i ramverket för nyttorealisering men även i det praktiska arbetet med nyttorealisering för att skapa förutsättningar för framtida lyckade investeringar i digitalisering inom hälso- och sjukvården. Metod: För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudieansats på två regioner tillämpats. Den huvudsakliga insamlingsmetoden för det empiriska materialet är intervjustudie genom semistrukturerade intervjuer med representanter för de två regionerna vilka framförallt valts ut genom ett målstyrt urval men även snöbollsurval. Slutsats: Ramverket för nyttorealiseringsprocessen består av de fem faserna identifiera förändringsbehov, specificera nyttor, planera nyttorealisering, realisera nyttor samt följa upp nyttorealisering och avser att realisera den förväntade nyttan med en förändring genom att verka som en röd tråd som binder ihop olika delar av verksamheten. De olika delar som främst utgör ramverket för nyttorealiseringsprocessens teoretiska grund kan konstateras vara investeringsteori, projektledning och förändringsledning vilka är stora områden med olika huvudfokus varför kombinationen av dessa följaktligen blir omfattande men även komplex. I praktiken har det visat sig att regionernas tillvägagångssätt framförallt behandlar planering och genomförande, vilket således kan bero på just komplexiteten. Därmed går det slutligen att konstatera att det av regionerna å ena sidan krävs ett utökat fokus från enbart nyttorealiseringsprocessens planerafas samt realiserafas till samtliga faser för att uppnå ett mer komplett och systematiskt arbetssätt men att detta å andra sidan kanske inte kan vara helt i enlighet med ramverket för nyttorealiseringsprocessen. / Background and problem: In order to succeed in solving the challenges health care is facing particular in terms of increased needs and reduced resources, there is a great need for utilitizing the opportunities offered by investments in digitalisation. This, however, presupposes that it is possible to ensure that the benefits that these investments are expected to lead to are actually realised, so-called Benefit Realisation Management. In order to work with Benefit Realisation Management in the public sector the E- delegation has therefore produced a framework for a formalized as well as a structured way of working in the form of a benefits model. Despite this, however, it has been found that health care has a low maturity in Benefit Realisation Management regarding both competence and utilization. Purpose: The purpose of the study is to describe the framework of the benefits modeland to understand how it relates to its theoretical basis and thus enable a critical examination of it. Furthermore, the study aims to systematize practical experiences regarding regions' work with Benefit Realisation Management when investing in digitalisation and thereafter put it in relation to the framework of the benefits model and its theoretical basis. In this way, it is possible to distinguish strengths and weaknesses of the framework of the benefits model, but also in the practical work with Benefit Realisation Management, and thus create conditions for future successful investments in digitalisation in health care. Method: To carry out the study, a qualitative case study methodology on two regions has been applied. The main empirical collection method consisted of semistructured interviews with representatives of the two regions, which were mainly selected through a targeted selection but also snowball sampling. Conclusion: The framework of the benefits model consists of the five phase’s benefitsidentification, benefits analysis, benefits planning, benefits realisation and benefits review and intends to realize the expected benefit of a change by acting as a common thread that ties together different parts of the organization. The various parts that primarily form the theoretical basis of the framework of the benefits model can be found to be investment theory, project management and change management, which are large fields with different focus, why the combination of these is extensive but also complex. In practice, it has been found that the approaches of the regions primarily deal with planning and implementation, which may be due to the complexity. Thus, it can finally be concluded that the regions on the one hand need to increase the focus from just the benefits planning and benefits realization to all phases in order to achieve a more complete and systematic way of working, but that this on the other hand may not be entirely in line with the framework of the benefits model.

Digital transformation has the potential to fundamentally change society. Digitalisation, through new technological solutions and advances, is expected to play a central role in ensuring future prosperity. Although the role of digitisation in society has been recognised, the public sector in Sweden is experiencing problems in realising the identified benefits, with the result that a large proportion of the projects being implemented exceed the set framework, constraints, and resources. The aim of this work has been to evaluate a digitisation project in the public sector through a qualitative case study and a goal-oriented framework. The case study has investigated which assumptions emerge in a digitisation project and how the realisation of benefits is affected by these. The evaluation carried out has shown that two different types of assumptions have occurred in the project, these have been formal and informal assumptions. The study has shown that assumptions create legitimacy and conditions for realisation within a digitisation project, while at the same time they create tensions within the project. The tensions show both enabling and constraining dimensions that have affected the project's implementation and benefit realisation positively and negatively. This study has identified a need to extend the work on assumptions in the LFA and has therefore proposed a model that illustrates the relationship of the two types to each other and to the project and its benefit realisation. The evaluation of the digitisation project has shown that the project team prioritised ensuring relevance and sustainability over feasibility, which created tensions in project implementation that negatively affected the realisation of benefits within the project. This study has shown that assumptions are often a "necessary evil" in relation to a project's impact capture, but are facilitated by good structure and clear leadership. / Digital transformation har potential att förändra samhället i grunden. Digitalisering genom nya tekniska lösningar och framsteg, spås besitta en central roll när framtidens välfärd ska säkras. Trots att digitaliseringens roll i samhället är konstaterad, upplever offentlig sektor i Sverige problem med att realisera de identifierade nyttorna. Detta har medfört att en stor del av projekten som genomförs, överskrider uppsatta ramar, begränsningar och resurser. Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ fallstudie, via intervjuer, dokumentinsamling samt ett mål-orienterat ramverk, utvärdera ett digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Fallstudien har utrett vilka antaganden som framträder i ett digitaliseringsprojekt och hur nyttorealiseringen påverkats av dessa. Utvärderingen som utförts har visat att två olika typer av antaganden förekommit inom projektet, dessa har varit formella- och informella antaganden. Studien har visat att antaganden skapar legitimering av- samt förutsättningar för realisering inom ett digitaliseringsprojekt, samtidigt som de skapar spänningar inom projektet. Spänningarna visar på både möjliggörande och begränsande dimensioner vilka påverkat projektets genomförande och nyttorealisering positivt samt negativt. Denna undersökning har identifierat ett behov, att i LFA utöka arbetet med antaganden och har därför föreslagit en modell vilken illustrerar de två typernas relation till varandra samt till projektet och dess nyttorealisering. Utvärderingen av digitaliseringsprojektet har visat att projektgruppen prioriterat säkring av relevans och varaktighet framför genomförbarhet, vilket skapat spänningar i projektgenomförandet som påverkat nyttorealiseringen inom projektet negativt. Denna studie har visat att antaganden ofta kan ses som ett ”nödvändigt ont” i relation till ett projekts effekthemtagning/nyttorealisering, men som underlättas av bra struktur och tydligt ledarskap.