För att nå framgångsrika offentliga upphandlingar inom exempelvis IT är det viktigt att förbereda upphandlingsprocessen genom att planera resurser, kartlägga och analysera behov, marknad och risker (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). En litteraturstudie på området visar att UX designers roll i upphandlingsprocesser är otydligt beskriven. Istället har fokus traditionellt sett handlat om användbarhet inom it-produkter, och ansvariga för användarcentrerade designansatser har systemleverantören varit. Lite eller inget ansvar för användarnas behov har legat på den offentliga organisationen. Men litteraturen visar även att upphandlaren bör vara aktiv genom en användarcentrerad designprocess både i kravställningen och genom hela projektet för att nå lyckade offentliga upphandlingar. För att undersöka hur UX designers arbetar i offentliga upphandlingsprocesser idag har följande frågeställningar besvarats: 1. Vilken roll och vilket inflytande har UX designers på upphandlingsprocessen i offentliga upphandlingar idag? 2. Vad karaktäriserar UX designers arbete på anbudsgivarsidan respektive anbudstagarsidan i upphandlingsprocessen för offentliga organisationer? Resultatet från en intervjustudie och en dokumentgranskning visar att UX designers har en tydlig roll på båda sidor om upphandlingsförfarandet. Inflytandet på upphandlingssidan var stort men begränsat till val av lösningsförslag på anbudstagarsidan. Att se över arbetsprocesser i grunden, se till användarnas behov, kravställa efter funktion och behov istället för tekniska krav och vikten av tydlig kommunikation var det som karaktäriserade UXdesigners arbete på båda sidor om upphandlingsprocessen. / To reach successful public procurements in the IT area it’s important to prepare the procurement process by planning resources, to map out and analyze needs, markets and risks (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). A study of the literature in the area shows that the role of the UX designer is vaguely described. Instead the focus has traditionally been on usability in IT products and those responsible for user-centered design approaches have been the system suppliers. Some or none of the responsibility for the user needs has belonged to the public organization. But the literature also shows that the procurer needs to be active through a user-centered design process both in the requirements phase and throughout the entire project to reach successful public procurements. To explore how UX designers work in public procurement processes today the following framing of questions have been answered: ● What role and what kind of impact have UX designers on the procurement process inpublic procurements today? ● What characterizes the work of UX designers on the procurer’s side respectively the tenderer's side in the procurement process for public organizations? The results of an interview study and a document review shows that UX designers have a clear role on both sides of the procurement procedure. The impact on the procurer side was great but limited to the choice of solution proposals on the tenderer side. Fundamentally reviewing work processes, looking after the needs of the users, setting requirements according to function and needs instead of technical requirements and the importance of clear communication were what characterized the work of UX designers on both sides of the procurement process.

With the increasing popularity of Agile methods in software development projects, an emerging question is how Agile incorporates user needs to their process – which is the staple of User Centered Design (UCD). Existing reports indicate that integrating Agile and UCD has shown to improve the process and end product and that they are a natural fit. However, there is also a general lack of guidelines of how an effective integration may be done, and further research is requested. This study aims to provide that by portraying some aspects of how Agile and UCD may be integrated in practice, but also some factors that may affect such an integration. This is done through an empirical study, by gaining insights from the perspective of UX-designers who are part of Scrum teams. TenUX-designers took part in semi-structured interviews, and based on a thematic analysis, results are portrayed in terms of suggested factors to consider when integrating Agile and UCD methods. / Samtidigt som Agila metoder ökar i popularitet inom mjukvaruutvecklingsprojekt, så uppstår även frågan om hur Agilt arbete integrerar användarcentrerade krav i sin process ett område som är i fokus inom Användarcentrerad Design (ACD). Tillgängliga rapporter indikerar på att integrationen av Agilt och ACD har givit förbättrade processer och slutprodukt, samt att båda processer är kompatibla med varandra. Det anses dock finnas en brist på riktlinjer i hur man kan integrera båda processer, och det efterfrågas vidare studier i ämnet. Denna studie ämnar till att erbjuda just detta genom att presentera några faktorer av hur Agilt och ACD kan integreras i praktiken, men också exempel på faktorer som kan påverka hur väl integration lyckas. Detta tas fram genom en empirisk studie, genom att ta del av insikter från UX-designers som jobbar i olika Scrum projekt. Tio UX-designers deltog i semistrukturerade intervjuer, och baserat på en tematisk analys så presenteras resultat i form av föreslagna faktorer att ta del av när man vill integrera Agila och ACD metoder.

The digitalisation of today has made disciplines like UX-design more relevant than ever. Previous research doesn’t focus on what UX-designers and developers actually know about UX. This study examines UX-designers and developers views and expectations regarding UX and compares that to how the literature defines it. This study also tries to understand what kind of challenges UX-designers and developers face within the UX-design process. After using interviews and surveys with a qualitative research method, the result is presented with a thematic analysis. The result shows that the participants views, expectations about UX in general, UX-methods and design principles like usability and accessibility correlates with how literature defines it. There were a couple of different challenges that could be found, but all of them could be linked one way or another to communication. This study shows that the communication within the design team and with other groups (users, customers, executives) were the biggest challenges. With more effective communication in the future all the challenges found in this study could be reduced. Education should teach future students about the communication principles applied in practice and how to communicate with others more effectively. Future studies should research how successful design teams communicate with each other and other relevant groups.

Generativ AI är ett fenomen som har blivit populärt under de senaste åren vilket har medfört utvecklingen av AI-verktyg. Dessa verktyg kan lösa specifika lösningar inom olika fält inklusive inom UX-design. Där en ny aspekt av Mänsklig-Dator-Interaktion (MDI) har utvecklats mot Människa-AI-Interaktion (MAII). Syftet med denna studie är att undersöka UX-designers användning av AI-verktyg inom skissandet. Studien genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Resultatet presenterar respondenternas perspektiv och tankar kring tillämpningen av de AI-verktyg som används idag. Alla respondenter är överens om att användningen av AI-verktyg gjorde att arbetet blev mer effektivt. Begränsningarna alternativt utmaningarna var att företag bör överväga att införa en tydlig AI-policy för att säkerställa att AI-verktyg används säkert och ansvarsfullt. Studien avslutas med att en stor vikt läggs på mänsklig kreativitet och förståelse för användarens behov är en viktig del gällande användning av AI-verktyg. / Generative AI is a phenomenon that has become popular in recent years, leading to the development of AI tools. These tools can solve specific problems in various fields, including UX design. This has led to the development of a new aspect of Human-Computer Interaction (HCI) towards Human-AI Interaction (HAII). The purpose of this study is to investigate UX designers' use of AI tools in sketching. The study was conducted with seven semi-structured interviews and a thematic analysis. The results present the respondents' perspectives and thoughts on the application of the AI tools used today. All respondents agree that using AI tools made their work more efficient. Limitations or challenges were that companies should consider implementing a clear AI policy to ensure that AI tools are used safely and responsibly. The study concludes that a great deal of emphasis is placed on human creativity and understanding the needs of the user is an important part of using AI tools.

Dark patterns have the ability to influence unconscious decision-making of users and manipulate them to make decisions that go against their own interests. While dark patterns have led to an increase in sales and optimization of advertisement within companies, the users are affected negatively since they don’t reach their goal with the interface interaction and may be forced to navigate in complicated interfaces or be lured into doing impulsive purchases. Despite numerous negative consequences for the users, dark patterns are frequently found in interfaces. This study investigates this problem by focusing on the UX designer’s role in this, and thereby aims to answer the following questions: What ethical responsibility does UX designers consider themselves to have, in terms of the use of dark patterns? How do UX designers experience that individual practice, organizational practice and applied ethics, according to the framework by Gray and Chivukula (2019), affect the use of dark patterns? The study also investigates if the framework completely covers the design complexity of UX designers in relation to dark patterns. These questions are answered by conducting five semi-structured interviews with professional UX designers. The results showed that organizational practice have the biggest influence on the use of dark patterns by UX designers. Individual practice may inhibit the use of dark patterns and applied ethics can affect the work style of UX designers. During the analysis of the research result, yet another factor was identified. This finding considered the structure of society as a factor greatly affecting a UX designer and also the use of dark patterns. This study therefore aims to further develop the framework by Gray and Chivukula and take the structure of society in to consideration. / Dark patterns har en förmåga att påverka användares undermedvetna beslutstaganden och manipulera användaren till att fatta beslut som går emot dennes egenintresse. Samtidigt som dark patterns har lett till ökad försäljning samt optimerade reklaminsatser hos företagen, drabbas användarna negativt då de inte uppnår målet med interaktionen och bland annat tvingas navigera i komplicerade gränssnitt eller lockas till impulsköp. Trots flertalet negativa konsekvenser för användarna är dark patterns vanligt förekommande. Den här studien undersöker denna problematik genom att fokusera på UX-designerns roll och därmed syftar studien till att besvara följande frågor. Vilket etiskt ansvar anser sig UX-designers ha kring användningen av dark patterns? Hur upplever UX-designers att individens praxis, organisationens praxis och tillämpad etik, enligt Gray och Chivukulas relationsmodell (2019), påverkar användningen av dark patterns? Studien undersöker även om relationsmodellen är heltäckande och fångar UX-designers designkomplexitet i förhållande till dark patterns. Studien besvarar dessa frågor genom fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma UX-designers. Resultatet visade att organisationens praxis (B) har störst påverkan på att UX-designers använder dark patterns. Individens praxis (A), kan istället hämma användningen av dark patterns medan inhämtad kunskap om etik (C) har påverkan på UX-designers arbetssätt. Under analysen identifierades ytterligare en huvudfaktor, samhällsstruktur, som också har stor påverkan på en UX-designer och därmed även på användningen av dark patterns. Studiens forskningsbidrag är därigenom en vidareutveckling av Gray och Chivukulas relationsmodell som tar samhällsstrukturerna i beaktande.

This thesis describes the design methodology for User Experience Design and its use in the creation of mobile applications. The theoretical part focuses on defining the field of User Experience Design (UXD) in conjunction with the definition of user experience. It then focuses on the role of UX Designer and his knowledge especially in the field of design of cognitive and memory operations. The main goal of the theoretical part of the thesis is to make up a comprehensive procedure for creating mobile UX applications serving as company's manual or guidance in creating a user-friendly application. The main goal of the practical part is the author's design of methodology UX Design for mobile applications. The methodology is proposed based on the author's experience gained from the project positions as UX designers and graphic designer. A secondary goal of the practical part is the application of created the methodology on a case study of creating mobile applications.