The purpose of this Master’s thesis is to identify the potential and the limitations of e-book lending in Swedish public libraries through a case study of Sollentuna Library. The theoretical framework is made up of concepts derived from the work of both Rogers and Winston concerning the diffusion of innovations. The main obstacles and supportive factors for e-book lending in a public library were identified. The study reveals that contracts with e-book distributors are costly for libraries. First-time users find use of the service complicated and the library experience a loss of control over their e-book stocks through the current licensing system. Factors supporting e-book lending include the library’s decision to include the distributors’ entire e-book supply. This led to a significantly increased number of e-book loans. Ongoing work with the development of e-book help services such as workshops and individual assistance supports use of the service. Furthermore, e-book reading is actively encouraged through the library web service. In conclusion, the complexity of the e-book as a separate technical phenomenon requires public libraries to find new methods of working that suit the e-book's potential as a technological innovation. E-book lending has become a compromise between the interests of the library users and the commercial interests of the publishers.

To better understand the forces propelling the excess which characterizes much of Western society and culture, management scholars increasingly appear to be addressing notions such as play and playfulness. Through a number of narratives, homing in on a do-it-yourself movement within the heavy trucks industry in which users are displaying a keen interest in aesthetic aspects of their work tools, this book attempts to further and complement such discussions. It does so by exploring the creative processes which seem to constitute a certain playfulness, a certain playful practice set on excessive decoration of heavy duty vehicles — a practice which, moreover, appears to be spreading aesthetic values more generally within this industry. From a psychoanalytical perspective, and emphasizing and examining the relationship between fantasy and desire, it argues that in order to understand the driving mechanisms at work in such processes, one has, however, to look beyond the idea of the playful as being something thoroughly harmonic or pleasurable. Drawing mainly on Slavoj Zizek’s readings of the French philosopher and psychoanalyst Jacques Lacan, it argues that we must instead look beyond the pleasure principle in order to understand why something always emerges, where nothing really seemed to be needed. / QC 20100812

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur svenska organisationer arbetar med öppen innovation, i vilka former de gör det och vilken typ av innovationer de producerar. Uppsatsen definierar även uttryckligen begreppet "dolda problem" inom organisationer och kopplar sedan det till innovationsteori. Definitionen av öppen innovation har utvecklats tillsammans med förståelsen för begreppet, vilket i sig utgör en övertygande teori för både organisationer och forskare i strävan efter teknisk utveckling. De befintliga modeller som beskriver öppen innovation är emellertid inte förenliga med hur definitionen av termen har utvecklats. Genom att kartlägga nuvarande litteratur och innovationsteori, föreslås i denna uppsats en förening av två befintliga öppna innovationsmodeller som bättre passar den nuvarande definitionen. I uppsatsen föreslås också att syntetisk innovation - ett begrepp beskrivet i denna avhandling - är den primära typen av innovation som produceras inom en öppen innovationsram. Resultaten, analysen och diskussionerna baseras på en litteraturstudie, en handlingsstudie och fyra fallstudier av innovationsinitiativ i Sverige. Analyserade genom den föreslagna ramen visar resultaten att resurstypen som delas mellan firmor i ett öppet samarbete är mer empiriskt viktig än indikerat från befintliga innovationsmodeller. Det indikeras också att företagens permeabilitet förändrar vilken typ av innovation de producerar. Arbetet indikerar också att dolda problem empiriskt löses genom syntetisk innovation som särskilt kan uppnås i en öppen innovationsmiljö. / The primary purpose of this thesis is to analyze how Swedish organizations work with Open Innovation, in what forms they do so, and what type of innovations they produce.  Secondarily, it explicitly defines the notion of "hidden problems" within organizations and subsequently links it to innovation theory. The definition of Open Innovation has evolved alongside the understanding of Open Innovation itself, and it constitutes a compelling theory for organizations and researchers alike in the pursuit of technological advancement. The incumbent models that describe Open Innovation, however, are not compliant with the definition of the term. By surveying the current literature on Open Innovation, and Innovation theory, this thesis proposes a unification of two incumbent Open Innovation models that better fit with the definition of Open Innovation itself. It also suggests that Synthetic Innovation as defined in this thesis is the primary type of innovation produced under an Open Innovation framework. The results, analysis, and discussions are based on a literature review, an action study, and four case studies of innovation initiatives in Sweden. Analyzed through the proposed framework, the results from this thesis indicate that resource type is more empirically important than evident from incumbent innovation models. It also suggests that the permeability of firms, created in an Open Innovation environment, alters the type of innovation they produce. The research shows a need to update the early, yet fashionable, models of Open Innovation to better map against the current definitions. It also indicates that hidden problems result in a particular type of Synthetic Innovation that is especially achievable through Open Innovation.

Digitalisering är ett ämne som ständigt diskuteras och har på senare år utvecklats på många plan. Inom byggbranschen har BIM (Byggnadsinformationsmanagement) länge setts som en digital lösning vilken kan tänkas utveckla branschen inom flera områden, men trots det är den digitala utvecklingen inom branschen relativt låg vilket kan ge indikation på lägre produktivitet. Särskilt om man jämför med vad som faktiskt kan uppnås vid implementering av BIM fullt ut genom värdekedjan i projekt. Det finns en brist på tidigare studier kring varför det finns ett informationsgap mellan aktörer genom hela värdekedjan som delvis kan förklara denna låga produktivitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka utmaningar som finns vid implementeringen av BIM i hela värdekedjan av projekt och vad utmaningarna skapar för informationsgap mellan design/konstruktion- och förvaltningssidan inom ett projekt.     För att besvara syfte och frågeställningar har innovationsteori samt investeringsteori använts, där fokus främst riktats på innovationsteori. Med hjälp av teorierna kunde utmaningar med implementeringen av BIM och eventuella informationsgap som uppstår studeras djupare. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, arkitekturbolag, konsultbolag och intresseorganisation.      De existerande utmaningarna vid implementering av BIM hos olika aktörer, som kan ligga till grund för försämrad interoperabilitet, kan förklaras med att avsaknad av gemensamma branschstandarder, avsaknad av en central BIM-samordnare och generellt sett låg utbildningsnivå kring vad BIM är. Det noteras att ett informationsgap finns mellan aktörer som arbetar på förvaltningssidan kontra design/konstruktion och detta kan dels förklaras på grund av motvilja att anpassa sig till nya lösningar enligt innovationsteori, dels på grund av avsaknad av gemensamma branschstandarder. Att en aktör i projektskedet inte anser det lämpligt att använda BIM kan förklaras eftersom kostnaden hittills inte alltid understiger nyttan.      Implementeringsfasen hos olika aktörer genom värdekedjan varierar och därmed kan branschen i vissa fall tolkas som trögflytande, bland annat på grund av frånvaro av öppna standarder och de språkbarriärer mellan program som kan uppstå vid användning av olika BIM-system. För att vidareutveckla arbetet kring ämnesfrågan behöver ytterligare studier genomföras kring proprietära rättigheter och problem vid anbudskalkylering, offentlig sektors påverkan på utveckling kring gemensamma branschstandarder, extern och intern BIM-samordning kopplat till effektivare projektledning och även hur gemensamma branschstandarder påverkar olika aktörer i hela värdekedjan av ett projekt. / Digitalization is constantly being discussed and has in recent years developed on many levels. Building information management, further described as BIM, has long been considered a digital solution in the construction and management industry. A solution that suitably would develop the industry in several areas. Despite this, digital development is relatively low which may indicate lower productivity than can be achieved. There is a lack of previous studies on why there is an information gap between stakeholders throughout the value chain that can partly explain low productivity and low effective stakeholder efficiency. The purpose of this study is thus to investigate the existing difficulties in the implementation of BIM in the entire value chain and what these difficulties lead to, such as information gaps between the design, construction and management side within a project.    The findings of the study are explained with support of innovation theory and investment theory, with main focus on innovation theory. With support of the theories, difficulties with implementation of BIM for stakeholders and any information gaps that arise have been studied more deeply. This study conducted eight semi-structured interviews with real estate companies, architecture companies, one consulting company and one interest group.   Existing challenges regarding implementation of BIM among different stakeholders, which may be the basis for impaired interoperability, can be explained in the absence of common industry standards, absence of a central BIM coordinator and generally low level of education about the subject BIM. It is noted that there is an information gap between stakeholders working on the administrative side versus design/construction and can be partly explained due to reluctance to adapt to new solutions according to innovation theory and partly due to the absence of common industry standards. The fact that the cost so far is not always less than the benefit of investing in BIM may explain why stakeholders in the project phase choose that BIM does not have to be appropriate to implement.    The implementation phase through the value chain of a project varies a lot for different stakeholders and because of that the industry may in some cases be interpreted as conservative. This could be explained due to the language barriers that can arise when using different BIM systems and due to absence of open standards. To further develop understanding on the subject issue, studies need to be carried out on proprietary rights and problems in tender calculation estimates. Moreover, studies on public sector impact regarding development around common industry standards, external and internal BIM coordination linked to more effective project management and how common industry standards affect different stakeholders in the whole value chain of a project may develop understanding on the subject issue.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

Sverige anses vara en av världens mest avancerade IT-nationer, där användningen av IT ökar inom både den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt föränderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lång tid, även faktorer som den utbreda användningen av IT i samhället och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige där omsättning, såväl som antalet anställda, faktiskt ökat även under konjunktursvackor. Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utsträckning publicerat nyheter om Apple än om deras konkurrenter på smartphone marknaden. For att lättare kunna genomföra studien ska dessa frågeställningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumärke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier än konkurrenterna på smartphone marknaden? På vilket sätt påverkar svensk nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som används i studien är innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin. Inledningsvis sker en fallstudie där det via sökmotorn på DN och SvD nätupplagor har summerats ihop antalet ordträffar på utvalda ord. Baserat på resultaten av ordanalys utvecklas en semistrukturerad telefonintervju som genomförs med DN. Parallellt sker en semistrukturerad intervju med en anställd på en reklambyrå inriktat mot hur specifikt Apple har gått tillväga för att skapa hajp. Utifrån vår undersökning och analys kom vi fram till att svenska nyhetsmedier inte styrs av bakomliggande faktorer när de offentliggör nyheter om företag. Publiceringar sker baserat på deras uppfattning om hur det allmänintresset ser ut hos läsarna. Apple är väldigt selektiva med att släppa ut information gällande företaget och runt deras produkter, detta resulterar i ett intresse från pressen att först publicera information från Apple, motiverat utifrån ett allmänintresse i samhället.