Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Kommuninvånare är en av kommunens viktigaste intressenter och den kommunala årsredovisningen är kommunens huvudverktyg för att visa upp sin ekonomiska ställning och ge information till invånarna. Den tidigare forskningen fokuserar mest på årsredovisningens användande och informationsbehovet hos andra intressenter än kommuninvånare. Däremot anses kommuninvånare vara en viktig, dock inte lika omdiskuterad intressent. Den kommunala årsredovisningen är ett beslutsunderlag för kommunens intressenter, men det belyses sällan i tidigare forskning att den kommunala årsredovisningen är användbar för invånare och uppfyller deras informationsbehov, vilket kan leda till att ett informationsgap uppstår. Syftet med denna studie är således att bidra med kunskap om invånarnas användande av och informationsbehov från den kommunala årsredovisningen samt att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan invånarnas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. För att uppnå uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer med 17 kommuninvånare i Värmland. Slutsatsen som genereras i studien är att kommuninvånare använder den kommunala årsredovisningen i liten utsträckning eftersom den inte alltid anses som den primära informationskällan. De invånare som har intresse har visserligen många olika typer av informationsbehov men uppfyller ofta dessa genom andra kanaler. Årsredovisningen uppfyller inte fullt ut invånarnas informationsbehov, till följd av detta har ett informationsgap mellan intressegruppens informationsbehov och den kommunala årsredovisningens innehåll upptäckts. Bristande information och komplexitet i innehållet, bristande tillgänglighet och svårförståelig text är anledningar till att det förekommer ett informationsgap, vilket således kan anses vara förbättringsområden för att minska gapet. Vidare rekommenderas kommunikation med, samt utbildning till, invånarna för att minska gapet. / Municipal residents are one of the essential stakeholders in a municipality, and the municipal annual reports is a primary tool for the municipality to present its financial situation and economic information. Previous research into the use of annual reports has not focused on the information needs of residents, but rather the information needs of other stakeholders. While residents are considered important, they are not much discussed as stakeholders. The municipal annual report is a basis for its stakeholders to make decisions. In previous studies, it is seldom addressed that municipal annual reports are useful for residents and meet their information needs, which can lead to an information gap. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about the residents' use of and needs of the information in municipal annual reports. It also examines whether there is a gap between residents’ information needs and the content of annual report. To achieve the study’s purpose, a qualitative method was chosen where empirical data were collected via semi-structured interviews with 17 residents of Värmland. The conclusion generated in this study is that municipal residents use municipal annual reports to a limited extent because they do not always consider it as the primary source of information. The residents who are interested in annual reports have various information needs, but the needs often fulfilled through other channels. The municipal annual report does not fully meet the residents' information needs, as a result of this, an information gap was discovered between residents’ information needs and the content of municipal annual reports. As regards residents’ needs, reports contain insufficient information, accessibility, intelligibility and complexity were also identified as posing problems for residents. Improvement in these areas are needed to narrow the information gap. Furthermore, communication with, and education of residents is also recommended.

This study is an examination of the stadium fever prevailing in Sweden. It is built stadiums in Sweden as never before. The high cost of these constructions end up in the end at the Swedish taxpayers. The study examines through the hedonic pricing of real estate how local residents value the new stadiums. The result indicates that local residents put a positive value in the costly and sumptuous buildings. The study includes 44 stadium constructions in 37 municipalities and is the first of its kind in Sweden. / Denna studie är en granskning av den arenafeber som råder i Sverige. Det byggs idrottsarenor i Sverige som aldrig förr. De stora kostnaderna för dessa byggen hamnar i slutändan hos de svenska skattebetalarna. Studien undersöker genom hedonisk prissättning av fastighetsmarknaden hur kommuninvånarna värderar de nya arenorna. Resultatet indikerar att kommuninvånarna lägger ett positivt värde i de kostsamma och praktfulla byggena. Studien omfattar 44 arenabyggen i 37 kommuner och är den första i sitt slag i Sverige.

Bakgrund: Kommuner och myndigheter jobbar idag med friluftsliv utifrån de 10 friluftsmålen. Friluftsplan eller översiktsplan är förekommande i flera kommuner i Sverige, däremot inte i den undersökta kommunen. Trots brist på en friluftsplan har den undersökta kommunen ett rikt friluftsliv som anses vara en viktig pelare i folkhälsoarbetet. Tidigare forskning visar på att friluftsliv främjar hälsan både psykiskt och fysiskt, även teorierna attention restoration theory (ART) och recreation opportunity spectrum (ROS) benämner naturen samt friluftsutövning som främjande för återhämtning. Syfte: Syftet med undersökningen var att kartlägga individers behov och intressen av nyttjande till friluftsliv på en kommunal nivå. Metod: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av invånare i undersökt kommun med sju inkluderade orter samt två inkluderingskriterier, respondenterna behövde bo i undersökt kommun samt vara över 15 år. Utformad digital enkät bestod av 14 frågor och publicerades på digitala plattformar samt att informationsbrev placerades på fysiska anslagstavlor i den undersökta kommunen. Viktiga variabler i enkäten var orter samt åldersgrupper, varav orterna var en viktig faktor för att få svar på en av frågeställningarna, om intresset och behovet av nyttjande till friluftsliv skiljde sig.  Resultat: Totalt samlades 237 svar in och resultatet visade på att vandringsleder samt utegym var det som hade störst svarsfrekvens och behövs tillföras eller förbättras i kommunen. Det fanns störst avsaknad av toalett/utedass gällande friluftsservice och att vandringslederna i kommunen kunde förbättras genom bättre information på informationsskyltar samt förbättring av ledmarkeringar. Svaren skiljde sig mellan orterna i flera av frågorna men endast frågan gällande kommunens aktivitetsområde visade på en signifikant skillnad mellan invånare i de olika orterna varav i Ort1 hade procentmässigt positivare åsikter och bara invånare i Ort1 och Ort3 hade en åsikt av mycket dåligt. Konklusion: Respondenternas svar visar på ett stort intresse av ett ökat utbud av aktiviteter och faciliteter i kommunen vilket ger en grund till vad kommunen bör prioritera vid framtida planering. / Background: Municipalities and authorities today work with outdoor recreation based on the 10 outdoor goals. Outdoor plans or general plans are present in several municipalities in Sweden, but not in the investigated municipality. Despite the lack of an outdoor plan, the investigated municipality has a rich outdoor life which is considered an important pillar in the public health work. Previous research shows that outdoor life promotes health both mentally and physically, even the theories attention restoration theory (ART) and recreation opportunity spectrum (ROS) refer to nature and outdoor exercise as restorative. Purpose: The purpose of the study was to map out individual opinions and interest related to outdoor activity on a municipal level. Method: This study was conducted with a quantitative cross-sectional design. The sample of the study consisted of habitants in the investigated municipality with seven included towns and two inclusion criteria, the respondents had to live in the investigated municipality and be over 15 years old. The designed digital questionnaire consisted of 14 questions and was published on digital platforms and an information letter was placed on physical notice boards in the investigated municipality. Important variables in the study were towns and age groups, of which the towns were an important factor in getting answers to one of the questions, whether the interest and the need for use for outdoor life differed. Results: A total of 237 responses were collected and the results showed that hiking trails and outdoor gyms had the highest response frequency and needed to be added or improved in the municipality. There was a major lack of toilets regarding outdoor service and that the hiking trails in the municipality could be improved through better information on information signs and improvement of trail markings. The answers provided by the participants differed between the towns in several of the questions, but only the question regarding the municipality's area of activity showed a significant difference between habitants in the different towns, of which habitants in Town 1 had percentage-wise more positive opinions and only habitants in Town 1 and Town 3 had a very bad opinion. Conclusion: The responses provided by the participants demonstrate a strong interest in increasing the range of activities and facilities available within the municipality, which provides a basis for what the municipality should prioritize in future planning.