Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog. Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län. En additiv Generalized linear model (GZLM) har använts, och prediktionen baseras på jordmån, berggrund, höjddata och grundvattendata. Resultatet av första testet, baserat på de träningspunkter som utgjorde grunden för modellen, och av valideringen med nya, oberoende punkter från andra skogsområden, skiljer sig åt. Det första testet indikerar att prediktionen fungerar väl för flera av skogstyperna, medan valideringen ger motsatt bild och visar att prediktionen i praktiken inte fungerar. Om modellen vidareutvecklas och kan fungera skulle den kunna underlätta och effektivisera skötsel av skog, t.ex. vid kontinuerligt skogsbruk anpassat efter naturlig skogstyp. Fältarbetet skulle kunna koncentreras till områden som predikterats till lämplig skogstyp. / Sweden is covered by 60 % forestland, and most of it is used in forestry. There is a debate about the forestry methods in Sweden, where clear felling is the most commonly used practice, and alternate methods are being developed. Some of these methods, for example the Lübeck model, is focused on producing the best suited forest for a site, based on the environmental conditions. That forest would probably be of the natural forest type of that location. With this study a model is developed to predict natural forest types based on easily available GIS-data and without using remote sensing. Remote sensing is not considered to be useful in this particular case, since only the already existing vegetation can be analyzed using that method. Existing forests are likely to have been planted, and does not necessarily correspond to the type of vegetation that would develop, were there no human impact. The study was conducted by using forested areas that could be assumed to be natural (within nature reserves and other protected areas) in Askersund municipality, Örebro county, Sweden. An additive Generalized Linear Model (GZLM) has been used, and the prediction is based on soil, bedrock, elevation data and ground water data. The results from the first test, based on the training points on which the model was built, and the validation based on new, independent points from different forest areas, differ. The first test indicate that prediction works well for several of the forest types, while the validation gives the opposite results and shows that the prediction does not actually work. If the model was further developed and would become a working tool, it could make forest management easier and more effective, for example when continuous forestry is carried out. Field work could be concentrated to areas where the forest has been predicted to be of desired type.

Bakgrund: Kommuner och myndigheter jobbar idag med friluftsliv utifrån de 10 friluftsmålen. Friluftsplan eller översiktsplan är förekommande i flera kommuner i Sverige, däremot inte i den undersökta kommunen. Trots brist på en friluftsplan har den undersökta kommunen ett rikt friluftsliv som anses vara en viktig pelare i folkhälsoarbetet. Tidigare forskning visar på att friluftsliv främjar hälsan både psykiskt och fysiskt, även teorierna attention restoration theory (ART) och recreation opportunity spectrum (ROS) benämner naturen samt friluftsutövning som främjande för återhämtning. Syfte: Syftet med undersökningen var att kartlägga individers behov och intressen av nyttjande till friluftsliv på en kommunal nivå. Metod: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av invånare i undersökt kommun med sju inkluderade orter samt två inkluderingskriterier, respondenterna behövde bo i undersökt kommun samt vara över 15 år. Utformad digital enkät bestod av 14 frågor och publicerades på digitala plattformar samt att informationsbrev placerades på fysiska anslagstavlor i den undersökta kommunen. Viktiga variabler i enkäten var orter samt åldersgrupper, varav orterna var en viktig faktor för att få svar på en av frågeställningarna, om intresset och behovet av nyttjande till friluftsliv skiljde sig.  Resultat: Totalt samlades 237 svar in och resultatet visade på att vandringsleder samt utegym var det som hade störst svarsfrekvens och behövs tillföras eller förbättras i kommunen. Det fanns störst avsaknad av toalett/utedass gällande friluftsservice och att vandringslederna i kommunen kunde förbättras genom bättre information på informationsskyltar samt förbättring av ledmarkeringar. Svaren skiljde sig mellan orterna i flera av frågorna men endast frågan gällande kommunens aktivitetsområde visade på en signifikant skillnad mellan invånare i de olika orterna varav i Ort1 hade procentmässigt positivare åsikter och bara invånare i Ort1 och Ort3 hade en åsikt av mycket dåligt. Konklusion: Respondenternas svar visar på ett stort intresse av ett ökat utbud av aktiviteter och faciliteter i kommunen vilket ger en grund till vad kommunen bör prioritera vid framtida planering. / Background: Municipalities and authorities today work with outdoor recreation based on the 10 outdoor goals. Outdoor plans or general plans are present in several municipalities in Sweden, but not in the investigated municipality. Despite the lack of an outdoor plan, the investigated municipality has a rich outdoor life which is considered an important pillar in the public health work. Previous research shows that outdoor life promotes health both mentally and physically, even the theories attention restoration theory (ART) and recreation opportunity spectrum (ROS) refer to nature and outdoor exercise as restorative. Purpose: The purpose of the study was to map out individual opinions and interest related to outdoor activity on a municipal level. Method: This study was conducted with a quantitative cross-sectional design. The sample of the study consisted of habitants in the investigated municipality with seven included towns and two inclusion criteria, the respondents had to live in the investigated municipality and be over 15 years old. The designed digital questionnaire consisted of 14 questions and was published on digital platforms and an information letter was placed on physical notice boards in the investigated municipality. Important variables in the study were towns and age groups, of which the towns were an important factor in getting answers to one of the questions, whether the interest and the need for use for outdoor life differed. Results: A total of 237 responses were collected and the results showed that hiking trails and outdoor gyms had the highest response frequency and needed to be added or improved in the municipality. There was a major lack of toilets regarding outdoor service and that the hiking trails in the municipality could be improved through better information on information signs and improvement of trail markings. The answers provided by the participants differed between the towns in several of the questions, but only the question regarding the municipality's area of activity showed a significant difference between habitants in the different towns, of which habitants in Town 1 had percentage-wise more positive opinions and only habitants in Town 1 and Town 3 had a very bad opinion. Conclusion: The responses provided by the participants demonstrate a strong interest in increasing the range of activities and facilities available within the municipality, which provides a basis for what the municipality should prioritize in future planning.