This dissertation examines four issues, including: (a) whether outdoor recreation experiences not included in the Recreation Experience Preference (REP) scales exist; (b) whether these experiences can be categorized using a framework called the Recreation Experience Matrix (REM); (c) how well the Recreation Opportunity Spectrum (ROS) variables of activity, setting, and expertise explain the types of experiences outdoor recreationists receive; and (d) how well two new variables--primary mode and mode dependence--explain the types of experiences outdoor recreationists receive. In order to address these issues, an on-site questionnaire was distributed at Mount Rogers National Recreation Area in Virginia during October and November, 1995 A total of 410 people completed this questionnaire. Of these, 336 provided useable addresses for a follow-up mail-out questionnaire, with 169 (50.3%) actually returning it. After performing a variety of statistical analyses, it was found that: (a) some outdoor recreationists did report having non-REP experiences involving identity, cognition, absorption, and self-concept; (b) indirect support does exist for classifying outdoor recreation experiences using the REM framework; and (c) the ROS variables of activity, setting, and expertise, do explain some outdoor recreation experiences, as do the new variables of primary mode and mode dependence. / Ph. D.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike. I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism? Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.

Bakgrund: Kommuner och myndigheter jobbar idag med friluftsliv utifrån de 10 friluftsmålen. Friluftsplan eller översiktsplan är förekommande i flera kommuner i Sverige, däremot inte i den undersökta kommunen. Trots brist på en friluftsplan har den undersökta kommunen ett rikt friluftsliv som anses vara en viktig pelare i folkhälsoarbetet. Tidigare forskning visar på att friluftsliv främjar hälsan både psykiskt och fysiskt, även teorierna attention restoration theory (ART) och recreation opportunity spectrum (ROS) benämner naturen samt friluftsutövning som främjande för återhämtning. Syfte: Syftet med undersökningen var att kartlägga individers behov och intressen av nyttjande till friluftsliv på en kommunal nivå. Metod: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av invånare i undersökt kommun med sju inkluderade orter samt två inkluderingskriterier, respondenterna behövde bo i undersökt kommun samt vara över 15 år. Utformad digital enkät bestod av 14 frågor och publicerades på digitala plattformar samt att informationsbrev placerades på fysiska anslagstavlor i den undersökta kommunen. Viktiga variabler i enkäten var orter samt åldersgrupper, varav orterna var en viktig faktor för att få svar på en av frågeställningarna, om intresset och behovet av nyttjande till friluftsliv skiljde sig.  Resultat: Totalt samlades 237 svar in och resultatet visade på att vandringsleder samt utegym var det som hade störst svarsfrekvens och behövs tillföras eller förbättras i kommunen. Det fanns störst avsaknad av toalett/utedass gällande friluftsservice och att vandringslederna i kommunen kunde förbättras genom bättre information på informationsskyltar samt förbättring av ledmarkeringar. Svaren skiljde sig mellan orterna i flera av frågorna men endast frågan gällande kommunens aktivitetsområde visade på en signifikant skillnad mellan invånare i de olika orterna varav i Ort1 hade procentmässigt positivare åsikter och bara invånare i Ort1 och Ort3 hade en åsikt av mycket dåligt. Konklusion: Respondenternas svar visar på ett stort intresse av ett ökat utbud av aktiviteter och faciliteter i kommunen vilket ger en grund till vad kommunen bör prioritera vid framtida planering. / Background: Municipalities and authorities today work with outdoor recreation based on the 10 outdoor goals. Outdoor plans or general plans are present in several municipalities in Sweden, but not in the investigated municipality. Despite the lack of an outdoor plan, the investigated municipality has a rich outdoor life which is considered an important pillar in the public health work. Previous research shows that outdoor life promotes health both mentally and physically, even the theories attention restoration theory (ART) and recreation opportunity spectrum (ROS) refer to nature and outdoor exercise as restorative. Purpose: The purpose of the study was to map out individual opinions and interest related to outdoor activity on a municipal level. Method: This study was conducted with a quantitative cross-sectional design. The sample of the study consisted of habitants in the investigated municipality with seven included towns and two inclusion criteria, the respondents had to live in the investigated municipality and be over 15 years old. The designed digital questionnaire consisted of 14 questions and was published on digital platforms and an information letter was placed on physical notice boards in the investigated municipality. Important variables in the study were towns and age groups, of which the towns were an important factor in getting answers to one of the questions, whether the interest and the need for use for outdoor life differed. Results: A total of 237 responses were collected and the results showed that hiking trails and outdoor gyms had the highest response frequency and needed to be added or improved in the municipality. There was a major lack of toilets regarding outdoor service and that the hiking trails in the municipality could be improved through better information on information signs and improvement of trail markings. The answers provided by the participants differed between the towns in several of the questions, but only the question regarding the municipality's area of activity showed a significant difference between habitants in the different towns, of which habitants in Town 1 had percentage-wise more positive opinions and only habitants in Town 1 and Town 3 had a very bad opinion. Conclusion: The responses provided by the participants demonstrate a strong interest in increasing the range of activities and facilities available within the municipality, which provides a basis for what the municipality should prioritize in future planning.

This study investigates issues of changing recreation use and management in the Greenstone and Caples Valleys. Its underlying research themes are the differing characteristics and activities of four distinct user-groups, how such differences could contribute to conflict in recreation use and management, and the implications of such for management. The conceptual framework used to deal with these issues is the Recreation Opportunity Spectrum (ROS), which is based upon the assumption that quality in recreation experiences and management is best achieved through provision of a range of recreation opportunities. This recognises that objective research input into recreation management cannot substitute for the ultimate subjectivity required in decision-making. Management has two roles here. First, to maintain and/or enhance the range of recreation opportunities availible. Second, to provide users with appropriate signals regarding the availibility of opportunities, and the acceptable norms of use and behaviour. Thus user choice of area and activities undertaken within becomes more a consequence of management action. This differs from most recreation management to date, which has tended to be in response to changing conditions (eg'demand-driven'). The absence of an equitable management approach results in selective reduction of opportunities for certain experiences, as evident from research into effects of conflict/crowding perceptions. In contrast, approaches such as the ROS emphasise management for such opportunities. On this basis and from research results, this study found that maintenance of experiences associated with angling and hunting opportunities in the study area, should be the basis for its management. These opportunities were exploited by relatively more experienced participants. For anglers in particular this was reflected by their characteristics of high activity specialisation. Greater experience and specialisation involved more specific resource requirements and norms of appropriate behaviour. Thus opportunities for hunting and angling in the study area were more susceptible to negative impacts from other uses and users. These impacts would be greatest for angling experiences. This would be more a consequence of perceived inappropriate behaviour by less specialised anglers than a consequence of physical crowding. For hunters these impacts would be primarily a result of concern about the increased presence of others on hunting management, rather than their actual presence. Experiences from the tramping and commercial guided walking opportunities availible are also important, but their participants were relatively less experienced and their recreation opportunities less unique in the region. In the context of an equitable regional ROS approach, there is greater flexibility for their provision elsewhere than there is for experiences from hunting and fishing opportunities. For maintenance of a spectrum of opportunities in the regional ROS, these hunting and angling opportunities should be emphasised in management decision-making. Within the study area itself, management for a regional ROS requires that the Greenstone and Caples Valleys be managed differently. It was clear that the Caples was perceived as providing more 'back-country'-type experience opportunities. In the regional ROS context, management should emphasise maintenance of such opportunities there. Along with this should be noted the greater preference for the CapIes by hunters, and for the Greenstone by anglers.