Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Intresset för olika hyggesfria skogsbruksmetoder ökar men frågan är hur en skogsbruksplan kan anpassas till detta och vilken metod som kan användas. Denna studie inriktade sig på att mäta i fullskiktade skogar med enkla verktyg för att få ut beståndsdata till nytta för skötseln och att användas till en skogsbruksplan. För att få fram diameterspridningen klavades träden. Det krävdes minst 600 m2 för att få tillräcklig kvalitet i diameterspridning. För volymen jämfördes klavning, relaskopmätning och laserdata. Resultatet visade att det är svårt att mäta volym i fullskiktade bestånd beroende på tätheten och ojämnheten. Inte minst gäller detta relaskopmätning som undervärderade volymen. Klavning och laserdata fick ungefär samma precision. Studien visade också att tidsåtgången i fält för klavning jämfört med vanlig planläggning med relaskop endast skiljde några få minuter. Om klavning kombineras med att hämta volymen från laserdata kan till och med denna metod vara mer tidseffektiv.