Denna studie studerar tjejers deltagande inom ravekulturen, syfte att försöka förstå vilken betydelse kulturen har för deras identitetsskapande. Datamaterialet har samlats in genom 7 semistrukturerade intervjuer med tjejer som alla är mellan 20-30 år, boende i Stockholm och har gått återkommande på rave. Det teoretiska ramverket innefattar begrepp som kulturellt och subkulturellt kapital från både Pierre Bourdieu och Sarah Thornton. Vi har även kompletterat med begrepp från Goffmans dramaturgiska teori. Den tidigare forskningen ger en grundlig överblick kring hur definitionen och forskningen har framställts genom åren, internationellt och nationellt.   Resultatet visar på tre primära teman som gick att koda fram från datamaterialet. Dessa tre är, Roll och identitet inom ravekulturen - vem går på rave?, Subkulturellt kapital och habitus - hur går en på rave? och Idealen för rave - Varför går en på rave? De tre tematiska resultaten visar att rave är en plats där tjejer kan få uttrycka sig, känna frihet och skapa en del av sin identitet. Slutligen kommer vi att föra en diskussion kring hur rave jämfört med vanliga klubbar handlar om fokusskifte mot musik, dans och en individuell upplevelse i grupp och hur detta påverkar deltagarnas identitetsprocess.

It is not surprising that the massive Syrian and Afghanistan immigration three years ago, has changed their view towards Islam rules in their new identity creating. But what has been changed? That was my first question in this essay and the answers I got was rules concerned alcohol, prayer, mosque visits and food rules. All this rules requires someone to influence them to take a stand, which lead us to the next question, about how hegemony was exhibited as a factor in how my respondents answered the first question. The theory of hegemony was the analysis instrument of this study and gave me a hypothesis that hegemony probably had something to do with the change of rules, and it had. All these things that I mentioned as changed rules in their new land demands a personal asset and to be legitimized by someone who represents the hegemony.  In order for the hegemony to continue it has to be anonymous and lead for example friends or teachers. It is visible how my respondents talked about matters that had to do with how the changes where in their common sense, where probably hegemony has the strongest attachment, but also how they thought that they made own choices, was also the choice that the hegemony had done before them. Although I took into account the need to be a part of a group, here it showed how the Muslims was included in a group that only had premises from hegemony standard points. The answers for my result was given to me by six secondary school students by semi structured interviews.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.

The purpose of this essay is to provide a deeper view of young Swedish travellers’ reasoning about how their behaviours vary between holiday stay and their behaviour in home-environment based on cultural and economic capital. One of those theories is taken from Bourdieu. Cultural capital (Education) is one of four forms of capital that Bourdieu has developed in order to determine an individual's social position in the social order. Furthermore, Bourdieu suggests that there is a strong connection between cultural capital and economic capital (e.g. economic assets and working positions). In the thesis, theories, empirics and analysis are divided into three themes, which refer to, economic and cultural capital, which in itself is categorized into high and low, time movement and planned behaviour. To answer the essay's questions and purpose, a study has been conducted based on a qualitative approach. Twelve semi-structured interviews with Swedes aged 18–30 were conducted. The empirical material is coded and summarized based on our purpose and issues. The results shed light on how cultural and economic capital affect differences in behaviour abroad compared to the behaviour in home environment. Thus, the results confirm the theoretical starting points of the study. The respondents assess that cultural and economic capital have a certain significance in certain situations depending on the destination.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess. Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder. Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data. De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft med en utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram är det högskoleförberedande program som lockar flest sökande. Extra populärt är högskoleförberedande program i kommuner där en större andel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den grundläggande högskolebehörigheten beskrivs som en bidragande faktor till att högskoleförberedande programs popularitet. För att förhindra matchningsproblem har en ny gymnasiereform införts. Från och med hösten 2023 kommer alla gymnasieprogram att erbjuda grundläggande högskolebehörighet. Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse möjligheten att uppnå högskolebehörighet har vid valet av ett högskoleförberedande gymnasieprogram för ett antal niondeklassare i en kommun med stor andel eftergymnasialt utbildade. En intervjustudie med sex stycken niondeklassare som sökt till högskoleförberedande program kommer genomföras för attbesvaras följande fråga: Vilken betydelse anser niondeklassare i en kommun med en stor andel högutbildade att den grundläggande högskolebehörigheten har för deras val av gymnasieprogram?Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, samt Hodkinson och Sparks handlingshorisonter. Studiens huvudsakliga slutsats är att intervjupersonerna betraktade högskolebehörighet som en betydande faktor i sitt val av programtyp, men inte nödvändigtvis för valet av specifikt program. Framtiden, status och tillhörighets- samt identifikationsaspekter visade sig även vara av betydelse för flertalet intervjupersoner.

I en tid där den politiska retoriken alltmer öppet polariserar och stöter ut det som inte anses vara svenskt nog, utgår jag från min egen mixade bakgrund och viljan att omfamna det oönskade. Med avstamp i Guaman Pomas bokstavsformer, Chicha-affischens gradienter och väven som format utforskar jag visuella referenser som arv och nutida motstånd. / In a political time that incressingly polarizes and rejects what is not considered Swedish enough, I dive into my own mixed background, embracing the unwanted. Trough a visual mixture inspired by Guaman Poma's lettershapes, the Chicha posters' gradients, and the weave as a grid, I explore visual references as heritage and resistance.

Uppsatsens författare undersökte hur värderingsförmedlingen framställdes i läroplanen Gy 11s avsnitt för värdegrunden och huruvida dessa framställningar riskerar att producera konformitet hos eleverna, vilket också var uppsatsens syfte. De dokument som analyserades var främst Gy 11s värdegrundstext, men också Lpf 94s för jämförelser. Uppsatsens författare använde sig av kritiskt diskursanalys som metod, och Pierre Bourdieus reproduktionsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar två framträdande diskurser: en gällande värdeförmedlingen där eleverna framställdes som passiva objekt att förmedla värden till, en om förmågor av självständigt ställningstagande där eleverna ses som aktiva och individuella. Den första diskursen anknyts till Bourdieus teoretiska begrepp om en dominerande "doxa", den andra främst till begreppet "kulturellt kapital". Implikationen av uppsatsen är att framträdande diskurser pekar mot en konformitet som skall utvecklas hos eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män. Resultaten från undersökningen visar att de som söker till universitetet verkar vara män från ”alla” typer av akademiska familjebakgrunder. Vidare visar vår undersökning att de som söker sig till socionomyrket främst är de som är födda i Sverige och de vars föräldrar har svenska som modersmål. Studenternas ålder pekar även på att beslutet att söka till socionomutbildningen växer fram under en viss tid, då många väljer att inte börja utbildningen direkt efter gymnasiet. Det som främst lockar männen att söka sig till yrket är mötet med människor och möjligheten att hjälpa dessa. Männen i vår undersökning drar inte lika skarpa gränser mellan manligt och kvinnligt. De har anammat den ”nya” manligheten där definitionen av en man är mer flytande, vilket kan ha gjort att valet att läsa till socionom inte var lika svårt och känsloladdat. / Why do men study to become social workers? A survey at Malmö University on the basis of cultural capital and hegemonic masculinity. for further information see below (in swedish)