I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja. En förutsättning för att detta ska lyckas är att historielitteraturen i skolan utvecklas till att innehålla mer än den svensk-europeiska historien. Men även att lärare vågar gå ifrån den traditionella historielektionerna och integrera elevernas historia i undervisningen. / In what ways can teachers in the multiethnic classroom work with the students history?

No description available.

Denna uppsats ämnar belysa hur information om den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, sprids genom fyra svenska webbplatser. Uppsatsens syfte är att undersöka hur information om ADHD framställs och hur ett kulturellt perspektiv skulle kunna ge en alternativ bild av diagnosen. Detta uppfattades som ett relevant och viktigt ämne till följd av att diagnostiseringen av ADHD har ökat markant inom de senaste åren. Inom studien formulerades två frågeställningar som var utformade efter metodansatsen kritisk diskursanalys utifrån Fairclough, där hans tredimensionella modell utgör analysmetoden i relation till resultatet. Den kritiska diskursanalysen har som syfte att analysera vilka ord och meningar som används i informationsspridningen om diagnosen, samt diskutera makt och ideologi i språket som används av ADHD. I den tidigare forskning om ämnet har resonerat om ett kulturellt perspektiv i relation till ADHD-diagnosen, där forskningen uppmärksammade hur olika beteendemönster tolkas och förmedlas har en inverkan i hur diagnostiseringen av ADHD görs. Dessutom hur diagnosen skulle kunna förstås som en kulturell konstruktion i relation till det kulturella perspektivet. Det teoretiska ramverket som uppsatsen tillämpar är begreppet kultur av Hall (1997), begreppet medikalisering av Conrad (1992), etiketteringsteorin av Becker (2006) samt den sociala modellen av Oliver (1990). I studien utgörs materialet av fyra svenska webbplatser som ämnar att sprida information om ADHD-diagnosen till individer som vill läsa om denna. Det var viktigt i urvalsprocessen att webbplatserna var lättillgängliga för individen. Resultatet för denna studie resulterade teoretiskt i att det är en medicinsk diskurs om ADHD som produceras i informationsspridningen inom webbplatserna, där diagnosen därmed framställs till följd av det medicinska perspektivet. Dessutom pekar även resultatet mot att diagnosen kan förstås som en kulturell konstruktion och ge en alternativ bild av diagnosen, och inte endast vara associerad med det medicinska perspektivet.

Att lära ut tal i bråkform kräver stor utmaning för en matematiklärare. Det är känt att mångaelever har svårt med att förstå begrepp och lärarna måste ha fasta metoder för att säkerställaelevernas förståelse. Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares arbetsmetoderavseende procedurövningar och problemlösningsövningar skiljer sig mellan Sverige ochDanmark, avseende undervisning av tal i bråkform i årskurs 4–6. Deltagande observationer följsav semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare från varje deltagande land. Tvåmatematikutvecklare från varje land intervjuades också, vilket totalt utgjorde tio intervjuer. Deninsamlade data analyserades med tematisk och hermeneutisk analysmetod. Resultaten visar attdet finns signifikanta skillnader mellan de svenska och danska lärarnas val avundervisningsmetoder i deras lektionsupplägg, i undervisningens tillvägagångssätt samt i derasstrategier som används för att stimulera eleverna individuellt när de lär ut tal i bråkform.Analysen visar skillnader mellan svenska och danska lärares val av undervisningsmetoder, delspå sättet den danska läroplan omfattar lärarens roll i undervisningen, dels på vilket sätt lärarnaundervisar bråk.

I denna uppsats undersöker vi gymnasieelevers attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden, med fokus på hur variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital samvarierar med elevers attityder. Syftet är att identifiera skillnader i attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden utifrån dessa variabler. I studien används en mixad metod, bestående av en kvantitativ enkät och kvalitativ analys. Genom enkäten samlade vi in data från elever på olika gymnasieskolor, som varierar i antagningspoäng, för att mäta deras attityder till samhällskunskapsämnet och dess delområden. Resultaten visar att elever på naturvetenskapsprogrammet generellt sett är mer intresserade av samhällskunskap och motiverade att prestera för att nå höga betyg jämfört med elever från andra program. Vidare framkommer att elever vid skolor med höga antagningspoäng har en mer positiv inställning till ämnet och är mer motiverade att nå höga betyg. De tenderar även att se ämnet som viktigt, relevant och i sin helhet, medan elever på skolor med lägre antagningspoäng oftare ser ämnet som ointressant och fokuserar på delområden istället för helheten. Elever med högt kulturellt kapital har mer positiv känslomässig inställning till ämnet och är också mer motiverade att nå höga betyg. Studien konkluderar att gymnasieelevers attityder gentemot samhällskunskapsämnet och dess olika delområden skiljer sig åt mellan variablerna gymnasieprogram, skolors antagningspoäng och kulturellt kapital. Som samhällskunskapslärare bör man ha detta i åtanke inför och under sin samhällskunskapsundervisning.

Ländernas gränser blir allt mer genomskinliga. Människor rör på sig och bosätter sig i nya främmande länder. De människor som tar sig till Sverige behöver tas om hand. Kanske kan idrott vara en hjälp i detta fall. Att undersöka om idrotten kan vara en betydande faktor vid en människas integration i samhället, är syftet på den här undersökningen. Med hjälp av en enkätundersökning har 71 personer, med invandrarbakgrund och ett medlemskap i en idrottsförening, fått svara på frågor med koppling till integration och idrott. Personerna ifråga har delats in i tre olika grupper beroende på egen upplevd idrottslig nivå. Överlag var resultaten positiva ur ett integrationsperspektiv. Vissa delar av enkäten hade bättre resultat än andra, men ingen del i enkäten fick ett negativt resultat. Undersökningen bestod visserligen bara av 71 personer och är därför en relativt liten undersökning. Med mer tid och mer resurser tror jag det kan finnas betydligt mer att hämta ut av en liknande undersökning med större utsträckning. Vem vet, kanske kan idrotten vara något mer än bara sport.

Med denna studie har jag undersökt hur ett antal individer uppfattar symboler. Jag har närmre undersökt hur symboler kan användas för att kommunicera i det vardagliga sociala livet och vad detta tillför individerna. Syftet med detta var att dels utifrån nya exempel utöka befintlig information om och förståelse för hur individer använder symboler i sitt vardagliga liv. Syftet var även att få vetskap om hur Rörstrand och individerna kommunicerar symbolernas representation utifrån gemensamt kulturellt kapital och berättande. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer som metod. Sex personer intervjuades samt Rörstrands Product and Marketing Manager Eva Tiedman. Intervjuerna och materialet har utformats och analyserats med hjälp av en teoretisk ram bestående av symbolisk interaktionism, storytelling, representation, nostalgi och retro. Studien resulterade i att Rörstrands kommunikation nått intervjupersonerna och att den breddat representationen av symbolerna men utan att mottagarna tydligt noterat detta då kommunikationen härrör från gemensamt kulturellt kapital. Detta resulterar i att producent och mottagare tillsammans kommunicerar produkternas representation och funktion. Studien bekräftar även att Rörstrands vision om vad produkterna tillför individer överensstämmer med intervjupersonernas upplevelser. Intervjupersonerna använder symbolerna för att kommunicera med sin omgivning i det vardagliga livet beroende på gemensamma representationer. Symbolerna ger upphov till positiva nostalgiska känslor, används för att bygga upp en scen på vilken man kan spela upp sin självbild och identitet samt skapar och upprätthåller sociala relationer.

Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups.

Uppsatsen avser att undersöka hur människors socioekonomiska faktorer (utbildning, klass och lön) påverkar deras val av fritidsaktiviteter (kultur, nöje och utomhus) samt att redogöra för rimliga orsaksförklaringar till varför aktiviteterna företräds av socialt och ekonomiskt homogena grupper. Ett generellt antagande är att valet baseras på aktiviteternas kostnader, vilka begränsar eller möjliggör deltaganden. Emellertid representeras fritidsaktiviteterna inte av ”välbärgade” individer varmed ekonomiskt kapital inte utgör en tillräcklig orsaksförklaring. Av den anledningen undersöks även individernas klass och utbildning med hänsyn till andra kontrollfaktorer (ålder, kön och region).   För att beskriva hur de olika faktorerna påverkar människors val av fritidsaktivitet utgår studien ifrån Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. Den förklarar hur effekten av klasstillhörighet och utbildningsnivå bildar särskilda konsumtionsvanor bland sociala grupper. Bourdieu menar att individer som bär på kulturellt kapital besitter liknande preferenser, smaker och habitus. Därmed skapas gemensamma konsumtionsmönster och homogena fritidsaktiviteter.   Med hänsyn till teorier och tidigare forskningar genomförs studien deduktivt enligt kvantitativ metod. Från det riksrepresentativa datamaterialet LNU 2010 undersöks sambanden mellan faktorerna och aktiviteterna i multivariata regressionsanalyser. Av resultaten framgår att lön har inverkan på deltagande i kultur- och utomhusaktiviteter men som förklarar en relativt begränsad del av det totala deltagandet. Istället har utbildning och klass högre positiva effekter på kulturaktiviteter. Det ekonomiska kapitalets starkaste effekt är på utomhusaktiviteter då både utbildning och klass förlorar signifikans. I nöjesaktiviteter minskar samtliga faktorernas inflytande vilket innebär att andra outforskade orsaksfaktorer förklarar aktivitetsdeltagandet i högre grad.

Syfte Jag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet. Metod En kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa. Teori Det teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå. Empiri Entreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget. Analys Entreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar. Satsningar på konsthallar har sitt ursprung i långvariga relationer och nätverkande inom branschen. Nätverket kan fungera som en nödvändig och legitimerande tillgång för konsthallsentreprenörer. Relationerna till konstnärer och andra nyckelpersoner sträcker sig ibland 40-50 år tillbaka i tiden. Två typer av entreprenörskap kan identifieras; ett som tar utgångspunkt i marknadens efterfrågan och ett kommersiellt förhållande mellan kultur och ekonomi; ett som tar utgångspunkt i en egen drivkraft att tillföra marknaden något som från början inte efterfrågas. För entreprenörer i den senare kategorin är inte kommersiell framgång eftersträvansvärt. Istället är skapande för kulturen det centrala.  Slutsats Entreprenörskap inom konstutställningsbranschen präglas av en balansgång mellan vad som är ekonomiskt försvarbart och vad som är bäst för kulturen. Majoriteten av konsthallarna drevs av entreprenöriella par men forskningen fokuserar oftast på entreprenören. Entreprenörskap inom kulturen gör inte nödvändigtvis individerna till kulturentreprenörer. Ett kulturellt entreprenörskap drivs ur ett behov att skapa för kulturens bästa och som ett led i en självförverkligande process. Kulturentreprenörer kan finnas inom nätverk och informella strukturer på branschen, men det är långt ifrån självklart att de finns bland konsthallarnas entreprenörer.