Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier. Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

The purpose of this study is to examine whether hierarchically defined groups differ in their perceptions of how organizational distance has changed following a radical organizational change that saw one hierarchical level eliminated from the organizations’ structure. Interviews were conducted with employees atdifferent hierarchical levels, from the same workplace, who all went through anorganizational change during the spring of 2013. The change initiative that was implemented consisted of the removal of one hierarchical level from the organizational structure. In the two years since the implementation this study observed noticeable reductions in both structural and cultural distance within the organization, while the physical distance between workers and the closest ranking production-manager had increased. The study shows how communication and interaction across hierarchical levels contributes in reducing organizational distance, while structural factors remain which act to maintain existing distances. The importance of frequent communication throughout the change process will, according to the findings, promote enthusiasm and belief in the change initiative throughout the organization.

Förutsättningar för inkorporation – upplevelsen av möjligheten är en studie, skriven av Hanna Öfors, som sätter fokus på invandrares upplevelse av sin möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Detta har gjorts genom fyra djupintervjuer med invandrare som har kommit till Sverige i vuxen ålder och som kan betraktas som relativt sätt tillfredsställande fall, om deras egna upplevelser.  Studiens syfte är att teckna en bild av hur nysvenskar upplever sin inkorporationsprocess och möjlighet till delaktighet i det svenska samhället.  Dessutom är studiens strävan att identifiera vilka komponenter som är av betydelse för en upplevelse av delaktighet respektive utanförskap. Den teoretiska referensram som studien utgår ifrån innefattar dels kapitalteori med särskilt fokus på socialt kapital, och dels av teorier om delaktighet och utanförskap samt identitet, vilket har infogats som komplement till dig förstnämnda. Den tidigare forskning som presenteras lyfter fram äktenskap och samboskap som positivt för inkorporationen. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att individen har ett högt socialt kapital inom minst ett fält för att hen ska kunna känna delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället.  Att ha ett arbete lyfts av flera informanter fram som extra viktigt för denna möjlighet.  Vidare visar resultatet också, vilket understöds av tidigare forskning, att en relation, såsom äktenskapet, innebär ett ökat socialt kapital och därmed ökad möjlighet till delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället. Genom att ta reda på vad som förutsätts för att en inkorporationsprocess skall upplevas som tillfredsställande skulle det kunna bli möjligt att påverka diskursen kring invandring och inkorporation i en positiv och mer gynnsam riktning för de individer som framgent kommer till Sverige. / Conditions for incorporation – experience of possibility is a study written by Hanna Öfors. It focuses on immigrants and their experience of the possibility to be included as a part of the Swedish society. This is done, by interviewing four people who moved too Sweden as grownups and whom, relatively speaking, could be looked at as cases of satisfying incorporation,   about their experiences of incorporation. The purpose of this study is to investigate and understand how immigrants look at their incorporation process and the degree to which it is possible for them to be a part of the Swedish society. Moreover, it is meant to identify the components that are important for them to feel included in or excluded from the Swedish society.  The frame of reference that this study is based on is built on three components, capital theory, concentrated on social capital, and theories about participation, alienation and identity. The three latest terms has added as a complement to capital theory. Recent research says that partnership and marriage has a positive effect on incorporation.    The results show that an individual ought to have a large amount of social capital, in at least one field, for them to feel a part of the Swedish society.  Employment is pointed out to be an extra important factor for this possibility. It is also shown that a relationship, such as marriage, leads to an increase in social capital. The same results are also proved in earlier studies.  By finding what is needed, for an incorporation process to be satisfying, it could be possible to influence the discourse around immigration and incorporation in a positive way. Hopefully this could lead to more favorable conditions for immigrants in the future.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama. Det finns stora likheter i föräldrarnas socioekonomiska situation, kulturkonsumtion och barnsyn. De har både stort ekonomiskt och kulturellt kapital i likhet med sina egna föräldrar. Babypublikens habitus har redan börjat formas i och med besöket på Babydrama. Min andra frågeställning handlar om barns perspektiv och barnperspektivet på barnens upplevelser av Babydrama. Jag undersöker om det fenomenologiska förhållningssättet kan tillämpas för att förstå babypublikens egna uttryck för sin upplevelse samt intervjuar föräldrarna om deras perspektiv på detsamma, samt deras syn på bebisars kulturbehov. Materialet består av observationer från Babydrama och intervjuer med föräldrarna. Babypubliken ger högsta betyg för föreställningen, vilket stämmer överens med föräldrarnas bedömning i intervjuerna. Barns perspektiv och barnperspektivet sammanfaller. Det fenomenologiska förhållningssättet är tillämpligt för denna typ av observation. Föräldrarna har olika uppfattning om bebisars kulturbehov, men kan antas konsumera mer kultur med sina barn i framtiden genom en relativt medveten inskolningsstrategi.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna. Resultaten av analysen genererade tre narrativ för respektive organisation. Greenpeace narrativ fokuserade på storlek och struktur, framställa sig i en roll av att vara oskyldig och att framstå som sympatiska. Världsnaturfondens narrativ har fokus på social rättvisa och deltagande, användande av bilder för att skapa sympati och presentera positiva och negativa exempel. Med de här narrativen påverkar de allmänheten och beslutsfattare utan att behöva stå till svars för någon annan än sina medlemmar.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor.   Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in.   Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys.   Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

The city Umeå in northern Sweden was elected to become the European culture capital for 2014. This was a result of the city’s desire to lead the way in the new culture-driven growth that we have seen since the start of the millennium. Umeå has big plans to expand, and cultural development is the central strategy they have decided on to reach the city’s goals. Because Umeå is such a prominent music-city it is interesting to study how the music scene has been affected by this. The aim of this study is to analyse how the local music scene, both the physical and the cultural, has been affected by the way the city has used culture to advertise the city and to fuel the population growth. This has been done through mapping of the active music scenes, with interviews and through information gathered by local newspapers. When analysing this material, it became clear that after this strategy had been implemented there have been a change in the local music scene, but maybe not the one the city would have thought.