I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

No description available.

The purpose of this study is to examine women's experiences of safety and community within gender separatist Facebook groups. In order to examine this, a qualitative method is used where five semi-structured interviews are conducted with members from different gender separatist groups on Facebook. The analysis shows that members experience a feeling of safety and community when they share experiences with each other regarding online harassment from men and when they can find support in each other regarding their shared experiences of living in a patriarchy. Many members experience these separatist groups like a safe haven where they can ‘breathe’ and find a peaceful environment to explore their interests in. The safety and community in these gender separatist groups also comes with some challenges. These primarily concern inclusion and exclusion, where white women with a strong grasp of feminist terminology have an easier time being included than others. There are also challenges when it comes to creating a safe environment but still having open conversations. We find that members feel safer when certain limitations are put on what topics can be discussed and on how to conduct them. However, this also limits what can be expressed within these spaces.

Hur kommunicerar en institution för att behålla sitt kulturella förtroende under kriser? Vi har genomfört en kvalitativ retorisk analys på det material som det brittiska kungahuset producerat på sina sociala medier under två kriser 2019. Tidigare studier av kungahus och likvärdiga institutioners kulturella maktposition i samhället har visat att allmänhetens uppfattning av institutionen i hög grad påverkas av institutionens förmåga att svara på kriser. Dock saknas studier som analyserar en monarkis material i en modern kontext. Med avstamp i teoretiska begrepp som symbolisk makt, soft power, och kulturellt kapital,  har vi undersökt vilka strategier från Image Repair Theory vi kan identifiera och förstå i kungahusets kommunikation. Det brittiska kungahuset har haft som motto att inte klaga över – eller svara på – kritik. På senare år har institutionen dock blivit mer och mer aktiv på sociala medier. Detta innebär att de kommunikationsstrategier som används inte testats under en längre tid, och vi har funnit att dessa inte heller är konsekventa över de olika konton som kungahuset använder. Denna misskommunikation riskerar att skada folkets förtroende för kungahuset, och den kulturella makt de försöker underhålla på sina konton.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Trots att den psykisk ohälsan fortsätter att öka världen över, så förblir det ett av de mest undanskuffade områdena inom hälsoområdet. I dagens läge saknas det till viss del kunskap om hur den psykiska ohälsan fördelar sig på befolkningen, vem som blir drabbad och vem som blir skonad. Då tidigare forskning har lagt vikt på att undersöka hur hälsa, rent generellt, påverkas av avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital, så syftar därför denna studie till att kartlägga hur endast den psykiska ohälsan påverkas av avsaknaden av dessa kapitalformer.  Studiens data erhölls från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe Wave 6, vilken genomfördes år 2015. Denna survey är en longitudinell panelstudie, vilken utförs i 19 olika länder där data samlas in främst genom personliga intervjuer samt med frågeformulär. Denna studie behandlar dock endast de individer som är bosatta i Sverige. För att besvara forskningsfrågorna presenteras först deskriptiv data över samtliga variabler, vilket följs upp av enkla samt multipla linjära regressionsanalyser (OLS).  Resultaten visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital. Det framkom även att det är avsaknaden av det sociala kapitalet som har störst påverkan på psykisk ohälsa samt att kvinnor påverkas i större utsträckning än män. Det går dock att argumentera för att psykisk ohälsa, likväl som samtliga kapitalformer, går att definiera och mäta på många olika sätt, varför det bör tas i beaktning vad gäller resultatdelen.

ABSTRACT Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx Handledare: Sara Callahan Titel och undertitel: Fenomenet Keith Haring- Konstens kommersialisering Författare: Adam Sahlström Kontaktuppgifter: sahlstromadam@gmail.com Uppsatsnivå (kandidat-, magister- eller masteruppsats): Kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2021 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar ämnet kring konstnären Keith Haring och hur hans konst kommersialiserats i diverse olika kanaler såsom reklam och mode. Syftet med denna studie är att undersöka och öka förståelsen för hur Keith Haring har använts i konst och även kommersialiserats i form av tryck på kläder som massproduceras och också valet av att använda hans symboler i reklamkampanjer. Vidare syftar uppsatsen till att diskutera närmare hur Keith Haring gick från konstnär till varumärke. Utifrån en kvalitativ metod där relevant material samlats in och tolkats genomförs en analys baserad på specifika teorier. Dessa är bland andra teorin om kulturellt kapital av den franska sociologen Pierre Bourdieu. Även en postmodernistisk teori appliceras. I studien betraktas konst, reklam och mode utifrån teorin kring visuell kultur. Resultatet av denna studie visar hur olika fält kan integreras och gynnas av varandra. Utöver detta, visar också resultatet hur branding fungerar när konst kommersialiseras och blir till ett varumärke.

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val. Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare. Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur elevers syn på bildämnet relaterar till deras kulturella tillgångar. Detta genom en jämförelse av kulturella erfarenheter hos elever i årskurs nio och deras syn på, resultat i, och förståelse av - bildämnet. I studien samlas data genom en enkät till eleverna där kulturella erfarenheter och synen på ämnet undersöks. Denna data bearbetas statistiskt där samvariation mellan variabler korstabuleras och sedan analyseras ge-nom Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar på en viss korrelation mellan elevernas kultur och ämnessyn, bland annat att de med föräldrar engagerade i kultur i större utsträckning ser ämnet som viktigt samt att de som utövar kulturella aktiviteter i större utsträck-ning är motiverade på bildlektionerna. Korrelationen kan förstås som uttryck för elevernas kulturella kapital, deras habitus och som en pro-dukt av social reproduktion. Dessa resultat syftar till att stödja bildlä-raren i att förse alla sina elever med likvärdiga förutsättningar genom att upptäcka och uppmärksamma de processer som återskapar och upprätthåller orättvisor i bildämnet.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.