Vårt övergripande syfte är att kartlägga de nyöppnade svenska spetsutbildningarna på gymnasienivå för att se vilka elever som söker sig dit och förklara varför. Centralt för vår undersökning är begreppet utbildningskapital.Uppsatsens empiriska material bygger på en frågeundersökning, där vi i grund och botten har ställt samma frågor till samtliga svarspersoner och de har till största del bestått av i förväg fasta svarsalternativ.Teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och reproduktion. Tidigare forskning har uteslutande bestått av undersökningar från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) i Uppsala. En majoritet av de elever som söker sig till spetsutbildningar har föräldrar som är högskoleutbildade och att det är utbildningskapitalet och inte det kulturella kapitalet som har mest betydelse när det gäller valet att gå en spetsutbildning

<p>Vårt övergripande syfte är att kartlägga de nyöppnade svenska spetsutbildningarna på gymnasienivå för att se vilka elever som söker sig dit och förklara varför. Centralt för vår undersökning är begreppet utbildningskapital.Uppsatsens empiriska material bygger på en frågeundersökning, där vi i grund och botten har ställt samma frågor till samtliga svarspersoner och de har till största del bestått av i förväg fasta svarsalternativ.Teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och reproduktion. Tidigare forskning har uteslutande bestått av undersökningar från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) i Uppsala. En majoritet av de elever som söker sig till spetsutbildningar har föräldrar som är högskoleutbildade och att det är utbildningskapitalet och inte det kulturella kapitalet som har mest betydelse när det gäller valet att gå en spetsutbildning</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet. Metoden som använts är en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av sammanlagt 77 föräldrar med barn i förskolan. Resultatet och analyserna i studien visar att föräldrars utbildningskapital hade betydelse för vilken inställning de hade till matematik i förskolan. Studiens slutsatser är främst att föräldrars utbildning verkar ha betydelse för hur engagerade de är i arbetet med matematik i förskolan, samt att det utifrån vår tolkning även kan ha att göra med föräldrarnas eget intresse.

Syftet med föreliggande undersökning är att studera hur en viss grupp flickor på gymnasiet upplever föräldrarnas stöttning i sin skolgång. Studien ämnar även studera en eventuell åtskillnad i hur stöttningen kan tas i uttryck beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Begreppet stöttning har i studien operationaliserats med utgångspunkt i motivations- och förväntansteorier och med hjälp av Bourdieus teori kring kapital ämnar studien att förklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos föräldrarna bidrar till. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med sex flickor, varav tre har högutbildade föräldrar och övriga tre har icke utbildade föräldrar. Studien visar att eleven själv har en stor avgörande roll i huruvida föräldrarnas stöttning tillåts ha en framträdande roll eller ej. Eleverna med högutbildade föräldrar har en större benägenhet att tillåta föräldrarna att vara närvarande och dessa föräldrar har även en större tendens att ställa höga förväntningar på sina barn. Dock tenderar en allt för hög grad av föräldranärvaro att uppfattas som kontrollerande vilket leder till att dessa elever upplever en mindre grad av självständighet jämfört med eleverna vars föräldrar inte är högutbildade. Studien bidrar därmed till en förståelse för den rådande reproduktionen där barn till högutbildade föräldrar presterar bättre i skolan.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund. Den avslöjar varför vissa val görs och varför de resonerar som de gör. Det handlar om att de ärver och förvaltar det kulturella kapital deras föregångare förvärvat. Vi fann bland annat att tjejer som går omvårdnadsprogrammet, oavsett om man bor i staden eller på landet, värdesätter att snabbt komma ut i yrkeslivet och att där göra nytta. Tjejer som går studieförberedande program har en annan syn på framtiden. De vill studera vidare efter studenten och upplever sig ha friheten att utbilda sig för själva bildningens skull. Nyckelbegrepp: Framtidssyn, studie- respektive yrkesförberedande program, unga tjejer, bruksort, Stockholms innerstad, kulturellt kapital, utbildningskapital

A change has occurred in terms of recruitment to teacher education. From having been an educationof high status and reputation, a reduced application rate has led to lower admission requirementsand thus that students with much lower educational qualifications entering, which in turn means thatthe education status and reputation have been reduced significantly. Mathematics, on the other hand,has always been a topic of high status and reputation. Although there are few students who chooseto study to be a mathematics teacher. By conducting a survey of students on teacher educationtoday, both with mathematics and other approaches, I wanted to get answers to my questions aboutwhat influences students' choice of education: who are the students studying to be teachers inmathematics? Do they distinguish themselves from the student teachers who studies to be teachersin other subject specializations? Pierre Bourdieu's sociological ideas about cultural capitaltransmitted from parent to child constitute the theoretical framework of the study. Early in the study, I noticed that there is a difference between students studying to be a teacher inpreschool, primary or middle school and them studying to be a teacher in secondary and highschool, especially in terms of the mathematics student teachers. The result shows agreed withBourdieu and earlier studies regarding a kind of elite group that could be distinguished amongmathematics student teachers specializing in secondary school and high school, where the highestproportion of them among all student teachers came from homes with higher education (culturecapital) and careers in the higher classes, had higher average grades from high school, had highereducational qualifications and so on. These students were found to be more devoted to education,research notwithstanding. They spent more time on their studies, both on weekdays and weekends,they wanted more compulsory education, more textbooks and seemed in general to be moreinterested in the subject they will actually teach: mathematics.

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag. Vi har analyserat resultaten utifrån ett habitusperspektiv som till stor del är styrande över de val, inställningar och möjligheter människor har inom olika fält. Resultaten visade tendenser på att personer med högt utbildningskapital i större utsträckning än i samhället i stort är representerade inom idrotten samt att en stor andel föräldrar har utövat idrott på nationell nivå. Föräldrarna är i stor utsträckning även engagerade och involverade i sina barns idrottande.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna. Eleverna äger själva en mängd av transnationellt kapital, vilket visar sig genom att 98,5 % har genomfört minst en resa utomlands under sin uppväxttid. Några har även bott utomlands. Som de främsta orsakerna till att läsa tyska på gymnasiet anger eleverna att det är ett nyttigt språk att kunna för framtida arbeten och resor, att de kan få bra betyg i tyska och plocka meritpoäng samt att det är intressant och kul. Attityden till Tyskland och det tyska språket visar sig vara huvudsakligen positiv, dock är intresset inte så stort att tyska i någon form förekommer frekvent i vardagen. Studien påvisar att dessa elever har goda chanser på arbetsmarknaden, då det är en målmedveten och resursstark grupp som kan ett språk som kommer att bli en bristvara om språkkrisen inte vänder.

Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till.    Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer.    Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med.

I denna studie ämnar jag skapa förståelse för samt bidra med kunskap om hur några ungdomar som är eller tidigare varit elever vid ett av landets Riksgymnasier för rörelsehindrade resonerar om utbildning och planer för framtiden. Den svenska arbetsmarknaden och utbildningsmarknaden har under ett antal år förändrats avsevärt. Detta har fått följden att elever på gymnasiet idag uppmanas att söka sig vidare till universitet och högskolor efter avslutade gymnasiestudier. En förutsättning för att eleverna ska kunna navigera och orientera sig samt skapa strategier för framtiden är att besitter eleverna någon form av kapital. Den här studien tar sin utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalteoretiska perspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien bygger på intervjuer med totalt sex informanter som går eller har gått vid ett av landets Riksgymnasier för rörelsehindrade. Studien undersöker hur deras förhållningsätt till eftergymnasiala studier kan förstås. Den forskning som presenteras i uppsatsens avsnitt om tidigare forskning behandlar, skolsituationer för elever med olika funktionsnedsättningar.  De viktigaste resultaten i studien är att de som valt att studera vidare efter studierna vid Riksgymnasiet har haft en drivkraft att hjälpa andra som utgångspunkt när de gör val av vidare studier. Detta kan förstås mot bakgrund av att informanterna har med sig erfarenheter som följd av deras funktionsnedsättningar som påverkat att informanterna vill hjälpa andra i liknande situationer.  Studiens resultat visar vidare att de informanter som har akademiska föräldrar ser det som en självklarhet att studera vidare efter studierna vid riksgymnasiet. Det råder en avsevärd skillnad mellan de elever som har akademiska föräldrar och de som saknar detta i fråga om förhållningsätt till vidare studier och framtidsplaner efter studierna vid riksgymnasiet