Asien har idag några av världens största marknader och med sin kraftiga tillväxt och ökande köpkraft finns det ett ökat intresse för internationella företag att etablera sig. Det finns däremot en skillnad mellan marknader i form av ett psykiskt avstånd och dess beståndsdelar: kulturellt, ekonomiskt och geografiskt avstånd. Denna studie undersöker hur svenska små och medelstora företag upplever och hanterar psykiskt avstånd när de etablerar sig på den kinesiska marknaden genom att intervjua företagen Dacke Industri och Polygiene. Resultatet visar att det psykiska avståndet har skapat utmaningar i etableringsprocessen, men att utmaningarna skiljer sig mellan företagen och är av olika stor betydelse. Att bygga upp ett nätverk visade sig vara avgörande för att hantera det psykiska avståndet, särskilt i Kina där guanxi-kulturen lägger stor vikt vid relationer. Det var även viktigt att studera marknaden för att identifiera och hantera kulturella och ekonomiska skillnader mellan marknaderna.

Denna studie belyser hur nyhetsrapporteringen framställer Lisa Montgomery i samband med hennes avrättning, mot bakgrund av genusteori och mer specifikt begreppen Sad/Mad och Bad. Lisa Montgomery mördade en gravid kvinna och skar ut hennes ofödda barn. Hon kidnappade barnet för att hävda att det var hennes eget. Montgomery dömdes till döden och avrättades den 13 januari, 2021. Genom att analysera hur Lisa Montgomery i egenskap av avvikande kvinna framställs och konstrueras, är syftet att öka förståelsen kring vilka framställningar som gör henne “avrättningsbar”. Materialet utgörs av femton amerikanska nyhetsartiklar som berör fallet kring tidpunkten för avrättningen. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kvinnlig brottslighet och avvikelse samt dödsstraffet som kulturellt fenomen, synliggörs sociala och kulturella konstruktioner relaterade till debatten kring Lisa Montgomery. Genom en tematisk textanalys, tolkas och analyseras framställningar i nyhetsrapporteringen av Montgomerys upplevda trauma, det brott hon begick och straffet som utdömdes. I vår analys av traumat framstår hon som ett offer för övergrepp och även för systemet som skulle skydda henne. Hennes brott framstår som kulturellt otänkbart och predatoriskt, vilket överskuggar hennes trauma. Straffet framstår som å ena sidan grymt och ovanligt, å andra sidan befogat. Lisa Montgomery kan framställas som både Sad/Mad och Bad och kategorierna tenderar att överlappa. Den avgörande faktorn ter sig vara huruvida hennes eget trauma framstår som en ”ursäkt”, eller en förmildrande omständighet. Om traumat ses som en ursäkt, eller irrelevant i relation till brottet och straffet, möjliggörs framställningen av Montgomery som Bad och kulturellt otänkbar - hon framstår därmed som ”avrättningsbar”.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som samhällskunskapslärare upplever i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Vi har tagit del av mycket forskning kring elevers olika förutsättningar i skolan, men en avsaknad av vad lärarna kan göra för att kompensera för detta. Därför valde vi just denna inriktning och intervjuade lärare på två skolor i olika sociala områden med ett utbildningssociologiskt perspektiv. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som i sin tur bidragit med kunskaper kring de olika skillnaderna i arbetet med det kompensatoriska uppdraget på respektive skola. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de två skolorna som är belägna i olika socioekonomiska områden. Utmaningar som tidigare forskning har konstaterat, exempelvis elevers socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för skolprestationer samt segregationens betydelse för homogena klasser, blev väldigt synliga. Skolan som låg i ett socialt utsatt område hade en överbelastning av elever som var i behov av kompensatoriskt stöd medan den andra skolan hade andra former av utmaningar som lärarna fick ta itu med. I vilket socialt område som skolan var belägen och vilken elevgruppens socioekonomiska bakgrund hade alltså betydelse för lärarens arbete med uppdraget. Trots detta visade undersökningen även att det finns många möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget, exempelvis genom olika verktyg lärare kan använda sig av.

Syftet med gällande examensarbete är att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har på evolution. Främst gäller studien huruvida gymnasieelever i allmänhet ser den moderna människan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det är lika viktigt att lära sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsföreställning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av människans beteende görs även gällande.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen. Hemmet och hemspråksundervisningen har haft en viktig uppgift att förmedla den iranska historien. Intervjupersonerna signalerar att vi i undervisningen bör integrera världshistoria och varje etnisk minoritets historia. / Education through Young Irani-immigrants Eyes A qualitative research concerning six Irani immigrants view on history-education, and it's image of Iranian culture, and the adaptation of history to the multicultural school environment.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tre lärare respektive sex elever från gymnasieskolans studieförberedande program ser på litterär kanon, samt att utifrån deras åsikter diskutera förhållandet mellan erfarenhetspedagogik och litterär kanon inom Svenska B. För att uppnå mitt syfte har jag använt enkäter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att det är viktigt att ha kännedom om den litterära kanon, framförallt för att se och förstå historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. Såväl lärarna som eleverna menar att litteratursamtal är ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen förespråkar en litterär kanon och läsanvisningar i kursplanen i högre grad än lärarna.Trots att det medför vissa svårigheter - såsom att det ålderdomliga språket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvåra läsningen - menar jag att det är fullt möjligt att förespråka både en litterär kanon och erfarenhetspedagogik, vilket såväl lärarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar. Detta svenskämne, där verk och författarskap kvalificerar sig utifrån sitt kanoniska värde, men där förförståelse skapas utifrån elevernas erfarenheter och där diskussionsteman kopplas till dagens samhälle och elevers intressen skulle man kunna kalla för ett ”erfarenhetspedagogiskt bildningsämne”. Att arbeta erfarenhetspedagogiskt med den kanoniserade litteraturen kan vara ett sätt att vidga elevernas horisonter och att därmed bemöta kritiken om att eleverna inom erfarenhetspedagogiken inte upptäcker nya sätt att tänka. Jag menar att litteraturundervisningen - i enlighet med kursplanen - måste utmana elevernas åsikter och att den även måste utmana dem att läsa svårare litteratur än vad de spontant gör på fritiden.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.

<p>Validerat; 20130620 (global_studentproject_submitter)</p>

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.