Detta examensarbete är en studie av Tove Folkessons romandebut Kalmars jägarinnor, där diskursanalys utgör både teori och metod. Studien kan placeras i relation till forskning om respektabilitet och skeva flickskap i litteraturen, men kan även ses som ett bidrag till det ämnesdidaktiska forskningsfältet med kopplingar till svenskämnet och normkritisk pedagogik. I undersökningen analyseras konstruktionen av den kollektiva identiteten som Kalmars jägarinnor – KJ. Analysen fokuserar även på splittringar i betydelsebildningen och på relationen mellan KJ:s kollektiva vi och det diskursiva Andra. Undersökningen visar att den kollektiva identiteten konstrueras kring betydelser som samhörighet, transparens, oberoende och gränsöverskridande handlingar. Detta kan ses som en konstruktion av ett skevt flickskap där KJ positionerar sig utanför en normativ linje i en icke-respektabel position, som dock har en positiv funktion för samhörigheten. Positioneringen innefattar en diskursiv kamp kring vilka kulturella kapital, kroppar, femininiteter och heterosexuella positioner som ska betraktas som legitima. Undersökningen visar också att splittringar i den kollektiva identiteten kan härledas till olikheter i medlemmarnas personligheter och identifikationer med alternativa subjektspositioner. KJ:s kollektiva vi konstrueras i tydlig opposition till det diskursiva Andra som framför allt representeras av den priviligierade positionen som ”handbollstjej”.

Employability is a concept that is highly relevant in relation to the labor market, also more attention is brought to the subject in today's society. How students become employable and the responsibility regarding the employability of the individual has shifted over time. The purpose of this essay was to gain more knowledge regarding the subject, that is what makes students employable. Furthermore, the goal was to achieve more knowledge about which factors the students thought were the most relevant in how they experience their own employability. We also wanted to investigate how they witness how well education matched the labor market's requirements. We choose to study how students from Human Resource program experience their own employability after they graduated. The study will therefore be focusing on students that have graduated within 1-2 years to get the best possible image of how they experience their own employability after graduating. The individuals who participated in this research were from two different universities, one university who had internships included in the study plan and one university that did not. The participants were a total of 6 graduates. The empirical material was built on a qualitative method, using qualitative semi-structures interviews. The result of the study showed how the factors that make students employable are many, but the three most current factors were, personality, education and experience. The results showed a big difference in how the students with internship experience their employability after they graduated, in comparison to the students without an internship in their study plan. Also how an education is mandatory to have a chance in today's competitive labor market.

This thesis focuses on eight Swedish museums, who collected intangible and tangible memories of how everyday life was affected during the first year of the coronavirus pandemic in 2020-2021. These contemporary collecting projects were conducted by Eskilstuna stadsmuseum, Jönköpings läns museum, Klostret i Ystad, Nordiska museet, Skellefteå museum, Stockholms läns museum, Värmlands museum and Västerbottens museum. Through semi-structured qualitative interviews with the museum professionals responsible for the collecting process, the aim was to collect data on how the projects were organised and which collecting methods that were used. Further, the aim was to discuss and analyse the contemporary collecting projects from the theoretical perspectives of cultural memory studies and participatory memory practices. The results of the study show that the museums started the collecting projects in haste when the pandemic broke out and that the main collecting method being used was questionnaires. Other collecting methods, such as interviews, field studies and collecting of photographs, diaries, social media posts and tangible objects, were used as a complement. The museum’s purpose was to reach out as wide as possible with the collecting projects, to collect memories from different social groups in society. In conclusion, the collected materials, the intangible and tangible memories collected from participating individuals, will together take place in cultural memory side by side with documentations of historical events and be of use for future generations. Memories were collected all over Sweden, from people of different age and gender. The projects would not have been possible to conduct without the voluntary participation of people sharing their memories of how everyday life was affected during the coronavirus pandemic. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse för nyanlända vuxnas etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och i det svenska samhället, samt granska hur fritidssektorn kan komma att agera som stöd i denna integrationsprocess. Med utgångspunkt i Prismas förberedelseprojekt Prisma Arbetsmarknad - en arbetsintegrerande fritidssektor, har fyra deltagare intervjuats där dem delat med sig av sina erfarenheter, upplevelser och åsikter om sina första år i Sverige som nyanländ, utifrån följande frågeställning: Vilka uppfattningar har nyanlända vuxna om Projektet Prismas metoder för att stötta deras integration till arbetslivet och hur upplever de att samhället överlag bidragit till deras integrationsprocess? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar nyanländas etableringsproblematik, samt tre sociologiska teorier. De teorier som används är Pierre Bourdieus kapital- och fältteori, Randall Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi, samt Jürgen Habermas teori om system och livsvärld.  Resultatet visar på att informanterna upplevde sin första tid i Sverige som väldigt påfrestande, där deras vardag präglas av en låg sysselsättningsgrad eller ingen sysselsättning. Brist på sociala interaktioner visade sig ha negativa effekter på individens mentala hälsa. Genom deltagande i projekt Prisma Arbetsmarknad sysselsätts nyanlända och deras livsvärld stärks genom interaktionsritualer som ökar deras emotionella energi och även handlingsutrymme och förmåga. Detta bidrar till att deras sociala kapital utökas genom fler kontakter men också förmågan att ta kontakt.

Den här kvalitativa undersökningen har fokus på förskollärarnas resonemang om sitt arbete med flerspråkiga barn i förskolans undervisning. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om flerspråkiga barn i förskolans utbildning genom att undersöka hur förskollärarna resonerar om flerspråkiga resurser och miljöer för att skapa deltagande. Intervjuer med sex förskolläraren på olika förskolor genomfördes för att ta reda på hur möjligheter skapas för flerspråkiga barn så de kan utnyttja alla sina språkliga resurser. Men även hur förskollärarna resonerar kring användning av flerspråkiga resurser för att skapa deltagande i förskolans undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån analysen av intervjuerna framkom tre tematiker: språkliga resurser i undervisningen, utformning av förskolans språkliga miljö samt stödresurser för förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om vikten och behovet att göra flerspråkiga barn deltagande i undervisningen samt att det finns olika tillvägagångssätt och hjälpmedel. Analysen av vår insamlade data visar att förskollärarna använder sig av både analoga och digitala språkliga resurser. Till de analoga resurserna tillhör böcker på olika språk och TAKK. De digitala språkliga resurserna innefattar olika digitala verktyg samt språkliga applikationer. Resultatet påvisar att den språklig miljön är av stor vikt för barnens språkutveckling samtidigt som en del av de intervjuade förskollärare fokuserar mest på det svenska språket i undervisningen.

The purpose of the study is to describe and hypothetically explain students' attitudes to the subject of sociology in upper secondary school in Sweden based on students' (a) cultural capital and (b) gender. This is explained with the help of Pierre Bourdieu's capital theory, and also his perspective on gender. The study aims to cover the knowledge gap that exists in the field of teaching sociology in upper secondary school in Sweden with quantitative methods. The study uses a questionnaire to collect data and linear regression to analyze it. This perspective has, to our knowledge, never been done in a nordic context before, although studies on civic and citizenship education exist.    Framing of questions:  How do students' attitudes to the subject of sociology differ between gender categories in upper secondary school? What is the connection between students' cultural capital and their attitude to the subject of sociology in high school?  The sociological implications of this study is that the number of books in the students home tends to affect the attitudes towards the subject. But other aspects of the students' cultural capital, such as parentes education, art and classical music in the home aren’t statistically significant. Another sociological implication is that female students tend to have more positive attitudes towards the sociology subject compared to male students.  The sociology didactic implications of this study indicates that the number of books in the home in combination with gender has a connection with attitudes to the subject. Thus sociology teachers should focus on this. The awareness that a certain part of the cultural capital influences the students' attitudes means that the teacher can work actively to counteract this. For example by encouraging reading early in school, to create an open classroom climate and using various forms of examinations.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.

This study is about the factors that motivate individuals to engage in football hooliganism in Stockholm, Sweden. These individuals are often seen as problem makers and a threat to Swedish football. The aim of this study was to increase the understanding and knowledge about the phenomenon of football hooliganism in Sweden.  The question that has been answered is: What motivates individuals to engage in organized football hooliganism, and examine how these factors can be understood from Pierre Bourdieu's theory about habitus and capital?. Through this we hope to provide further knowledge about this phenomenon and understanding of why some individuals are drawn to this form of supporter culture. The method used for this study was semi-structured-interviews with former hooligans and the interviews were analyzed using thematic analysis. We found that there are five main themes that are correlated to why individuals are  drawn into football hooliganism and motivated to engage in the phenomenon. These are Belonging, togetherness, community and friendship, Life experiences and social environment, Respect and status, Violence and the “Kick” and The feelings for the football club. We also found that these themes can be explained through Bourdieu's theory about habitus and capital. This study has shown that there are some central themes, or aspects to help explain why individuals are drawn into football hooliganism that are related to motivation and Pierre Bourdies theory about habitus and capital.

I denna uppsats söker jag svar på vad coolhet innebär för skateboardåkare i Stockholm. Syftet med studien är att ta reda på hur skateboardåkare förstår sig själva och sin omgivning. I uppsatsen diskuteras hur symboliskt kapital skapas genom ett förkroppsligande av idéer förknippade med begreppet cool. Empirin består av material som samlats in från observationer och intervjuer av skateboardåkare i Stockholm under våren 2022, samt skateboardmedia, vilken undersöks noggrannare med hjälp av de antropologiska begreppen habitus och kulturellt kapital.