Forskning om matematiklärande utifrån ett flerspråkigt perspektiv indikerar att användningen av flerspråkiga repertoarer främjar såväl språk- som matematikutveckling hos flerspråkiga elever. Trots dessa positiva effekter observeras en tendens till enspråkighet inom matematikundervisningen, vilket utgör en utmaning för elever som inte fullt behärskar undervisningsspråket. I detta sammanhang syftar denna studie att studera flerspråkiga elevers upplevelser av att använda flerspråkiga repertoarer i matematiklärande. Genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys framträdde två diskurser som präglar elevernas matematiklärande, en enspråkig matematikdiskurs och en flerspråkig matematikdiskurs. Den enspråkiga matematikdiskursen dominerar matematikundervisning i klassrumssammanhang, då undervisningsspråket utgör normen och det primära mediet för matematiklärandet. Däremot präglas elevernas matematiklärande som äger rum utanför matematikklassrummet av den flerspråkiga matematikdiskursen. Inom denna diskurs utnyttjareleverna sina flerspråkiga repertoarer när de arbetar självständigt, hemma eller med andra elever som delar liknande språklig och kulturell bakgrund. Vidare konstateras att flerspråkiga elevers möjlighet till empowerment, agens och identitetsutveckling är större i den flerspråkiga matematikdiskursen än den enspråkiga matematikdiskursen. I detta sammanhang dras slutsatsen att flerspråkiga elevers möjligheter till empowerment, agens och identitetsutveckling korrelerar med deras möjligheter att kunna använda sina språkliga repertoarer inom matematiklärandet.

Reading comprehension among boys is something that has deteriorated over the years. But is it so that boys do not read or do they just read things that does not count? Today there is an expanded textual concept. This means that even movies, comics, games, music and images counts as text, not just printed words on paper. I therefore want to investigate how boys in upper secondary school describes the text they encounter during their free time as well as the texts they encounter in school during the subject of Swedish. I want to see how their attitude is to these two textworlds. Six interviews with six diffrent boys from a upper secondary school north of Stockholm has been made. They are all in the alignment electricity program and are now in the second grade. They have all been reading the course “Svenska 1, 100p”. At first, the respondents said they did not read or meet text during their free time. They pointed out that they did not read books. When the respondents then learned that text could be more than only books, their answers changed and a textworld was created. The respondents describe the textworld in their free time as primarily screen-based. This is where they create a community with their friends and the texts has also the function to pass time. In the subject “Svenska 1” the respondents describe the textworld as non-screen based. They mean that they mainly read books. On the other hand, they see this as a positive thing as they are confident that the teacher chooses the "right" books and that they will learn something from it. This result shows that boys are reading, but usually not books. In the texts they encounter, one finds mostly male main characters. They are often supernaturally strong and smart and are classified as superheroes.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever.

<p>Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.</p><p>    Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, <em>uppdatering.</em> I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik. Det kom även fram underkategorier: ansvar, rädsla och tillgång.</p><p>   Resultatet har lett fram till en bekräftelse av teorin, att lärare förringar och nedvärderar sin egen repertoar när det gäller ny teknik och media, vilket leder till en viss ansvarsförskjutning och rädsla för vad ny teknik och media för med sig in skolan.</p><p>    Med läroplanen som riktlinje, är det dock lärarens ansvar att vara uppdaterad och hålla en positiv attityd till elevers repertoar, för att följa de riktlinjer som är fastslagna av Skolverket. Det är lärarens skyldighet att följa med i utvecklingen för att kunna leda eleverna genom den digitala utveckling som skolan befinner sig i.</p>

Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.     Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik. Det kom även fram underkategorier: ansvar, rädsla och tillgång.    Resultatet har lett fram till en bekräftelse av teorin, att lärare förringar och nedvärderar sin egen repertoar när det gäller ny teknik och media, vilket leder till en viss ansvarsförskjutning och rädsla för vad ny teknik och media för med sig in skolan.     Med läroplanen som riktlinje, är det dock lärarens ansvar att vara uppdaterad och hålla en positiv attityd till elevers repertoar, för att följa de riktlinjer som är fastslagna av Skolverket. Det är lärarens skyldighet att följa med i utvecklingen för att kunna leda eleverna genom den digitala utveckling som skolan befinner sig i.

No description available.

Med förhoppningen att främja arbetet med skönlitteratur i skolan syftar studien till att undersöka gymnasieelevers förväntningar på litteraturundervisning, syn på skolkanon och dennas påverkan på likvärdighet mellan olika gymnasieutbildningar. Materialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med elever som går första året på gymnasiet och analyseras utifrån fenomenografins ramar och Kathleen McCormicks teorier om allmänna och litterära repertoarer. Med hjälp av dessa teorier analyseras de resultat som framkom under fokusgruppsamtalen och visar att elever eftersträvar litteraturundervisning som bland annat innefattar meningsfulla textmöten. Analysen påvisar även vilken litteratur och vilka arbetsmoment som kan generera flest utmaningar för verksamma lärare och understryker vikten av att lärare är medvetna om elevers repertoarer. Diskussionen innefattar fortsättningsvis lärarens roll, vilken eleverna legitimerar genom att exempelvis framhålla förtroende för lärares förmåga att skapa likvärdig undervisning. Slutligen tar eleverna avstånd från en eventuell skolkanon och efterfrågar alternativet att få vara med och välja vilken skönlitteratur de ska få läsa i samråd med läraren.

I detta magisterarbete undersöks skönlitteraturens roll, plats och funktion i skolämnet svenska som andraspråk. De aspekter som undersöks är hur lärare väljer skönlitteratur i sin undervisning och vilka konsekvenser dessa val får avseende vilken typ av läsare som konstrueras. Även vilken roll litterär kanon kan spela i andraspråksundervisningen undersöks. Intressant för studien är också hur eleverna responderar på urvalet av litteratur och hur de ser på sing själva som flerspråkiga läsare. Studiens metoder består av en trianguleringsdesign; kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i svenska som andraspråk, fokusgruppintervjuer med flerspråkiga elever samt observationer i två flerspråkiga klassrum.       Studiens teoretiska perspektiv utgörs av litteraturdidaktisk teori, föreställningsvärldar och teori om litterär kanon. Särskild vikt för undersökningen spelar McCormicks (1994) modell om textens och läsarens repertoarer samt de didaktiska frågorna vad, hur och varför.       Resultatet pekar på att det i skolämnet svenska som andraspråk har vuxit fram ett slags kanon där de flesta litterära verken rör sig omkring teman såsom migration och kultur. Detta kan förstås som ett bristperspektiv där de flerspråkiga eleverna ses som en homogen grupp med liknande intressen vad gäller läsning. Språkutvecklingsperspektivet är ständigt i fokus, men den estetiska, lustbetonade läsningen är tämligen osynlig i litteraturundervisningen i ämnet. Skönlitteraturen ska främs verka språkutvecklande eller utgöra grund till diskussioner och samtal, den litterära upplevelsen och analys får sällan plats i undervisningens innehåll.

Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.