I detta magisterarbete undersöks skönlitteraturens roll, plats och funktion i skolämnet svenska som andraspråk. De aspekter som undersöks är hur lärare väljer skönlitteratur i sin undervisning och vilka konsekvenser dessa val får avseende vilken typ av läsare som konstrueras. Även vilken roll litterär kanon kan spela i andraspråksundervisningen undersöks. Intressant för studien är också hur eleverna responderar på urvalet av litteratur och hur de ser på sing själva som flerspråkiga läsare. Studiens metoder består av en trianguleringsdesign; kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i svenska som andraspråk, fokusgruppintervjuer med flerspråkiga elever samt observationer i två flerspråkiga klassrum.       Studiens teoretiska perspektiv utgörs av litteraturdidaktisk teori, föreställningsvärldar och teori om litterär kanon. Särskild vikt för undersökningen spelar McCormicks (1994) modell om textens och läsarens repertoarer samt de didaktiska frågorna vad, hur och varför.       Resultatet pekar på att det i skolämnet svenska som andraspråk har vuxit fram ett slags kanon där de flesta litterära verken rör sig omkring teman såsom migration och kultur. Detta kan förstås som ett bristperspektiv där de flerspråkiga eleverna ses som en homogen grupp med liknande intressen vad gäller läsning. Språkutvecklingsperspektivet är ständigt i fokus, men den estetiska, lustbetonade läsningen är tämligen osynlig i litteraturundervisningen i ämnet. Skönlitteraturen ska främs verka språkutvecklande eller utgöra grund till diskussioner och samtal, den litterära upplevelsen och analys får sällan plats i undervisningens innehåll.

Denna studie undersöker hur fem svensklärare i gymnasieskolan upplever sitt arbete med att främja elevers lust att läsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i detta arbete samt hur dessa erfarenheter kan förstås i relation till ökade krav på mätbara kunskaper i en alltmer resultatstyrd skola. Studiens empiriska material utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare, fördelade på tre olika skolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av självbestämmandeteorin av Ryan & Deci med dimensionerna inre och yttre motivation, McCormicks allmänna och litterära repertoarer, Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter samt det som Borsgård benämner som rekontextualiseringsfältet på den didaktiska nivån. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever att de på olika sätt försöker stimulera elevers lust att läsa skönlitteratur, där bland annat gemensam läsning och litteratursamtal lyfts fram som viktiga komponenter i detta arbete. Samtidigt upplever lärarna hinder i arbetet på grund av tidsbrist och kursplanernas utformning, med dess centrala innehåll och kunskapskrav, vilket leder till att läsningen av skönlitteratur ofta får stå tillbaka till förmån för andra delar av kursinnehållet som av lärarna uppfattas som mer dominerande. Kunskapskrav, uppgifts- och betygsfokus får således konstitutiva effekter för dessa lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och förslag till fortsatt forskning presenteras.