<p>Bilaga: 2 CD</p>

Examensarbete 15 hp

No description available.

<p>Konserten den 18 maj delades med två andra dirigenter, och jag dirigerade David Tudén: Det avläsbara, Judith Bingham: The drowned lovers samt Charles Villiers Stanford: The blue bird.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur musiklärare i grundskolan värderar, tänker och resonerar kring mångkulturellt perspektiv i musikundervisning och i vilken mån och på vilket sätt detta avspeglar sig i deras val av undervisningsrepertoar. Metoden kan beskrivas som blandat kvalitativ och kvantitativ, då empirin består av enkäter med både fasta och öppna frågor, samt två intervjuer med verksamma musiklärare. Resultaten visar att informanterna i huvudsak tolkar begreppet ”mångkulturellt perspektiv” utifrån en etnisk definition och ofta ställer det i relation till etnisk mångfald i elevunderlaget. Informanternas ”mångkulturella repertoar” speglar ett stort fokus på europeiska och afroamerikanska musikstilar, till viss del afrikanska, och till mycket liten del övriga världen. Lyssning och tidsavgränsade temaperioder framstår som det vanligaste sättet att ta sig an området. När det gäller praktiskt utövande görs det i huvudsak via sång och till viss del dans/rytmik, medan spel och improvisation/skapande förefaller ligga utanför de flestas undervisningssfär. Sammantaget framträder en bild av att en stor majoritet informanter tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med ett mångkulturellt perspektiv i musikundervisningen, men att många upplever det som svårt att realisera i praktiken och även har relativt vaga uppfattningar om begreppets mångfacetterade innebörd om man jämför med de resonemang kring ämnet som förs inom aktuell debatt och forskning.

Studiens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka lärares och elevers uppfattningar om läsning av skönlitteratur i undervisningen. Som stöd för studien används en teoretisk modell om en allmän och en litterär repertoar som tillhör såväl läsaren som texten. Dessa repertoarer bör matcha om läsaren ska känna sig bekväm med bokvalet. Studien visar att genrerna fantasy, skräck och verklighetsbaserade böcker är elevernas främsta val. Dock visar studien att det finns en motsättning mellan elevers och lärares uppfattningar om läsning av skönlitteratur. Eleverna är enligt studien litteraturmedvetna och reflekterande över sin läsning medan lärarna uppfattar att eleverna saknar intresse och lust att läsa. Eleverna säger att de får god hjälp med bokvalen av skolbibliotekarierna som har en god repertoarmedvetenhet medan lärarna inte har samma goda repertoarmedvetenhet att hjälpa eleverna i deras bokval. Slutligen visar resultatet att det är ytterst viktigt att lärare har en adekvat litterär kompetens för att kunna stötta och främja elevernas kunskaper och läsutveckling.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman. Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare

<p><p> </p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Denna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är:</p><p>Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert?</p><p>Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning.</p><p>I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer. Intervjuerna har förts i löst strukturerade samtal och dokumenterats genom ljudupptagning.</p><p>De resultat som har framkommit är att körer som arbetar med större projekt tenderar att ha en stark styrelse med exekutiva arbetsgrupper medan körer som arbetar i mindre projekt samt kyrkans körer ofta drivs av en ensam körledare som möjligtvis har stöd från en rådgivande styrelse som främst har ansvar för koristernas trivsel.</p><p>Körledarna tenderar att ha väldigt fria händer vid val av repertoar. Dock har ibland styrelsen en hand med i spelet genom att fastställa övergripande mål. Vid konserter är det viktigt att körledaren genom disponering av verk ger den en dynamik med tydliga höjd och lågpunkter för att behålla åhörarnas intresse.</p><p>Körledarnas syn på sin egen roll är att de har ansvar för repertoar, repetition och konserter samtidigt som de måste inspirera sina korister socialt och konstnärligt och verka för en god sammanhållning i kören.</p><p>Körernas nyrekrytering sker oftast genom kontakt- eller ryktesvägen medan marknadsföringen inför konserter primärt sker genom affischering, flygblad och annonser.</p></p>

Sammanfattning Denna uppsats handlar om körer och körorganisation och har som syfte att ge en fördjupad förståelse för körers organisering och körledares yrkesroll. Detta görs genom att studera fyra aspekter av körarbetet nämligen organisering, repertoar, ledarskap och marknadsföring. Frågeställningen som ska besvaras är: Hur ser körledningens arbete ut med att teoretiskt lägga grunden för en konsert? Inledningsvis förklaras den körteoretiska grund (Uggla, 1979, Lundgren, 1999) på vilken uppsatsen vilar. Deras ställningstaganden förstärks och styrks genom att koppla dem till organisations-, beteende-, marknadskommunikations- och ledarskapsforskning. I undersökningen har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju körledare varav tre kommer från kyrklig körverksamhet och fyra kommer från verksamhet inom fristående körer. Intervjuerna har förts i löst strukturerade samtal och dokumenterats genom ljudupptagning. De resultat som har framkommit är att körer som arbetar med större projekt tenderar att ha en stark styrelse med exekutiva arbetsgrupper medan körer som arbetar i mindre projekt samt kyrkans körer ofta drivs av en ensam körledare som möjligtvis har stöd från en rådgivande styrelse som främst har ansvar för koristernas trivsel. Körledarna tenderar att ha väldigt fria händer vid val av repertoar. Dock har ibland styrelsen en hand med i spelet genom att fastställa övergripande mål. Vid konserter är det viktigt att körledaren genom disponering av verk ger den en dynamik med tydliga höjd och lågpunkter för att behålla åhörarnas intresse. Körledarnas syn på sin egen roll är att de har ansvar för repertoar, repetition och konserter samtidigt som de måste inspirera sina korister socialt och konstnärligt och verka för en god sammanhållning i kören. Körernas nyrekrytering sker oftast genom kontakt- eller ryktesvägen medan marknadsföringen inför konserter primärt sker genom affischering, flygblad och annonser.