Studiens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka lärares och elevers uppfattningar om läsning av skönlitteratur i undervisningen. Som stöd för studien används en teoretisk modell om en allmän och en litterär repertoar som tillhör såväl läsaren som texten. Dessa repertoarer bör matcha om läsaren ska känna sig bekväm med bokvalet. Studien visar att genrerna fantasy, skräck och verklighetsbaserade böcker är elevernas främsta val. Dock visar studien att det finns en motsättning mellan elevers och lärares uppfattningar om läsning av skönlitteratur. Eleverna är enligt studien litteraturmedvetna och reflekterande över sin läsning medan lärarna uppfattar att eleverna saknar intresse och lust att läsa. Eleverna säger att de får god hjälp med bokvalen av skolbibliotekarierna som har en god repertoarmedvetenhet medan lärarna inte har samma goda repertoarmedvetenhet att hjälpa eleverna i deras bokval. Slutligen visar resultatet att det är ytterst viktigt att lärare har en adekvat litterär kompetens för att kunna stötta och främja elevernas kunskaper och läsutveckling.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman. Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare