Detta examensarbete syftar till att, med hjälp av lärarintervjuer, undersöka hur lärare resonerar vid valet av litterära texter som läses i ett heterogent klassrum. Examensarbetet ämnar därtill till att, med hjälp av elevintervjuer, undersöka elevers upplevelser av lärares litterära textval. Metoden består av sex intervjuer varar fyra är med lärare och två med elever. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader lärare emellan i de resonemang som förs vid valet av litterära texter som ska läsas i ett heterogent klassrum. Vidare visar resultatet att litteraturvalen baseras på en progression svenskkurserna emellan, samt att lärarna utgår från elevernasallmänna och litterära repertoarer. Samtliga lärare uppger igenkänning som en viktig aspekt som styr deras litterära textval. Resultatet visar dock att två lärare ibland tenderar att rutinisera dessa. Därtill visar resultatet att en majoritet av lärarna anser sina personliga preferenser påverka deras litterära textval. Vad gäller elevernas upplevelser av lärares litterära textval visar resultatet att kollision kan uppstå när textens och elevens allmänna repertoarer inte överensstämmer. Vidare visar resultatet att trots frånvaron av identifikation med textens tema, kan eleven uppskatta den vilket innebär att kollision inte nödvändigtvis uppstår.Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser på sina litteraturval som komplexa och att det finns många faktorer som ligger till grund för valen.

Syftet med denna mikrohistoriska studie var att undersöka långsiktiga och omedelbara förändringsprocesser i Gunnarskogs sockens självstyre i samband med kommunalreformen 1862. Studien antar en kvantitativ analys av sockenstämmoprotokollen för att skapa en översiktlig bild av källmaterialet för att sedan göra en tolkning av beräkningarna samt en mer ingående kvalitativ tolkning av källmaterialet där beräkningarna kan ge indikationer på saker som rör frågeställningen. Studiens frågeställning består av följande frågor: Vilka omedelbara konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Vilka långsiktiga konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Skiljer sig dessa förändringar från andra socknar i Sverige under samma period? Studiens resultat ger svar på frågorna som ställs och både långsiktiga och omedelbara konsekvenser syns tydligt i den kvantitativa underökningen. När det gäller kommunalreformens omedelbara konsekvenser visar resultatet att över hälften av sockenmännen innan reformen byttes ut i samband med reformen, antal stämmor per år sjönk drastiskt och en stabilare sockenstämma där samma personer i högre grad än tidigare var närvarande på flera stämmor. De långsiktiga konsekvenserna blir mycket tydliga när man jämför 1852 och 1872. En ökande trend av reglering, rutinisering och formalisering syns genom färre stämmor, färre ärenden per stämma och flera valrelaterade stämmor. Det nya ombudsmannasamhället präglar Gunnarskog, där val till ombudsmän och representanter får större utrymme på stämmorna. Förändringsprocessera som påvisas för Gunnarskog följer en trend som liknar andra socknar i Sverige under samma period. Det som dock skiljer sig är de omedelbara konsekvenserna reformen fick för Gunnarskog. Medan de styrande personerna i andra socknar tenderade till att fortsätta styra på samma sätt före och efter reformen, så byttes över hälften av sockenmännen ut från året före reformen till året efter.

Detta är ett examensarbete som har syfte att undersöka lärares reflektioner gällande mötet mellan elever och äldre skönlitteratur samt hur eleverna kan stöttas i mötet. Arbetet utgår från tre frågeställningar: 1.) Hur reflekterar lärare om elevers möte med äldre skönlitteratur? 2.) Hur gör lärarna sina didaktiska val gällande äldre skönlitteratur för att stötta mötet mellan elev och text? 3.) Hur kan lärarnas tillvägagångssätt gällande litteraturdidaktik förstås? Metoden för att besvara dessa frågeställningar var att intervjua fyra olika verksamma gymnasielärare och sedan sammanställa deras reflektioner i olika teman. Den samlade empirin analyserades med hjälp av ett flertal teoretiska begrepp och resultatet diskuteras därefter i slutsatsen. Diskussionen redovisar att lärarnas planering samt överväganden av stöttning gällande litteraturdidaktik sker på rutinisering och att detta kan kopplas till något som jag kallar ämnesidentitet med inspiration från en av informanterna. Detta begrepp hjälper även förståelsen av lärarnas skilda tillvägagångsätt gällande litteraturdidaktik.