Denna kunskapsöversikt syftar till att, med hjälp av aktuell forskning, undersöka vilka litteräratextval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Därtill ämnarkunskapsöversikten svara på de möjligheter som inkluderande litterära textval kan ge i ettheterogent klassrum. Metoden har bestått av granskning av nio vetenskapliga artiklar samt enlicentiatavhandling. Resultatet visar att de litterära textval som kan fungera inkluderande i ettheterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Därtill visarresultatet att de elever med en privilegierad bakgrund kan gynnas av att ta del av litterära textvalsom skildrar andra elevgruppers levnadsvillkor. Vidare visar resultatet att möjligheterna avinkluderande litterära textval kan vara att den privilegierade elevgruppen utvecklar empati ochförståelse för minoritetsgrupper. Slutligen visar resultatet att inkluderande litterära textval ävenkan ge möjligheter som bland annat ökad läslust, identitetsutveckling och utveckling av enkritisk litteracitet. Den avslutande diskussionen behandlar den medvetenhet som lärare behöverbesitta kring autenciteten av de litterära textvalen.

Detta examensarbete syftar till att, med hjälp av lärarintervjuer, undersöka hur lärare resonerar vid valet av litterära texter som läses i ett heterogent klassrum. Examensarbetet ämnar därtill till att, med hjälp av elevintervjuer, undersöka elevers upplevelser av lärares litterära textval. Metoden består av sex intervjuer varar fyra är med lärare och två med elever. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader lärare emellan i de resonemang som förs vid valet av litterära texter som ska läsas i ett heterogent klassrum. Vidare visar resultatet att litteraturvalen baseras på en progression svenskkurserna emellan, samt att lärarna utgår från elevernasallmänna och litterära repertoarer. Samtliga lärare uppger igenkänning som en viktig aspekt som styr deras litterära textval. Resultatet visar dock att två lärare ibland tenderar att rutinisera dessa. Därtill visar resultatet att en majoritet av lärarna anser sina personliga preferenser påverka deras litterära textval. Vad gäller elevernas upplevelser av lärares litterära textval visar resultatet att kollision kan uppstå när textens och elevens allmänna repertoarer inte överensstämmer. Vidare visar resultatet att trots frånvaron av identifikation med textens tema, kan eleven uppskatta den vilket innebär att kollision inte nödvändigtvis uppstår.Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser på sina litteraturval som komplexa och att det finns många faktorer som ligger till grund för valen.

Studien är gjord inom området religionsdidaktik med inriktning mot grundskolans årskurs 4 – 6. Det saknas forskning som är gjord i en svensk kontext på mellanstadiet, vilket motiverar studien. Det har gjorts liknande undersökningar i andra länder, varför det också blir intressant att undersöka hur det ser ut i ett svenskt skolsammanhang på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur religionskunskapslärare i årskurs 4 – 6 i en svensk kommun använder sina elever som lärande resurser i religionskunskapsämnet. Frågeställningen handlar främst om hur lärare arbetar med att inkludera elevernas religiösa erfarenheter i undervisningen. Studien består av ett resultat baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på tre olika skolor i Gislaveds kommun. En hermeneutisk ansats har använts för att tolka resultatet vilket innebär att min förförståelse och erfarenhet har spelat roll. Alla lärare använder elevers religiösa erfarenheter i undervisningen. Dock varierar det hur lärarna resonerar kring detta och hur de använder dessa. Det är olika hur lärarna tänker när det gäller att be eleverna om tillåtelse att ställa frågor till dem under undervisningen. Alla lärare är överens om att undervisningen berikas av att bjuda in eleverna att dela med sig av sina erfarenheter. ”Det blir mer på riktigt”, som en av lärarna säger. Sammanfattningsvis är det viktigt att känna eleverna. / The study is made within the area of Religious Education didactics with its focus on compul-sory school for children in years 4 – 6. There is much research missing made within a Swedish context in those classes mentioned, which motivates the study. There have been made a few similar studies in other countries, why it is also interesting to see results from a Swedish school context for school years 4 – 6. The purpose of this study is to look into if and in that case how, Religious Education teachers in school years 4 – 6 in a Swedish municipality use their pupils as learning resources in the Religious Education subject. The questions at issue are mainly about how teachers work to include pupils’ religious experiences in the teaching. The study consists of a result based on qualitative semi-structured interviews with six different teachers in three different schools in Gislaveds kommun. A hermeneutic approach has been used to interpret the results which means that my preunderstanding and experience has played a part in the interpretation of the results. Every teacher in the study uses pupils’ religious experiences in their teaching. However, it varies how they reason about the phenomena and how they use it. It is different how the teach-ers think when it comes to ask the pupils about their permission to be asked questions during the class. All the teachers agree that the teaching is enriched by inviting the pupils to share their experiences. “It gets more real”, as one of the teachers said. To sum up, it is important to know the pupils.