Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur och varför Grava landskommun blev en del av Karlstads kommun och vad som hände med partiorganisationerna efter sammanslagningen 1971. Samt att ta reda på vad som hände de sista åren som egen landskommun. Det gjordes med en kvalitativ texttolkning för att identifiera politikernas och partiorganisationernas ställningstagande och åsikter gällande kommunsammanslagningen. Uppsatsens forskningsfrågor var: • Hur gestaltade sig samarbetet mellan Grava landskommun och Karlstads stad fram till kommunsammanslagningen 1971? • Hur såg diskussionen ut fram till sammanslagningen med Karlstads kommun ut i Grava på det lokalpolitiska planet? Hur ställde sig politikerna i frågan? • Vad hände inom de tre borgerliga partiernas organisationer i Grava efter sammanslagningen? Genom att studera en kombination av arkivmaterial från partiorganisationer och kommunala organ kan man se att Grava landskommun inte hade mycket till val än att bli en del av Karlstads kommun, både från ett juridiskt håll och hur orterna allt mer växte samman.Sammanslagningen firades av kommunledamöterna och det sågs som nästa oundvikliga steg i Gravas utveckling och att man försökte i Folkpartiet och Centerpartiets fall fortsätta representera Gravas intressen i Karlstads kommun.

Syftet med denna mikrohistoriska studie var att undersöka långsiktiga och omedelbara förändringsprocesser i Gunnarskogs sockens självstyre i samband med kommunalreformen 1862. Studien antar en kvantitativ analys av sockenstämmoprotokollen för att skapa en översiktlig bild av källmaterialet för att sedan göra en tolkning av beräkningarna samt en mer ingående kvalitativ tolkning av källmaterialet där beräkningarna kan ge indikationer på saker som rör frågeställningen. Studiens frågeställning består av följande frågor: Vilka omedelbara konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Vilka långsiktiga konsekvenser fick kommunalreformen 1862 för socknens självstyre i Gunnarskog? Skiljer sig dessa förändringar från andra socknar i Sverige under samma period? Studiens resultat ger svar på frågorna som ställs och både långsiktiga och omedelbara konsekvenser syns tydligt i den kvantitativa underökningen. När det gäller kommunalreformens omedelbara konsekvenser visar resultatet att över hälften av sockenmännen innan reformen byttes ut i samband med reformen, antal stämmor per år sjönk drastiskt och en stabilare sockenstämma där samma personer i högre grad än tidigare var närvarande på flera stämmor. De långsiktiga konsekvenserna blir mycket tydliga när man jämför 1852 och 1872. En ökande trend av reglering, rutinisering och formalisering syns genom färre stämmor, färre ärenden per stämma och flera valrelaterade stämmor. Det nya ombudsmannasamhället präglar Gunnarskog, där val till ombudsmän och representanter får större utrymme på stämmorna. Förändringsprocessera som påvisas för Gunnarskog följer en trend som liknar andra socknar i Sverige under samma period. Det som dock skiljer sig är de omedelbara konsekvenserna reformen fick för Gunnarskog. Medan de styrande personerna i andra socknar tenderade till att fortsätta styra på samma sätt före och efter reformen, så byttes över hälften av sockenmännen ut från året före reformen till året efter.

<p>Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.</p>

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.