No description available.

Den gångna säsongen i fotbollsallsvenskan har varit väldigt turbulent. En hel del supporterrelaterade oroligheter skedde vid flera olika tillfällen. Därför har vi valt att ta reda på uppfattningar om hur en elitfotbollsklubb drabbas och vad som eventuellt skulle gå att förbättra. Den kvalitativa metod som använts i studien är grundad teori och har utgått ifrån intervjuer som genomförts med personer kopplade till en svensk elitfotbollsklubb. De som ställt upp har varit både tjänstemän samt spelare inifrån klubben, supporterpolis, risksupporter samt icke risksupporter. Det framkom intressanta resultat efter det att intervjuerna hade analyserats. Det visade sig att både supportrarna och klubben tyckte att det var en bristfällig dialog dem emellan. Det framkom även att läget var detsamma gällande dialogen mellan polisen och klubben samt polis och supportrar. Att makten spelar in blir tydligt utav resultatet då supportarna vill en sak, polisen en annan, förbundet en och klubben en. Det fanns tendenser till missnöje med hur ledningen inom klubben sköter sig. Det fanns även tendenser till hur polisen sköter sig vid matchevenemang. Genom dessa olika resultat har det arbetats fram en modell som vi valt att kalla ’’diamantmodellen’’. Tanken är att modellen skall kunna vara ett hjälpmedel för att underlätta det framtida arbetet hos idrottsliga verksamheter gällande dialogen och kontakten mellan de inblandade parterna. / This past season in the Swedish football league has been very turbulent. A lot of fan-related disturbances occurred on several different occasions. Therefore we have decided to find out views on how an elite footballclub is affected and what is possible to improve. The qualitative methodology used in this study is grounded theory and has been based on interviews conducted with people connected to a Swedish elite football club. Those who participated has been both officials and players from within the club, supporterpolice, risk supporters and non-risk supporters. We had very interesting results that came out of these interviews once we had analyzed them. It turned out that both the supporters and the club thought it was a deficient dialogue between both sides. There was also a lack of dialogue between the police and the club, and also a lack of dialogue between police and supporters. That power was of great meaning become clear in the results as the supporters wants one thing, the police one thing, the footballassociation wants one thing and the footballclub wants something else. There were signs of dissatisfaction with how the leadership in the footballclub are doing and also signs of how the police are doing in game events. Through these results, a model called ''the diamond model'' has been created. The idea is that the model should be a tool to facilitate the future work of the sporting activities of existing dialogue and contact between the parties involved.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. / This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.

This study is about the factors that motivate individuals to engage in football hooliganism in Stockholm, Sweden. These individuals are often seen as problem makers and a threat to Swedish football. The aim of this study was to increase the understanding and knowledge about the phenomenon of football hooliganism in Sweden.  The question that has been answered is: What motivates individuals to engage in organized football hooliganism, and examine how these factors can be understood from Pierre Bourdieu's theory about habitus and capital?. Through this we hope to provide further knowledge about this phenomenon and understanding of why some individuals are drawn to this form of supporter culture. The method used for this study was semi-structured-interviews with former hooligans and the interviews were analyzed using thematic analysis. We found that there are five main themes that are correlated to why individuals are  drawn into football hooliganism and motivated to engage in the phenomenon. These are Belonging, togetherness, community and friendship, Life experiences and social environment, Respect and status, Violence and the “Kick” and The feelings for the football club. We also found that these themes can be explained through Bourdieu's theory about habitus and capital. This study has shown that there are some central themes, or aspects to help explain why individuals are drawn into football hooliganism that are related to motivation and Pierre Bourdies theory about habitus and capital.