Bakgrund: Andelen personer från andra kulturer i Sverige har nästintill dubblerats de senaste 20 åren. Det innebär att vårdpersonal behöver vara förberedd på att vårda personer från skilda kulturer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever svårigheter vid omvårdnaden av personer med annan kulturell bakgrund. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie enligt Fribergs allmänna litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier och åtta underkategorier identifierades. Kategorierna var "Stöd och svårigheter vid vård av patienter från andra kulturer", "När språket inte räcker" och "Kulturell lyhördhet skapar goda relationer". Sjuksköterskor upplevde olika grad av stöd från verksamheten och kollegor vid vårdandet av patienter från andra kulturer. De upplevde att kulturella konflikter ökar arbetsbördan och orsakar negativa känslor. Kommunikationssvårigheter upplevdes, tolk ansågs vara både en resurs och ett hinder samt icke-verbal kommunikation, personal och anhöriga som tolk motverkade språkhinder. Sjuksköterskors syn på kultur i vården samt deras strategier för att vårda denna patientgrupp utgjorde grund för skapandet av en god vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna hade skilda upplevelser av omvårdnaden av patienter från andra kulturer. Mer kunskap och djupare förståelse om patienters kulturer behövs hos allmänsjuksköterskan för att skapa personcentrerad vård och en vårdande relation.

Denna studie har en kvantitativ ansats, och dess huvudsyfte är att undersöka om fäders utbildningsnivå påverkar när deras barn flyttar hemifrån men också analysera om individens egen utbildningsnivå har ett samband med flytten. Med hjälp av data från Generations and Gender Programme tar studien hjälp av information från ett totalt urval på 9 688 svenskar. I samspelen som undersöks har även andra variabler tagits i beaktande, såsom individernas kön, deras moders härkomst och om föräldrarna varit eller är sepererade. Resultatet kunde inte visa ifall fädernas utbildningsnivå påverkar barnens hemflytt, på grund av ett icke signifikant samband. Å andra sidan kunde andra variabler såsom individens egen utbildningsnivå visas bidra mer konsekvent till en tidigare flytt från hemmet. Lika-så påskyndades flytt av om individen var kvinna, hade haft eller har skilda föräldrar, och om modern var född i Sverige.

Skönlitteratur och läsning är bärande delar av skolämnet svenska. Trots det minskar läsningenbland ungdomar i gymnasieåldern. Det gör att frågan kring gymnasieelevers attityder blirintressant att undersöka. Syftet med studien är att se om elevers tillgång till kulturellt kapitalspelar någon roll för attityden till skönlitterär läsning. Genom att använda en mixad metodbestående av enkäter och intervjuer samlade jag in data från 100 enkätsvar och genomfördetre intervjuer. Resultaten visar att elever med högt kulturellt kapital tycker att det är viktigareatt läsa skönlitteratur och också i högre grad läser på fritiden. Dessutom framkommer det attflickor generellt har en mer positiv inställning till vikten av läsning än pojkar. Överraskandenog visade resultaten att pojkar läser oftare än flickor, trots deras negativa inställning tillläsning. Ett begränsat material ledde också fram till resultatet att yngre gymnasieelevervisade sig ha både positivare inställning och fler lästillfällen samt att elever på yrkesprogramtycker skönlitterär läsning är viktigare än vad elever på högskoleförberedande program göroch har dessutom fler lästillfällen. Slutsatsen är att kulturellt kapital har en stark korrelation med attityden till skönlitterär läsning.

The aim of this bachelor’s thesis is twofold. The first part is to create an understanding of the relevance of Swedish Nobel Prize laureates in literature for students at Swedish universities during the last 20 years. This is done with bibliometric calculations of published students’ theses from the years 2000–2023 found in the databases Diva and Uppsök. The second part is to use the empirical results to discuss a broadening of the literary canon concept. Here, Bourdieu’s concept of cultural capital is used. Two research questions are asked. When, where, how, and in what contexts are Swedish Nobel Prize laureates in literature present in students’ theses at Swedish universities during the years 2000–2023? How can the result from the empirical study be used in a canon discussion and in relation to a broadened canon concept? The results show that 164 relevant theses were written during this time, at 23 different universities and in 18 different subjects. The laureates and their works are both studied in their own right and used as tools in other investigations. For half of the laureates, a local connection is found between their home regions and the geographical location of the universities where the theses were written. The wide range of subjects shows that the laureates and their works are significant well outside the traditional area of literature. This supports a possible broadening of the canon concept from being only national and literary to also including regional aspects and uses in other subject areas as well.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades. En modell för Transkulturell Kompetens har använts som teoretisk referensram. Resultat av denna studie visar att det finns kulturella/etniska skillnader vad gäller uppfattning om egenvård vid diabetessjukdom, framförallt vad gäller kunskap om diabetes, faktorer som påverkar livsstilsförändringar och egenvårdsinsatser, religion/tro samt stöd/brist på stöd i olika relationer. Vårdpersonalens förmåga att hantera kulturella olikheter och bedriva transkulturell omvårdnad ställer krav på att vårdgivare har kunskap om hur kulturella/etniskt ursprung kan påverka synen på egenvård vid diabetes. Ökad kunskap kan ge vårdpersonalen trygghet i sitt arbete, vilket bidrar till en mera individanpassad och säkrare omvårdnad. / Diabetes, especially type 2, is a growing global health problem. Today there is about 220 million people worldwide suffering from diabetes and this figure is estimated to rise to 366 million by the year 2030. Sweden is a multicultural society, which places greater demands for health care to adapt to each individual patient with diabetes. The purpose of this study was to illuminate the perceptions of self-care in diabetes disease in people with different cultural / ethnic origin. The study was conducted as a literature review and ten qualitative research articles were analyzed. The Model for Development of Transcultural Competence was used as a theoretical framework. Results of this study indicate that there are cultural / ethnic differences in perception of self-care in diabetes, particularly in terms of knowledge of diabetes, factors that influence lifestyle changes and self-care activities, religion / faith and the support / lack of support in different relationships. Health professionals' ability to manage cultural differences and maintain transcultural nursing requires that healthcare providers have knowledge of how cultural / ethnic origin may influence the perception of self-care in diabetes. Increased knowledge can provide health care providers safety in their profession, which contributes to a more individualized and safer care.

Since the 1990’s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).  This thesis is thus seeking to find the vantage point of primary school teachers in one such school, in order to grasp how these policy changes has come to impact their perceptions of a professional self and the amount of professional autonomy in their work.     Through the theoretical concept of audit culture (Shore & Wright, 1999) I show that these reforms have changed not only the structure of the school system but also how actors within the school setting relate to their work and professional role. On the basis of my fieldwork and previous research in the topic (Apple, 2005; Shore, 2008; Karlefjärd, 2011), I argue that the reformation of the school system has brought a shift in the relations of trust within the system, where the growing amount of confidence in measurement, optimization techniques and control has resulted in a lack of trust in teachers as professionals. The voices of teachers, as actors in the educational environment, has to a great extent been missing in the public debate surrounding the Swedish schools as well as overlooked by research in the field. This thesis therefore calls for a growing anthropological attention to primary school teachers and the workings of audit culture in the lower levels of the educational system.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.