<p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera täckningen av studentuppsatser gentemot de målsättningarUmeå Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvärderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av Umeå Universitetsdeltagande. Vid universitetet är det i dagsläget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men något liknande krav finns inte på studentuppsatser.</p><p>Jag gjorde även en undersökning över hur frågan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lärosätet, hanterats vid andra lärosäten i Sverige, vilket visar att man vid mångalärosäten valt att göra det obligatoriskt även för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nämns att det ökar spridningen, tillgängligheten och citering (eller användning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt värde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning.</p><p>Slutligen gjordes en undersökning av täckningen av studentuppsatser från institutioner vidSamhällsvetenskapliga fakulteten, där jag jämförde hur många uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur många av dem som fanns registrerade i DiVA.</p><p>Resultaten visar att täckningen i överlag är dålig, något som inte motsvarar målsättningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör överväga attgenomföra en mer ingående utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA.</p>

Syftet med denna uppsats är att utvärdera täckningen av studentuppsatser gentemot de målsättningarUmeå Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvärderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av Umeå Universitetsdeltagande. Vid universitetet är det i dagsläget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men något liknande krav finns inte på studentuppsatser. Jag gjorde även en undersökning över hur frågan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lärosätet, hanterats vid andra lärosäten i Sverige, vilket visar att man vid mångalärosäten valt att göra det obligatoriskt även för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nämns att det ökar spridningen, tillgängligheten och citering (eller användning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt värde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning. Slutligen gjordes en undersökning av täckningen av studentuppsatser från institutioner vidSamhällsvetenskapliga fakulteten, där jag jämförde hur många uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur många av dem som fanns registrerade i DiVA. Resultaten visar att täckningen i överlag är dålig, något som inte motsvarar målsättningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör överväga attgenomföra en mer ingående utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA.

In this essay, we examine what kind of themes that are found in essays written by students who have studied within the teacher programme at universities in Sweden. The goal of our essay is to find themes that are reoccurring in eight student essays, and that can be understood through the concept of lifelong learning. Our essay combines three research methods. It is mainly an essay where we utilize qualitative reading research, but we have also gained inspiration from hermeneutics and the critical thinking. The result of our study shows that students within the teacher programme in Sweden are well aware of the strong points found within the concept of lifelong learning. Three themes were found that were reoccurring within all essays. These were the teacher as a role-model, as well as a person of empathy. We also found the need for a teacher to be a reflective practician. Lastly, the teacher needs to be a good communicator. The idea of the teacher being a role model were mainly found within essays written towards pre-school education. The need for being a reflective practician were found in essays written towards upper secondary levels as well as adult education, whereas the idea of the teacher being a good communicator were mainly found in essays concerning adult education.

The aim of this bachelor’s thesis is twofold. The first part is to create an understanding of the relevance of Swedish Nobel Prize laureates in literature for students at Swedish universities during the last 20 years. This is done with bibliometric calculations of published students’ theses from the years 2000–2023 found in the databases Diva and Uppsök. The second part is to use the empirical results to discuss a broadening of the literary canon concept. Here, Bourdieu’s concept of cultural capital is used. Two research questions are asked. When, where, how, and in what contexts are Swedish Nobel Prize laureates in literature present in students’ theses at Swedish universities during the years 2000–2023? How can the result from the empirical study be used in a canon discussion and in relation to a broadened canon concept? The results show that 164 relevant theses were written during this time, at 23 different universities and in 18 different subjects. The laureates and their works are both studied in their own right and used as tools in other investigations. For half of the laureates, a local connection is found between their home regions and the geographical location of the universities where the theses were written. The wide range of subjects shows that the laureates and their works are significant well outside the traditional area of literature. This supports a possible broadening of the canon concept from being only national and literary to also including regional aspects and uses in other subject areas as well.

Under 2000-talet har det producerats och spridits mängder av betydande forskning som publicerats via databaser. En betydelsefull länk i kunskapsspridningen utgörs av akademin som i dag står för den största andelen av vetenskapliga publikationer. I denna historiografiskt inriktade undersökning kartläggs och undersöks en del av svensk historieforskning och historieskrivning som ägt rum under 2000-talet. Den vetenskapliga disciplin som undersöks inom det humanistiska fältet är historievetenskapen, avgränsat till de resultat av forskning som studenter gjort runtom på de svenska universiteten och högskolorna, i ämnet historia. Källmaterialet består av studentuppsatser som publicerats i databasen Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA vilket i dag ses som det nationellt mest använda systemet för publikationsdata, med över 400 tusen publicerade fulltexter varav antal nedladdade uppgår över 53 miljoner gånger. Genom empiriska och teoretiska studier och bruket av både kvantitativa och kvalitativa metoder analyseras metadata, för att ge svar och resultat över frågan om vad studenter i det svenska utbildningssystemet, på universitet och högskolor skriver historia om under 2000-talet. För att få fram svar fungerade bibliometri som kunskapsområde och frågan om vilka nyckelord som dominerar och var de mest frekvent använda i taggningen (definitionerna) av forskningsresultaten ställdes. Delfrågan om hur bruket av nyckelord ser ut över tid användes för att få fram och se trend över resultat. Teoretiskt ramverk i undersökningen och läsning av de kvantitativa resultaten utgick från Kuhns teori om paradigm. Resultat visar att Genus, Historiebruk, Arkeologi, Historiemedvetande, Historiedidaktik, Identitet, Osteologi, Andra världskriget, Diskursanalys, Kalla kriget, Samer, Laborativ arkeologi och Utbildningshistoria utgör några ledande sakområden som studenterna skrivit historia om under 2000-talet. Resultat visar också att det nationella paradigmet är ledande för studenternas historieforskning, även om USA, Sovjetunionen, Jugoslavien, Japan, Finland, Sápmi och Israel förekommer frekvent. Avslutningsvis visade föreliggande undersökning att metadata kan användas som resurs i historieforskning samtidigt som det historiska perspektivet vidgas. / During the 2000s, numerous significant researches have been produced and disseminated through databases. An important link in the dissemination of knowledge consists of the academy, which today accounts for the largest proportion of scientific publications. In this historiographically oriented study, a part of Swedish history research and history writing that took place during the 2000s is mapped and examined. The scientific discipline that is investigated in the humanities field is the science of history, limited to the results of research that students have done around the Swedish universities and colleges, in the subject of history. The source material consists of student essays published in the database Digital Scientific Archive, DiVA, which today is seen as the nationally most used system for publication data, with over 400 thousand published full texts, of which the number downloaded is over 53 million times.  Through empirical and theoretical studies and the use of both quantitative and qualitative methods, metadata is analyzed, to provide answers and results on the question of what students in the Swedish education system, at universities and colleges write history about during the 2000s. To obtain answers, bibliometrics functioned as an area of ​​knowledge and the question of which keywords dominated and were the most frequently used in the tagging (definitions) of the research results was asked. The sub-question about how the use of keywords looks over time was used to bring out and see the trend over results. Theoretical framework in the study and reading of the quantitative results was based on Kuhn's theory of paradigm.  Results indicate that Gender, History Use, Archeology, History Consciousness, History Didactics, Identity, Osteology, World War II, Discourse Analysis, the Cold War, Sami, Laboratory Archeology and Educational History are some leading subject areas that students wrote history about during the 2000s. Results also point out that the national paradigm is leading for students' history research, although the United States, the Soviet Union, Yugoslavia, Japan, Finland, Sápmi and Israel occur frequently. In conclusion, the present study showed that metadata can be used as a resource in history research while broadening the historical perspective.