<p>Denna uppsats är en komparativ studie av sex historieböcker utgivna mellan åren 1910 och 2006. Av de sex historieböckerna är 3 svenska och 3 ungerska. De representerar tre årtionden (1910 talet, 1980 talet och 2000 talet). Syftet med denna uppsats är att undersöka om beskrivningen av första korståget har förändrats i de sex utvalda böckerna över olika tidsperioder, samt att undersöka om det finns några skillnader i beskrivningen mellan länderna och om olika politiska ideologier påverkade vad som skrevs om korståget. Resultatet av undersökningen visar att det första korstågets bild förändras genom årtionderna parallellt med historieskrivningens förändring har skett. De svenska och de ungerska böckerna skiljer sig också i sin beskrivningen av årtionden eftersom tendesen påverkas av rådande politiska influenser. I uppsatsen undersöktes även om historieböckerna följt den historiografiska utvecklingen. Till stor del gjorde de så.</p>

Denna uppsats är en komparativ studie av sex historieböcker utgivna mellan åren 1910 och 2006. Av de sex historieböckerna är 3 svenska och 3 ungerska. De representerar tre årtionden (1910 talet, 1980 talet och 2000 talet). Syftet med denna uppsats är att undersöka om beskrivningen av första korståget har förändrats i de sex utvalda böckerna över olika tidsperioder, samt att undersöka om det finns några skillnader i beskrivningen mellan länderna och om olika politiska ideologier påverkade vad som skrevs om korståget. Resultatet av undersökningen visar att det första korstågets bild förändras genom årtionderna parallellt med historieskrivningens förändring har skett. De svenska och de ungerska böckerna skiljer sig också i sin beskrivningen av årtionden eftersom tendesen påverkas av rådande politiska influenser. I uppsatsen undersöktes även om historieböckerna följt den historiografiska utvecklingen. Till stor del gjorde de så.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 – 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid. Syftet med studien har varit att undersöka ur ett historiografiskt perspektiv användningen av myter i läromedel. Huvudfrågan för studien har varit ifall det har skett en förändring över tid i användingen av myter och deras innehåll samt hur denna förändring ter sig i historiska pedagogiska texter som återfinns i läromedel för gymnasiet mellan 1980 – 2012? Analysen av materialet visar på att en förändring av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett. Under 1980-talet använde man sig av myter som berättande källor i historiska pedagogiska texter, under 1990-talet och 2000-talet använde man sig av myter som kvarleva. Resultatet visar även på ett en minskning av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett under 2000-talet. Sammanfattningsvis har det konstaterats att en förändring har skett i historiska pedagogiska texter och att förändringen av användningen av myter är ett resultat av att historieskrivningen har förändrats vilket i sin tur har påverkat vilka myter man lyfter fram och hur man lyfter fram dem

I detta specialarbete har jag undersökt tre historiska läromedel och hur de framställer epoken medeltiden. De tre läromedlen trycktes med mer än 50 års mellanrum. De är från 1911, 1955 och 2012. Syftet med denna studie var att undersöka om det akademiska historiebruket kunde avläsas i läromedlen. Samhällets historiografi. Studien använder sig av en kvalitativ textanalys i sin metod för att tolka tidigare forskning och tolka läromedlens innehåll för att nå ett resultat. Studien arbetar efter teorin att ett historiografiskt historiebruk går att tyda i läromedlen över tid. Studien visar att ett tydligt samband mellan det för tiden aktuella historiografiska historiebruket kan uttydas i läromedlen. Men med en tidsförskjutning från den akademiska världens diskussioner till läromedlet. Studien visade även att det går att utläsa en politisk koppling till läromedlens utformning relaterat till det för stunden aktuella historiebruket i samhället. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

No description available.

When Maria-Pia Boëthius book Heder och samvete was published in 1991, it came to shake the notion that Sweden had been fully neutral during the Second World War. Boëthius was the first to argue that this was not at all the case, which opened up for this study. Using a historiographical frame of reference, this study examined how research between the years 1958 and 1991 described and portrayed Sweden during the Second World War in general and the Winter War in particular. Had those descriptions of Sweden during the Finnish Winter War changed over time? The investigation revealed that the five researchers in this study tended to show tracks of contemporary History Research. The investigation also showed that many descriptions were reused without change over time. The Neutrality issue was constantly occurring in those research works, but not always precise in concrete actions where Sweden behaved in one way or the other. The Foreign Minister of that time, Rickard Sandler, came to symbolize both the Finnish-friendly and the failed policy. Swedish public opinion was described as generally positive towards Finland, although passive at first. Why the opinion swung to a Finnish benefit was not in any research works justified.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before. Previous research presented in the essay therefore has a more general character. The purely historiographical part of the essay shows that the German people are depicted as both perpetrators and victims, but also that Hitler, the SS and the Nazis always have to carry the heaviest burden when it comes to guilt. Furthermore, so-called “passive actors”, in Swedish as well as German literature, endures a lot of criticism for the way they acted during the Holocaust. In addition, both the actor and structural perspectives are used by all authors in various degrees, while determinism only is discernible in a few cases. The comparison, in turn, indicates that it is usually only minor details that distinguish the Swedish and German authors' depictions. The obvious subjectivity of the subject leads to questions regarding how factual one really can be when writing about such a delicate field as the Holocaust. Why the authors depict the Holocaust in the way they do, is therefore an issue which future researchers may try to answer.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Maj Bring (1880–1971) var en svensk konstnär som var aktiv från början av 1900-talet fram till sindöd. Sedan 1994 har hennes konst visats upp i retrospektiva utställningar som har syftat till att lyftafram exkluderade kvinnliga konstnärskap, tidigare Matisse-elever och Brings konstnärskap. Syftetmed uppsatsen är att genom en historiografisk analys undersöka hur Bring historiseras i översiktsverkoch utställningskataloger sedan 1994. För att ytterligare belysa vilken historia Bring skrivs in ijämförs de sentida narrativen med konstkritik från Brings samtid. Det historiografiska perspektivet,med fokus på det modernistiska paradigmet, genus och presentism, utgör studiens teoretiskautgångspunkt. Uppsatsens resultat visar att Bring främst historiseras som en kvinnlig modernist somhar exkluderats ur konsthistorieskrivningen utifrån sitt kön. Bring historiseras även som en elev tillMatisse. Vissa utställningskataloger diskuterar Bring utifrån hennes konstnärskap, medan andra gördet utifrån kön eller i relation till andra konstnärer. Konstkritiken från Brings samtid visar att henneskonst värderades utifrån hennes kön, att kritiken ofta var relativt positiv och att Brings konst sällantillskrevs radikalitet. Analysen visar att diskrepansen mellan konstkritiken och de sentidabeskrivningarna av Bring som modernist kan förstås utifrån det modernistiska historiografiskaparadigmets dominans sedan mitten av 1900-talet.

The aim of this essay is to analyze and discuss the historiographical depictions of two Swedish historical insurgents, Nils Dacke and Engelbrekt Engelbrektsson in the encyclopedia Nordisk Familjebok and other literary works. Furthermore, the essay will also conduct an analysis on the use of history by using Karlssons typology, regarding the monuments dedicated to Nils Dacke in Virserum, Småland and Engelbrekt Engelbrektssonin Örebro, Närke. Additional theoretical framework that has been implemented in this essay is an iconographical analysis, which is used in the image analysis of the selected monuments. Regarding the depiction of Nils Dacke and Engelbrekt Engelbrektsson in the literary source material, the results have shown significant differences between the two. The image of Nils Dacke has remained negative throughout the centuries, whereas the image of Engelbrekt Engelbrektsson has been portrayed consistently positive. This could be interpreted as a result of hegemonial influence on the Swedish historiography, which remained static from the 1600th century to modern days. The study has also found that these differences could be related to the interpretation of source material, where inadequate material has led to individual interpretations by scholars, or forming the image of each insurgent to a certain liking. Moreover, the use of history analysis and the iconographical analysis regarding the two monuments, indicates a strong correlation with the image conveyed in the literary source material. The application of Karlssons typology has shown how the two insurgents have been used for various historical purposes and contexts. In relation to iconographical analysis, the monument of Engelbrekt in Örebro is fit for a king and carefully executed, whereas the monument of Dacke in Virserum is farmore humble and under-exaggerated in terms of proportion.