Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på.

Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring.

No description available.

The aim of this essay is to investigate and compare how Charles XII is depicted in the encyclopedias Nordisk Familjebok first and second edition from 1884 and 1910. The essay also has a historiographic purpose for examining whether there are clear links between the development of academic history research and how Charles XII is described in the two encyclopedias. The main hypothesis is that the encyclopedias are influenced by the historiographic development in their ambition to achieve academic authority. The method for achieving this purpose has been a qualitative text analysis, which means that the articles about Charles XII have been thoroughly analyzed, focusing on the preparation of Charles XII's formation and personality, the social conditions in Sweden during his reign, the outbreak of the Great Northern War, invasion of Russia, exile in the Ottoman Empire and finally his death. Despite the short period of time between the encyclopedias, my analysis has shown that the two articles about Charles XII are totally different. The first edition depicts a negative image of the king, while the second edition is positive in its presentation. The historiographical links between the scientific development and the encyclopedia's description of Charles XII have been very clear. In particular, the so-called "Old and New School" influences have become evident.

This degree project is a study investigating how the historiography of king Henry VIII of England has changed between 1887-1995. The aim of the study was to gain insight into how the historiography of Henry VIII and the most important aspects of his reign were viewed at different periods of the 19th and 20th centuries and how it has changed over that period. To achieve this aim, Karlsson’s and Zander’s theory about the uses of history was used along with a qualitative method of analysis. The results show that a change did occur in the historiography around Henry VIII at the beginning of the 20th century when the traditional Whig-school of writing history was surpassed by the modernist school of writing. Henry VIII went from being represented as a great ruler with his peoples’ best at heart to a flawed individual whose decisions were often motivated by selfish reasons. Overall, the historiography of Henry VIII has changed from glorifying the king’s personality to showing a more factual picture of the king and the advisors at his court.

This study investigates The Committee for Nordic exploration of Russian archives and what we can learn about the historiographical situation in the interwar period. The committee was active during 1928-1932 and was a collaboration between many senior historians from Sweden, Denmark and Norway. During the 1920s they gained permission and access to the Soviet central archives in Moscow, to look at documents that was related to Scandinavian history. The problem this study is trying to tackle is what kind of shape historiography took in Sweden when historians were involved in a large international project. The study’s purpose is to learn what Swedish historians thought was interesting and important in the subject of history, which in turn can aid the understanding of the historiography of military history since that is a subcategory of history in large. To achieve the purpose this study asks the question “is there a type of historiography that characterized the planning and work carried out by the Committee for Nordic Exploration of Russian Archives?”. As theory this study will use Carsten Holbraad’s interpretation of the concepts of liberal nationalism and liberal internationalism and to see if these concepts can be observed within the work and research of The Committee for Nordic exploration of Russian archives. The research will rely on qualitative methodology and will use textual analysis to answer the research question. During the research it will be established that the Swedish historians within the committee, was the most interested in obtaining and copy documents from the years after 1809, the 1760s and from 1648. In the end this study concludes that the committee represented the academia’s general view on history but were sometimes hindered in publishing everything they found due to pressure from above. The historians also did not mind the research into periods of peace and periods of national trauma. In the case of the concepts of liberal nationalism and internationalism, the study concludes that they are somewhat present in the committee’s work.

Denna avhandling utgör ett rättsvetenskapligt bidrag till historievetenskapens källkritik. Det handlar om att sätta fokus på vad som händer med förståelsen av det förflutna, när historieskrivningen hamnar i händerna på juristen och dennes juridiska metod, med andra ord, när en av dessa självskolade historiker, juristen, lämnar en avgränsad juridik för att ta sig an en i tiden, eller rummet, främmande juridik, som juristen rent faktiskt inte har studerat, i egenskap av just i tiden, och rummet, främmande, och, som man har anledning att misstänka, läses med ögon, inskolade i en av tid och rum avgränsad, och därmed betingad, juridik. Därmed aktualiseras ett juridiskt korrekt förvridningsmoment, vilket på ett principiellt plan måste ske utan hänsyn till den berörda ickejuridiska kunskapsarten, exempelvis historievetenskapen. En sådan historieskrivning väcker självklara frågor om tendens, men inte hos källan, utan hos juristen, i egenskap av självskolad historiker. När den skolade historikern därför har att förhålla sig källkritiskt till den historiskt självskolade historikerns juridiska historieskrivning, saknar han ofta källkritiskt språk för detta. Avhandlingen föreslår bruket av ordet självkritik, för att sätta namn på tendenskritiken av den oskolade och självutnämnde historikern. Det är i detta avseende, som avhandlingen utgör ett bidrag till historievetenskapens källkritik. Det rättsvetenskapliga bidraget till historievetenskapens källkritik förmedlar även en förståelse av relationen mellan juridisk och humanistisk kunskap. Den fråga som avhandlingen har måst ställa sig är, i vad mån rättshistoria kan sägas utgöra en enhetlig disciplin, givet de instanser som de facto företräds av dagens rättshistoriker. Den skillnad som utåt sett anmäler sig mellan historikerns och juristens rättshistoria måste därmed granskas, för att utröna i vad mån, om alls, det föreligger förutsättningar för ett meningsfullt vetenskapligt samtal dem emellan. Avhandlingen föreslår att juridisk och historisk rättshistoria, utåt sett sammanförda inom ämnet rättshistoria, utgår från skilda vetenskapssyner, metoder och källkritiker, varför de bör betraktas som skilda kunskapsarter samt utgåendes skilda vetenskapliga grunder.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentationduring functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice.By examining the historiography from a gender and feminist theory of history Ipresent a different way of interpreting, not only the history of graphic design but alsothe concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, insteadit sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we asgraphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewingand redefining our history through a diverse historiography.

<p>Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master’s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.</p><p>Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift. What this shift has meant for historical cold war research is also addressed. With the starting point in conclusions by historian Anders Stephanson, the study also suggests that the predominating view of the cold war during the cold war can be analysed as a paradigm, effecting interpretations and theories about the conflict. As IR scholar Ted Hopf has suggested, the normal science during the cold war prevented IR research from correctly predicting the end of the cold war.</p><p>From a Kuhnian perspective, an interpretation of the difficulties in communication and scholarly interchange between diplomatic history and IR is offered. The study emphasizes the importance of political and social factors in the development of the different paradigms within the field, and concludes that the goal to become a paradigmatic science might not be attainable, or even desirable, for disciplines such as diplomatic history and IR.</p>

This master thesis studies debates on historical theory in Sweden ́s two main historical journals, Historisk tidskrift and Scandia, during the last fifty years. The study investigates discussions of epistemological questions, the purposes of historical writing, and the influence of postmodernism. The theoretical approach and methodology used is inspired by the American pragmatist philosopher Richard Rorty. In a concluding chapter Rorty’s writings are used to confront the study’s results. The purpose of this is to highlight certain problems from the investigation. It is argued that the vocabulary used by the Swedish historians is an effect of the correspondence theory of truth, and that a pragmatic approach to the study of history could help history break free from that unfortunate vocabulary.