Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH). För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet. Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll. / B-uppsatser

<p>This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:</p><p>How does preschool teachers use the individual development plans?</p><p>Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?</p><p>To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.</p>

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=<0,001). De upplevde inte heller att de fick stöd i sin situation och att informationen före och efter förlossningen var bristfällig. De upplevde dock att de får prata igenom sin förlossning med sin barnmorska om man jämför de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=0,008). Slutsats: Det är oerhört viktigt att papporna får känna en trygghet och tillit till vården under förlossningen. Papporna som deltar vid en förlossning med sugklocka upplever den ofta negativt. Upplevelsen av att känna stöd och uppmärksamhet kan göra att bearbetningen av en instrumentell förlossning går lättare. Att få möjlighet att prata igenom händelseförlopp är väldigt viktig.

Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur. Jag har utfört gruppintervjuer med fem elever från Sverige och fem elever från Egypten. Sedan gjorde jag en djupintervju med en elev från vartdera landet. Interaktionen mellan lärare, elever och skolledare är viktigt för formationen av en trygg undervisningskultur. Resultatet visar att skolans gemensamma mål och värderingar har en positiv effekt på de indier-egyptiska elevernas språkinlärning. Resultatet är mindre entydigt för de indier-svenska eleverna eftersom de har försummat deras modersmål och därför inte kunnat lära sig sitt andraspråk effektivt.

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is: How does preschool teachers use the individual development plans? Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans? To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.   Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl &amp; Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur provsituationer i matematik upplevs av elever i behov av särskilt stöd. Förhoppningen är att studien kan fungera som inspirationskälla för undervisande lärare i hur de kan tänka kring provsituationer i matematik. Studien utgår från sex elevers upplevelser och är kvalitativ och har sin utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Sammanlagt har sex gymnasieelever intervjuats ur ett retroperspektiv, i den meningen att de har berättat om sina upplevelser av provsituationer när de gick i högstadiet. Empiriska data har analyserats utifrån likheter som hittats i variationen av elevsvar.Resultaten har analyserats utifrån ett  specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkten att den enskilda elevens behov och förutsättningar är styrande. Studiens resultat visar flera väsentliga beståndsdelar som innefattar upplevelsen av att ha prov i matematik såsom; känslan av ångest, känslan av att provet är  missvisande, känslan av misslyckande och känslan av ensidighet. Resultaten visar även vad som verkar framkalla dessa beståndsdelar. Känslan av ångest är den  beståndsdel som är tydligast framskriven och verkar ha en tidsdimension då den förekommer både före, under och efter prov och det som framkallar denna känsla är bl.a. höga krav, blackout under prov och tidsbegränsningar. Elevernas upplevelser vittnar om att den typiska provsituationen i matematik överlag sett likadan ut för alla elever; provet utförs skriftligt med papper och penna, det utförs enskilt ochdet råder tystnad. Utifrån sina upplevelser och erfarenheter berättar även eleverna om hur de skulle vilja att proven kunde vara utformade för att bättre möta deras behov och förutsättningar.

Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person som har bipolär sjukdom.  Bakgrund: Bipolär sjukdom förekommer uppskattningsvis hos 1-6 % av Sveriges befolkning. Bipolär sjukdom är en diagnos som förutom patienten själv, även påverkar nära anhöriga. Tidigare studier har visat att det ofta är krävande att vara anhörig och att det upplevs svårt att balansera mellan ens egna behov och de behov familjemedlemmen med bipolär sjukdom har. Den anhörige som önskar stötta en person med bipolär sjukdom upplever dock att det kan var svårt på grund av bristfällig information. Metod: Studien bygger på en intervjustudie med åtta anhöriga till personer med bipolär sjukdom under vintern 2015. All insamlad data transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att de intervjuade personerna många gånger upplever det som påfrestande och jobbigt att leva nära en person med bipolär sjukdom och fyra kategorier identifierades. Dessa kategorier var; Känsla av att sätta den sjuke först, Svårighet att hantera påfrestning och ilska, Svårigheter att förhålla sig till sjukdomen och Att stanna hos den sjuke. Upplevelser av stor anpassning, utmattning och en social begränsning framkom. Informanterna upplevde också ett bristande stöd från sjukvården. Slutsats: Resultatet visade att vara närstående till en person med bipolär sjukdom är påfrestande och att de närstående är i behov av stöd, information och kunskap. Genom en förståelse för de anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med bipolär sjukdom kan det leda till att vårdpersonal får en bättre förståelse för vad anhöriga har för behov.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en retorikanalys kategorisera användandet av ethos, pathos och logos och stilfigurer i politikers tal och jämföra resultaten köns- och partivis. Metoden utgår från en retorikanalysmodell där olika aspekter av ett tal analyseras. Materialet består av sex Almedalstal mellan åren 2010 och 2015 av partiledare från Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Resultaten visar att alla talare använder sig av argumentationsmedel ganska frekvent. Pathos och stilfigurerna metafor, metonymi, retorisk fråga och anafor var dominerande. Slutsatser som drogs av analysen var att Moderaterna använder sig av pathos i mindre grad än de andra partierna och att de kvinnliga partiledarna använde fler stilfigurer i sina tal.