No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. </p><p>Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.</p>

No description available.

Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.

Syftet med denna studie är att studera och beskriva hur provsituationer i matematik upplevs av elever i behov av särskilt stöd. Förhoppningen är att studien kan fungera som inspirationskälla för undervisande lärare i hur de kan tänka kring provsituationer i matematik. Studien utgår från sex elevers upplevelser och är kvalitativ och har sin utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Sammanlagt har sex gymnasieelever intervjuats ur ett retroperspektiv, i den meningen att de har berättat om sina upplevelser av provsituationer när de gick i högstadiet. Empiriska data har analyserats utifrån likheter som hittats i variationen av elevsvar.Resultaten har analyserats utifrån ett  specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkten att den enskilda elevens behov och förutsättningar är styrande. Studiens resultat visar flera väsentliga beståndsdelar som innefattar upplevelsen av att ha prov i matematik såsom; känslan av ångest, känslan av att provet är  missvisande, känslan av misslyckande och känslan av ensidighet. Resultaten visar även vad som verkar framkalla dessa beståndsdelar. Känslan av ångest är den  beståndsdel som är tydligast framskriven och verkar ha en tidsdimension då den förekommer både före, under och efter prov och det som framkallar denna känsla är bl.a. höga krav, blackout under prov och tidsbegränsningar. Elevernas upplevelser vittnar om att den typiska provsituationen i matematik överlag sett likadan ut för alla elever; provet utförs skriftligt med papper och penna, det utförs enskilt ochdet råder tystnad. Utifrån sina upplevelser och erfarenheter berättar även eleverna om hur de skulle vilja att proven kunde vara utformade för att bättre möta deras behov och förutsättningar.

Elever i dagens skola upplever matematikångest och framförallt i samband med prov- och bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om några lärares erfarenheter av arbetet med att förebygga och möta elevers matematikångest vid olika bedömningssituationer samt speciallärarens roll i sammanhanget. Studien har genomförts genom att intervjua elva matematiklärare som är verksamma i årskurs 4-9, varav tre speciallärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i två teman: undervisningssituationen och riskrelaterade undervisningssituationer. Studiens resultat visade att det finns flera olika faktorer eller orsaker som kan påverka elevers matematikångest i samband med prov- och bedömningssituationer. Många elever upplever en nervositet inför eller under ett prov. Det framkommer i denna studie att tecken eller orsaker som lärare kan se på ångest är till exempel brist på självkänsla och självförtroende, betygssystemet, arbetsminnet och föräldrars negativa påverkan. Resultatet tyder på att lärare har en betydande roll, dels hur man organiserar och bedriver sin undervisning, men även relationen mellan lärare och elev är viktig för att elever ska lyckas med matematik. Lärare poängterade värdet av att erbjuda varierade bedömningssituationer för elever och inte enbart ha prov för att testa deras kunskaper.

Svenska elever känner ofta oro och ångest i samband med prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Syftet med denna studie är att berika och skapa kunskap om vad flickor och pojkar i årskurs 9 känner vid provsituationer och bedömningssituationer i ämnet matematik. Studien har genomförts genom att 81 elever på två olika skolor har besvarat en enkät med frågor kring deras erfarenheter av prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Det insamlade materialet analyserades utifrån studien teoretiska utgångspunkt, KASAM, och redovisas i tre teman: Begriplighet och provsituationer i matematik, Olika sätt att hantera känslan vid prov i matematik och Meningsfullhet och elevers kunskaper. Studiens resultat visade att många elever upplever en oro i samband med prov- och bedömningssituationer i matematik. Detta är särskilt tydligt hos flickor. Lärare och speciallärare har en viktig roll för att motverka matematikångest och provångest hos eleverna. Om man anpassar prov- och bedömningssituationer, varierar undervisningen och använder sig av olika bedömningsformer kan matematik- och provångest minskas. Genom att variera och anpassa undervisningen och bedömningssituationer kan man skapa en trygg lärmiljö som känns meningsfull och begriplig för eleverna och då får eleverna större möjlighet att kunna hantera de utmanande situationer de hamnar i.

Digitaliseringen av skolan är ett faktum och denna uppsats syfte är att försöka beskriva hur det påverkar eleverna, mer precist hur digitaliserade prov upplevs av eleverna utifrån nervositet, resultat och bedömning. Tidigare undersökningar som är gjorda visar på betydande skillnader i resultat om proven är digitala eller ej, men orsakerna till dessa skillnader och hur det påverkar eleverna finns det begränsad forskning kring. Den här uppsatsen försöker belysa elevernas uppfattning av digitaliserade prov jämfört med prov skrivna på papper med en penna. Metoden som använts är en mixed method där en enkätundersökning genomfördes på en medelstor högstadieskola med ca 300 elever och som kompletterades med sju semi-strukturerade intervjuer. Resultaten av undersökningarna visar att större delen av elevgruppen föredrar digitaliserade prov framför prov med papper och penna och att digitaliserade prov inte skapar lika mycket stress och oro. Det största fyndet i undersökningen var att elevernas provångest minskade avsevärt vid digitaliserade prov.