No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. </p><p>Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ”höga poäng” valdes ut för intervju. Eleverna i studien finner provsituationer som obehagliga och förtränger att de ska ha prov. De blir ofta blockerade i en provsituation och får därmed problem med att återminnas relevant information. De har en låg tro på sin prestationsförmåga och ingen av eleverna har pratat med sina lärare om hur de känner i en provsituation. Vilka åtgärder som kan sättas in för att underlätta elevernas provskrivande varierade mellan informanterna. Dock framkom att tidsbegränsningen vid provskrivande har en negativ effekt på deras prestation. En annan vanlig åtgärd är att eleverna får lära sig hantera sina känslor i en provsituation.

Studiens syfte är att studera professionens rekommenderade anpassningar för elever med dyslexi i relation till provsituationer i skolan. Studien genomfördes för att finna kunskap om detta ämne eftersom tidigare forskning saknades. Utgångspunkten i studien är Rawls teori om rättvisa samt begreppen likvärdighet och jämlikhet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer via zoom med sammanlagt åtta speciallärare, specialpedagog och logopeder användes i studien. Resultatet visar att återgivningen från logopeden till skolan är ett viktigt tillfälle. Hem och skola samtalar med logopeden och då elevens unika behov är i centrum kan logopedens rekommendationer bli genomförbara för skolan. Resultat från studien visar också att det är av vikt att elever med dyslexi får möjligheten att använda sig av assisterande verktyg i provsituationer. Slutsatser från studien är att informanterna såväl definierar som initierar anpassningar för elever med dyslexi på liknande vis. Skolans profession uttrycker svårigheter med att genomföra logopedens rekommendationer och hänvisar till organisation och resurser. Professioner i skolan och forskningen visar på ambivalens vid kunskapsbedömning i relation till anpassningar vid provsituation och i synnerhet nationella prov. Vidare eftersöks riktlinjer kring bedömning och hur anpassningar påverkar elevens resultat utifrån likvärdighet så det blir en rättvis bedömning. Båda yrkesgrupperna lyfter samtalet som metod för att utveckla kunskapsredovisning och bedömning för elever med dyslexi. Logopederna utifrån perspektivet vad blir synligt då en elev saknar sina vardagliga anpassningar och skolans profession vill göra rätt såväl för eleven som i tjänstemannautövningen.