I den här studien har den för året aktuella implementeringen av GY11 behandlats. Utgångspunkten var den problematik som funnits inom ämnet idrott och hälsa sedan reformen 1994, då flera studier visat på en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsämne med identitetskris. Syftet med den här studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hälsa 1 utifrån lärares utsagor har upplevts och att ta reda på hur lärare resonerar kring ämnets syfte och innehåll inom ramen för den nya ämnesplanen. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat åtta stycken gymnasielärare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjälp av teoretiska begrepp och en analysram. Resultaten visar att lärarna på flera sätt upplevt begränsningar i implementeringsprocessen och därmed uttrycker att de inte haft utrymme att ändra sin undervisning i någon större utsträckning. Samtidigt visar resultaten att förändringarna som går att återfinna i de nya ämnesplanerna är relativt små. I diskussionen för vi ett resonemang utifrån analysen av lärares utsagor och tidigare forskning om huruvida utvecklingen i den nya ämnesplanen för idrott och hälsa 1 kan anses vara ”en tillbakagång” för ämnet. Vidare diskuterar vi om denna tendens bör ses som ett misslyckande från Skolverkets sida – eller som ett steg mot en tydligare identitet. / In this study, the implementation of this current year school reform GY11 has been treated. The starting point was the problems that existed in the Swedish subject Physical Education and Health since the reform 1994, as several studies have shown an unfinished implementation of Lpf94 that have caused an identity crisis within an imprecise subject. The purpose of this study was to investigate how the implementation of GY11 have been perceived in Physical Education and Health 1 from the teachers' statements, and to find out how teachers reason about the purpose and content of the subject under the new syllabus. To determine this we used qualitative interviews as a method and interviewed eight upper secondary school teachers in a relatively large Swedish city. In the analysis the empirical data was processed by means of theoretical concepts and an analytical framework. The results show that teachers experienced limitations in many ways in the implementation process and expressed that they did not have enough means to change their teaching to any greater extent. The results also show that the changes found in the new syllabus were relatively small. Based on our analyses of the teachers' comments and previous research we argue in the discussion of the study whether the development of the new syllabus for Physical Education and Health 1 can be considered as "a step back" for the subject. Further on we discuss if this tendency should be seen as a failure by The Swedish National Agency for Education – or as a step towards a clearer identity.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.