The purpose of this essay is to examine which perspective that dominates the political debates surrounding equality and diversity in Sweden. The theoretical framework used consists of three ideal types. These are the intersectional perspective, the cultural perspective and the white middle feminism class perspective. Operationalizing the theoretical framework with idealtypes, using Benford and Snowś first two principles in their frame analysis framework, which is the diagnostic and prognostic, as a method, I study the biggest political parties in Sweden due to their legislation and influence power within the field of equality and diversity. The analysis of the study shows that the culture perspective is dominating all the chosen debates, though it also shows that some political parties takes a more passive participation. The white middle class perspective is also visible in two of the three chosen debates, and the intersectional perspective is merely shown in two debates.

Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.

No description available.

Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att bidra med kunskap om hur scenografiska projekt organiseras, i första hand inom operakonsten. Resultatet är användbart för forskning inom organisation samt användbart för branschen. Huvudfrågan är: hur ser arbetsprocessen ut för konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Delfrågorna är: vilka faktorer påverkar vilka kriterium videoscenografer har för skapande? Vilka faktorer är viktigast för gott styrande av konstnärliga projektgrupper verksamma inom operakonst? Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och Pierre Bourdieus teorier om det kulturproducerande fältet samt jämförelse med tidigare forskning. Intervjuer med tre videoscenografer har legat till grund för analysen om hur vi organiserar oss i konstnärliga projekt på operascenen. Resultatet av den kvalitativa undersökningen är att den verksammes bakgrund, intressen och utbildning har påverkan på de arbetsmässiga val som tas. Ett gott ledarskap av en konstnärlig grupp som skapar videoscenografi innebär att visa på tydlighet och respekt till alla medarbetare. Diskussionen handlar om studiens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning. Styrkan i undersökningen är respondenternas karakteristiska svar som med tydlighet kunde förklaras med hjälp av Bourdieus teorier samt tidigare forskning. Svagheten i undersökningen är att den endast byggs på den empiri som samlats in genom intervjuer. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka om samma resultat kan erhållas med en annan metod.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.