Managementkonsultbranschen kännetecknas av högt tempo, långa arbetsdagar och prestationsdrivna individer. Trots det har balans mellan arbetsliv och privatliv blivit en viktig fråga. Genom att intervjua anställda på tre managementkonsultföretag har studien undersökt hur företagen arbetar med work-life balance samt vad som påverkar konsulternas möjlighet att nyttja arbetsgivarens insatser. Studien bekräftar att företags insatser för work-life balance påverkas av institutionella normer. Resultatet visar att managementkonsulters möjlighet att nyttja dessa insatser påverkas av förutsättningar i den professionella miljön; kulturellt stöd i form av ledarskap och stöd från kollegor, projektens karaktär genom förväntningar från kunder samt graden av autonomi och senioritet. Studien bidrar även med insikten att individen har det största ansvaret för sin work-life balance. Utöver det konstateras att work-life balance är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att det inte nödvändigtvis krävs en jämvikt mellan arbete och privatliv för att nå tillfredsställelse. Sammanfattningsvis verkar det finnas en konflikt mellan institutionella och professionella normer som gör det svårt att lyckas med insatser för work-life balance. Studiens resultat kan därför vara relevant för professionella tjänsteföretag och andra organisationer verksamma i branscher som utmärks av hög arbetsbelastning.

Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner. Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program. / This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities. The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.