• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

This is where critical literacy begins, in a world not yet finished, just, or humane : Critical Literacy och dess potential som demokratiseringsmetod i den svenska skolan

Lagerqvist, Simon, Öström, Alexander January 2017 (has links)
Med det ständigt ökande informationsflödet som träffar den svenska medborgaren varje dag, är det av stor vikt att kritiskt kunna filtrera informationen. Det är därför betydelsefullt att denna kritiska förmåga tidigt blir en del av skolgången. I denna litteraturstudie presenteras den pedagogiska metoden critical literacy. En metod med marxistiska anor, utformad till att ge läsaren verktyg att exponera dominanta strukturer i såväl text, som tal och bild. Det övergripande syftet är att fostra kritiskt tänkande individer, vilket är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Empirin visar på utmaningar i att bryta mot tidigare pedagogik; att omfördela fokus från de nationella proven till kritisk reflektion, att flera lärare måste utbildas i critical literacy samt det faktum att kritisk granskning kan leda till insikter som upprör och skapar motstånd till de förändringar som följer. Möjligheterna och vinsten; nedbrytandet av förlegade, dominanta samhällsstrukturer och stärkandet av demokratin, talar för att utmaningarna är väl värda att möta.
2

Specialpedagogen - en superhjälte : En studie om vad arbetsgivare i tjänsteannonser söker hos specialpedagoger

Blomgren Fridén, Mikaela, Larsson, Hanna January 2016 (has links)
Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.
3

Barnens bidrag till verksamhetsutvecklingen. : En undersökning av förskollärarnas perspektiv av hur barns deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. / Children's contribution to development activity. : A study of the preschool teachers' perspective on how children's participa- tion in the documentation process can contribute to development activity.

Eklöf, Linda January 2019 (has links)
Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed. / Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.
4

Muntlig kommunikation i klassrummet : Gör lärare som forskningen förordar? / Oral communication in the classroom : Are teachers doing as research tell them to?

Gunnstedt, Emelie January 2017 (has links)
This work focuses on oral communication in the classroom. There is limited research about how the oral communication should be assessed and I am curious to find out how teachers think and go about the issue of assessing pupils´ oral communication skills. The data consists of interviews and web questionnaires. My research questions aim to investigate teacher’s thoughts and opinions concerning oral communication in the classroom, what obstacles and opportunities it brings and how they go about to assess it according to the curriculum.  The study is qualitative, Vygotskijs socio-cultural perspective and the idea of the zone of proximal development is used as a theoretical basis. The interviews show that teachers have a similar view of what oral communication is, and that it is as a basic ground in learning, but they differ in how they usually go about to practice it and how it is being assessed. / Mitt examensarbete handlar om muntlig kommunikation. Forskningen på detta område förefaller starkt begränsad vilket väcker frågan om hur lärare faktiskt jobbar med muntlig kommunikation i klassrummet, eftersom det faktiskt är ett kunskapskrav enligt läroplanen.  Jag har använt mig av intervjuer, delvis genomförda genom en webbenkät, för att ta reda på lärares åsikter om muntlig kommunikation, vilka hinder den kan föra med sig och hur den bör bedömas.  Undersökningen är kvalitativ, där Lev Vygotskijs socio-kulturella perspektiv och idén om den optimala utvecklingszonen ligger som teoretisk grund. Undersökningen och analysen visar att lärare ser på muntlig kommunikation som en gemensam grund för inlärning, men de skiljer sig åt i hur de använder muntlig kommunikation och hur den bör bli bedömd.

Page generated in 0.1022 seconds