Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

<p>Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsättningar och hinder de haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.</p><p>Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden. Resultaten av dessa intervjuer visade att deras förutsättningar att få ett arbete i stort sett var samma, men att introduktionen för de utomeuropeiska kvinnorna tog längre tid i jämförelse med dem från Europa. Det visade sig även att invandrarkvinnor använt sig av olika strategier för att ta sig in på arbetsmarknaden och att deras styrka har bestått i att de har varit uthålliga och engagerade när det gäller den egna arbetslivssituationen.</p>

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsättningar och hinder de haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration. Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden. Resultaten av dessa intervjuer visade att deras förutsättningar att få ett arbete i stort sett var samma, men att introduktionen för de utomeuropeiska kvinnorna tog längre tid i jämförelse med dem från Europa. Det visade sig även att invandrarkvinnor använt sig av olika strategier för att ta sig in på arbetsmarknaden och att deras styrka har bestått i att de har varit uthålliga och engagerade när det gäller den egna arbetslivssituationen.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte hargett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfiska enligt gällande kursplan vara ”en brygga till livet i Sverige”. Kommunen ska ocksåmotivera alla som är berättigade till sfi att gå utbildningen. Varje år avbryter en delkvinnliga sfi- deltagare sin utbildning p.g.a. olika anledningar. På en sfi- skola i Malmö,fick vi informationen att vissa av de elever som studerade inom denna skola hadeavbrutit utbildningen och påbörjat den igen vid ett senare tillfälle. Syftet med dettaarbete är att beskriva och analysera hur invandrarkvinnors livsvillkor ter sig utifrånderas verklighet, för att kunna öka kunskapen bland personal som är berörda av sfiverksamheten,däribland studie- och yrkesvägledare. I vårt arbete har vi valt att användaoss av livshistorisk metod för att den bäst motsvarar vårt; syfte, frågor och mål, medarbetet. Med en livshistorisk metod kan man få en djupare insikt i sociala fenomen ochfånga livshistorieberättarens egna perspektiv. Vårt arbete har en ideografisk ansats,d.v.s. vi lägger fokus på beskrivning och förståelse. Skolans verksamhet, kulturkrockar,rättigheter och skyldigheter, motivation, hinder, familjestruktur, språkinlärning, kontaktmed myndigheterna och diskriminering är teman som ligger bakom kvinnornasstudieavbrott och återvändandet. / Immigration has changed Swedish society in many ways. The meeting of cultures hasgiven us new rewarding experiences and opened an undiscovered world for us. Sfi(Swedish for immigrants) has been carried on as a separate educational programme,since 1965. According to the current syllabus, sfi should be a “bridge to life inSweden”. The county should also motivate everybody who is entitled to sfi to take partin the educational programme. Every year, a few female sfi- participants discontinuetheir education for different reasons. We got the information that a number of students,at a sfi- school in Malmö, had discontinued their education and restarted at a later date.The purpose of this paper is to describe and analyse how the life conditions of femaleimmigrants appear from their point of view, to be able to increase knowledge amongpersonnel who is involved in sfi-work, among them guidance counsellors. In our projectwe have chosen to use a life history research method, because it best fits our purpose,questions and aims of the project. Using life history research, one can get a deeperinsight into social phenomena and capture the particular perspective of life historynarratives. Our project has an ideographic which means that the focus is on descriptionand understanding. The schools activity, cultural collisions, rights and obligations,motivation, obstacles, family structures, language learning, contact with authorities anddiscrimination are the themes that underlie the women’s educational discontinuationand return.

(O) Synliga på arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors inträde på den svenska arbetsmarknaden / Invisible in the labor market, "Immigrant women" entry in the Swedish labor market

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska. Det diskuteras om invandrarkvinnornas attityder kan sägas påverka hur de beter sig.

Invandrarkvinnor har haft störst svårigheter att integreras på den svenska arbetsmarknaden och är därför arbetslösa i större utsträckning än jämförbara grupper. Den här studien syftar till att undersöka hur invandrarkvinnor upplever sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka vilka eventuella hinder och speciella förutsättningar i etableringsprocessen som dem upplever. Som en del av detta undersöker vi hur invandrarkvinnor upplever att myndigheterna hjälpt dem att integreras i arbetslivet. Studien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med invandrarkvinnor från mellanöstern. Studien utgår från ett intersektionalitetsperspektiv för att förklara kvinnornas situation samt för att få en förståelse för vilka aspekter som påverkar deras etableringsprocess in på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandrarkvinnor upplever att de befinner sig i en svår situation på grund av att de saknar utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och lämplig kulturell kompetens. En viktig bakomliggande faktor är att kvinnorna är uppfostrade i hemländer med starka patriarkala strukturer vilket medför att de är djupt präglade av en traditionell kvinnoroll. Resultaten visar vidare att kvinnorna upplever att de särbehandlas på grund av att de avviker från rådande normer i det svenska samhället vilket gör att de exkluderas och diskrimineras på arbetsmarknaden. Slutligen indikerar resultaten att Arbetsförmedlingen inte har tillräckliga resurser för att ge stöd till invandrarkvinnor i en effektiv etablering på arbetsmarknaden vilket bidrar till att de drabbas av segregation och exkludering.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar tio intervjuer med invandrarkvinnor från två olika verksamheter. Resultatet visar att studiens informanter befinner sig i en svår situation på den svenska arbetsmarknaden, dels på grund av diskriminering och dels på grund av att de saknar en del av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete. Informanterna uttryckte bland annat att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete. Studien visar även att de insatser invandrarkvinnorna fått för att komma på den svenska arbetsmarknaden inte har varit tillräckliga.

The aim of this bachelor's thesis is to gain a deeper knowledge of attitudes towards and experiences of reading and literature among immigrant women of none-European origin living in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight women from Afghanistan, Somalia, Eritrea and Thailand, two from each country. The women were asked to describe the role reading had during different periods of their life, for example whether there were books or newspapers at home, whether somebody used to read to them during their childhood, if their reading pattern had changed since they immigrated to Sweden and if they themselves were reading to their children. They were also asked to compare the situation in their country of origin and Sweden when it came to literacy and reading habits. The results of the interviews show that most of the women grew up in homes where there were few or no books, some had parents that were illiterate, and several of them had to quit school because of war. Nevertheless, most of them had a positive attitude towards reading and literature and were now reading to their own children. All of them said that reading is more common and is considered more important in Sweden than in their country of origin. They suggested that this was mainly due to the fact that people there have to work hard to support their family and don't have the habit of reading.

<p>Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.</p>