Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt ämne då podcasttrenden fullkomligt håller på att explodera i Sverige. I länder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat längre än i Sverige och hunnit få en bred publik med många lyssnare8, medan trenden inte fått sitt fäste i Sverige förrän på senare år. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits länge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstått det senaste året? Frågeställningarna vi kommer att använda oss av i vår studie är: Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige? Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen? För att kunna besvara ovanstående frågeställningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framväxt, samt försöka ta reda på vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst. Vi kommer också att sätta oss in i audiofenomenets ursprung och utveckling från traditionell radio till dagens podcast.

Det har skapats en allt större förväntning från modeföretags kunder att de ska vara aktiva på sociala medier. För att modeföretag ska lyckas nå sin målgrupp genom bruset av all marknadsföring på sociala medier krävs det utvecklade marknadsföringsstrategier som är anpassade till den tänkta målgruppen. Det är viktigt att företag är medvetna om sin målgrupps attityder och beteende vid utformningen av marknadsföringsstrategier, eftersom attityder och beteenden skiljer sig åt mellan olika målgrupper. Utvecklingen av sociala mediekanaler sker ständigt vilket innebär att modeföretag måste anpassa sina marknadsföringsstrategier på dessa kanaler för att möta trenderna och nå ut till sina kunder på ett framgångsrikt sätt.  För att avgränsa oss i vår studie har vi valt att undersöka vilka marknadsföringsstrategier på sociala medier som är lämpliga för modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år. Ökad kundlojalitet är ett utfall av marknadsföring som företag ofta eftersträvar och därför har vi i vår studie valt att fokusera på detta mål. Syftet med studien är därför att undersöka hur modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år kan utveckla sina marknadsföringsstrategier på sociala medier för att möta sina kunders efterfrågan och därigenom bygga relationer som kan leda till ökad kundlojalitet. Studien har genomförts genom en mixad metod. Vi har använt oss av en enkätundersökning där respondenter från vår målgrupp deltog för att undersöka attityder och förmodat beteende kring modeföretags marknadsföring på sociala medier. För att komplettera vår empiri med ett annat perspektiv så genomfördes en intervju med ett modeföretag med vår målgrupp som fick fungera som ett exempelföretag i vår studie. Dessutom genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av internetbaserade artiklar och dokument gällande trender inom social medier idag. Dessa tre forskningsmetoder har tillsammans format vårt resultat. Vårt resultat visar att modeföretag med vår målgrupp bör inkludera ett fortsatt fokus och verksamhet på både brand communities och de etablerade sociala mediekanalerna för att deras marknadsföringsstrategier på sociala medier ska generera kundlojalitet. Nyare verktyg som vi har identifierat ett ökat intresse för och som även skulle kunna generera kundlojalitet vid rätt användning är online influencers, dark socials samt videoformatet. I vår studie har vi tagit fram riktlinjer kring hur modeföretag med vår målgrupp kan arbeta med dessa marknadsföringsstrategier och verktyg för att uppnå kundlojalitet. Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Longing for customer loyalty – fashion companies journey for achieving customer loyalty through marketing activities on social mediasEngelska nyckelord *: Social medias, marketing strategies, trends, customer loyalty, trustworthy marketingSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: Today’s expectations regarding that fashion companies should be active users of social medias has been created by their customers. It is necessary to develop marketing strategies adjusted to the target group in order for fashion companies to reach out to their target group through the noise of all marketing activities on social medias. Social medias are in constantly development, which imply that fashion companies need to adjust their marketing strategies on these channels in order to confront the trends and reach out to their customers in a successful way. It is important that companies are aware of their target groups’ attitudes and behaviour when marketing strategies are designed, since attitudes and behaviours can differ between different target groups. In order to delimit our study, we decided to examine which marketing strategies that are suitable for fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age between 20-40 years old. Increased customer loyalty can be an outcome of marketing that companies often aim for, which is why we decided to focus on customer loyalty as a marketing goal in our study. The purpose of this study is to examine how fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age of 20-40 years’ old can develop their marketing strategies for social medias in order to meet the demand of the customers and thereby build relationships that can lead to customer loyalty. This study has been implemented through a mixed method where we have used a survey to examine respondents from our target group’s attitudes and putative behaviour on social media. To complement our empirics with another perspective we did an interview with a fashion company that had the same target group as us. This fashion company served as an example of a fashion company in our study. Additionally, a qualitative content analysis including online articles and documents regarding today’s trends within social medias was carried out. These three research methods formed our findings together. Our findings show that fashion companies sharing our target group should include continued focus and activity on both brand communities and established social media channels in their marketing strategies regarding social medias to be able to generate customer loyalty. Newer tools we have identified increased interest in that also could generate customer loyalty when using them in the right way are online influencers, dark socials and video. We have developed guidelines in our study regarding how fashion companies sharing our target group can work with these marketing strategies and tools to achieve customer loyalty.

The aim of this study is to establish whether there are any specific trends in master theses concerning knowledge organization. To identify the past and current trends a method of content analysis has been applied to 110 theses over a time period of ten years. The results of this study show that there is an increasing interest in subjects concerning for example the evaluation of retrieval effectiveness in search engines on the Internet. A subject which was popular in the late 1990:s was information technology and its different applications. This subject has since that time decreased in popularity. The dominating area of study during the studied time period is classification research, which has received a relatively constant interest during the time period as a whole. / Uppsatsnivå: D

Frågeställning: Hur kan Mälarenergi öka kundernas användande av mobilapplikationen och förbättra kommunikationen genom utveckling av denna?                      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga potentialen för det framtida användandet av Mälarenergis applikation för mobiltelefoner och ge förslag på en kampanjidé. Metod: De metoder som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer och kvantitativ datainsamling som skett via en enkätundersökning. Information har hämtats in från Mälarenergis och konkurrenters hemsidor. Vi har även använt oss av relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att Mälarenergi behöver en ny applikation, en applikation med fler funktioner som tilltalar kunderna samt en mer omfattande marknadsföring. Nya funktioner och tävlingar kommer bidra till att användandet av applikationen ökar och genom det bildas en tätare kommunikation mellan Mälarenergi och kund.

Föreliggande studies syfte bottnar i en kritisk reflektion kring att hälsa och livsstil och ges mycket uppmärksamhet i olika sammanhang. Syfte: Syftet har varit att studera hälsodiskursen bland unga kvinnor i gymnasieåldern genom att analysera hur de uppfattar och uttrycker sig om hälsorelaterade trender. Vidare har studien också syftat till att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, belysa om och på vilket sätt hälsorelaterade trender uppfattas ställa krav och förväntningar på dem. Metod: Studien är kvalitativ och datainsamlingen har inneburit en fokusgruppsdiskussion och två enskilda intervjuer för att få svar på syftet. Utifrån insamlat material har vidare en diskursanalys utförts för att undersöka på vilket sätt de unga kvinnorna talar om ämnesområdet. Teori:Studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt har utgjort av socialkonstruktionism. De pedagogiska utgångspunkterna har bestått av ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teori om informellt lärande. De teorier om hälsa som använts i studien är ett holistiskt hälsoperspektiv och teori om hälsolitteracitet. Resultat: Resultatet visade att faktorer som ges mycket uppmärksamhet i de unga kvinnornas samtal om hälsorelaterade trender bland annat är kost och träning, kroppsligt utseende, grupptryck och fanatism. Uppfattningar om krav och förväntningar som framkommit handlar främst om att påverkas av och jämföra sig med vad andra gör och hur andra ser ut. Sociala medier gavs mycket utrymme i samtalen med de unga kvinnorna vilket vidare analyserats som ett betydelsefullt redskap för lärande.

Syfte & forskningsfråga: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet “fast fashion” genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan på modebranschen. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med uppsatsens syfte i åtanke och frågan blev följande: Vad är karaktäristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet “fast fashion” för marknadens utveckling? Metod: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi önskade att få en djupare förståelse kring det valda forskningsämnet. Vidare kom uppsatsen att få en abduktiv karaktär då vi haft ett växelspel mellan vald teori och empiri. För att vidare få en bredare syn på forskningsområdet valde vi att variera oss i vårt urval av respondenter och intervjuade därför 7 respondenter med olika positioner inom modebranschen. Slutsatser: I uppsatsens analys har vi kunnat se ett mönster där vår valda teori i stor utsträckning stämmer överens med vår empiriska insamling. I vår studie framkom det även att trender är både komplexa och svåra att specificera samt att de både kan pågå under en kortare samt längre tid. Vidare visade det sig att konsumenter idag har en stor påverkan på modebranschen, där de mångt och mycket kan ses som trendsättare. Fast fashion är ett koncept som har bidragit till snabba trendväxlingar på marknaden och via vår studie framkom det att konsumenters syn på fast fashion har förändrats, och att de numera önskar ett lugnare tempo.

Elektricitet blir allt vanligare i hemmet och idag är stora delar av samhället beroende av en avbrottsfri elförsörjning. När transistorn gjorde sitt intåg runt 1950-1960-talet skedde en förändring i de elektriska lasterna på nätet; från att vara mestadels linjära resisistiva laster tillkom flera olinjära laster i form av till exempel radio och TV.Med dessa olinjära laster uppstod problem med elkvaliteten som tidigare inte funnits i större utsträckning. Umeå kommun har de senaste åren satsat på helelektriska bussar som en del av en lösning på de problem man haft med buller och dålig luftkvalitet i centrala Umeå. För att driva dessa elbussar används snabbladdare, vilket är en kraftigt olinjär last. I en tidigare studie påvisades att under tider när laddning skedde hos dessa snabbladdare kunde det förekomma höga övertonshalter, där elkvalitetsnormen EIFS 2013:1 emellanåt överskreds. Syftet med det här arbetet är att utröna vilka krav Umeå Energi bör ställa vid nya bussladdare och vilka krav som borde ställts vid de första bussladdarna, gällande elkvalitetsstörningar. Målet är att föreslå planeringsnivåer som Umeå Energi kan använda för att ställa krav och fördela störutrymme för kunder. Det finns flera olika modeller för att fördela störutrymme där målet är att föreslå en som passar Umeå Energis nät. Endast planeringsnivåer för övertoner föreslås då övertoner visade störst problematik i den tidigare studien. För att bestämma planeringsnivåer gjordes trendanalyser på övertonsdata från fyra nätstationer och fem transformatorer under fyra års tid. Trendlinjer plottades upp med minsta kvadratmetoden och planeringsnivåer bestämdes utifrån hur mycket övertonshalten hade ökat relativt elkvalitetsnormen EIFS 2013:1. De planeringsnivåer som föreslogs ligger mellan 85 % till 100 % av de krav som EIFS 2013:1 ställer. Metod för fördelning av störutrymme föreslås följa metoden i ”Fördelning av störutrymme” som publicerades i en energiforskrapport. Slutsatser från det här projektet är att det är svårt att bestämma generella planeringsnivåer på lågspänningsnätet och det saknas metoder som beskriver hur det ska göras. Vidare har det visat sig att de flesta övertoner, upp till 25:e övertonen,ökar på Umeå Energis elnät, på de punkter som undersökts. Framförallt uppvisar den 7:e övertonen en större ökning än de andra.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden. Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus. Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns. Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig. Där jämförs bland annat Toyotas och Volvos olika vägar fram till idag på miljöbilsfronten från 1980-tal och fram till idag. Denna jämförelse är ett konkret exempel på vad som kan ske med ett byggföretag om man väljer att inte lyssna på kommande trender. Examensarbetet avslutas med att sammanfatta de olika trenderna och att utvärdera vad byggföretagen bör göra och gå vidare med. Rollen som expert och ledande inom miljöhusmarknaden är inte tagen av någon aktör ännu och med rätt medel kan det bli en lukrativ marknad.

I den här uppsatsen tillhandahåller vi resultatet av en deduktiv och kvalitativ fallsstudie om företagsinterna processer för framgångsrikt varumärkesarbete med fokus på hur identifiera, prioritera, applicera och omsätta effekterna av omvärldstrender till en framgångsrik och lönsam premiumstrategi; genom att beskriva och analysera detta arbete i två premiumföretag (Haglöfs och BMW). Studien avser att göra ett bidrag till teorin om effektivt varumärkesarbete med fokus på premiumstrategi, nämligen premiumstrategins sammanbindande länkar med hänsyn tagen till dess kontextuella förutsättningar   Den teoretiska referensramen utgörs av huvudbegreppen: trender, premiumvarumärken, varumärkesutvidgning samt marknadsposition. För studien valdes två empiriska undersökningsobjekt och relevant information beträffande dessa samlades in via två metoder; dels via en kvalitativ semistrukturerad-intervju samt via dokumentanalys. Detta för att undersöka hur premiumföretag arbetar utefter den struktur och teoretiska modell/bidrag som identifierats i samband med fastställandet av syntesen. Utifrån teorin identifierade vi ett antal förutsättningar samt länkar kopplade till en premiumstrategi. Dessa förutsättningar samt länkar verifierades senare via en analytisk induktion. Återkommande sekvenser i insamlad empiri söktes och förklarades genom att vi undersökte företagens branschspecifika förutsättningar men även hur de arbetade med att utveckla en premiumstrategi. Strukturen och länkarna för att utveckla en premiumstrategi var följande: att identifiera, prioritera samt applicera trender àatt identifiera och utarbeta värdeskapande attributà att därefter anpassa och utveckla premiumvarumärketà och att senare etablera en premiumkanal med syfte att tillgängliggöra varumärket till den bredare massan. Länkarna utgjorde viktiga förutsättningar associerade med en önskad effekt om en marknadsposition i form av premiumledarskap. / In this paper, we provide results of a deductive and qualitative case study on a company's internal processes for successful branding efforts with a focus on how to identify, prioritize, apply and translate the impact of external trends into a successful and profitable premium strategy by describing and analyzing this work in two premium companies (Haglöfs and BMW).   The theoretical framework consists of the main concepts: trends, premium brands, brand extensions and market position. For the study, two empirical survey items were elected and relevant information concerning these were collected via two methods; partly through a qualitative semi-structured interview, and through document analysis. This is to investigate how premium business works along the structure and theoretical model/contribution identified in connection with the determination of the synthesis. Based on theory, we identified a number of conditions, and links related to a premium strategy. These conditions, as well as links, were later verified through an analytical induction. Recurrent sequences in the collected empirical data were declared by investigating companies industry-specific conditions but also how they were developing a premium strategy. The structure and links in order to develop a premium strategy were: to identify, prioritize and apply trends à to identify and develop value-adding attributes à then to adapt and develop the premium brand à and later to establish a premium channel with the purpose of making the brand available to a wider mass. These links were important conditions associated with a desired effect on a market position in the form of premium leadership.

Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats. Utifrån den explorativa förundersökningen, den teoretiska referensramen ochempirin har en analys gjorts. De viktigaste slutsatserna är följande:Trenden angående vilka sorters program som används idag är klar; allt fler optionsbaseradeincitamentsprogram får lämna plats till förmån för aktierelaterade incitamentsprogram.Storägare vill se en fortsatt trend i användandet av incitamentsprogram, medan småägare villse en större återhållsamhet. De viktigaste önskemålen är att programmen skall leda tilllångsiktigt aktieägande, kräva en egeninvestering, medföra en risk samt varaprestationsbaserade. Storägarna lyfter inte fram ett specifikt program som de önskar atttrenden går mot medan Aktiespararna gärna ser att fler börjar använda aktiesparprogrammet.En annan trend som ägarna vill se är att styrelseledamöterna äger aktier. För att åstadkommadetta ser vissa ägare att syntetiska aktier är ett bra alternativ medan andra föredrar ”riktigaaktier”. Ägarna ser gärna att anställda och styrelsen äger aktier då det skapar kongruensmellan deras och aktieägarnas mål. / Uppsatsnivå: D