Syftet med den här studien är att identifiera och analysera trender i bostadsplanering idag samt under tidigare planeringseror av intensifierat bostadsbyggande. Vidare är syftet att analysera vilka samhällsgrupper som gynnas av trender i bostadsplanering. I en komparativ fallstudie med kvalitativa riktade innehållsanalyser analyseras trender i bostadsplanering under tre olika planeringseror av intensifierat bostadsbyggande: folkhemmets bostäder, miljonprogrammets bostäder och dagens hållbara bostäder. Analysenheterna utgörs av planeringsdokument från bostadsprojekt under respektive planeringsera. Trendkategorierna som ligger till grund för analysen utgörs initialt av framstående planeringsideologier från studiens teoretiska ramverk. Forskningen avser bidra med förståelse för trenders roll i bostadsplanering och vad trender kan ge för avtryck i samhällsutvecklingen. Resultatet visar att trender i bostadsplanering är diskursiva fenomen med influenser från samhälle, politik och planeringsideologier. Vissa trender har identifierats över flera planeringseror och andra har utvecklats, förkastats eller ersatts. Olika samhällsgrupper gynnas av olika trender. Resultatet visar också att trender i bostadsplanering fyller en viktig funktion men kommer även med vissa risker. För att uppnå en jämlik bostadsplanering förespråkar jag ett holistiskt synsätt vid införandet av trender där en mångfald av trender är att föredra framför alltför stor betydelse av ensidiga trender.

In this study we are seeking to discover the norms in the design of logotypes and how they havechanged over time. To achieve this we have chosen to analyze the logotypes of twenty companies withthe largest expenditure on advertising in Sweden. We mapped chosen design attributes within the logoto discover the similarities and then we selected the five oldest brands to analyze how their logos havechanged over time. The design changes in the logotypes over time is can be related to the changingattitudes of the general public and the designers ambitions to draw on convention to create iconic designthat will spark brand-recognition. However many changes can’t be directly explained through changesin convention. Logotype design is deeply connected with technology and foremost what optionstechnology can offer in the form of design. The digital revolution has impacted the norms of logotypedesign and we are now seeing that logotypes have adapted to the digital era. Later versions of populardesign software, enables designers (and also non professionals) to easily enrich logotypes using 3Deffectsand levels of gradients. Parallel to this evolution in design, we can draw a conclusion that theprinciples of a simplistic design, with fewer design elements, and the principle of versatility, has gainedground. Today’s logotypes need to have fever elements in order to be functional in really small sizes andversatile to be able to function in many different digital environments.

Business Intelligence har under de senaste åren vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i gränslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska området och särskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frågorna ”Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?” och ”Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv?”. Uppsatsen behandlar inte något specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgångspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gå in på någon specifik lösning. Business Intelligence historia summeras upp utifrån 60-talet fram till idag och ett antal trender presenteras i punktform. Därefter presenteras åtta trender inom Business Intelligence idag: Paketering av lösningar, integration med befintliga applikationer, ökad användarupplevelse, systemen blir verksamhetsövergripande, ökad priskonkurrens, kraftig konsolidering av marknaden, introduktion av realtidslösningar, organisering av BICC. Dessa trender förklaras och på detta sätt ges läsaren en uppfattning om vart utvecklingen av Business Intelligence-verktygen är på väg samt vad som kan förväntas av framtiden de närmaste åren för dessa.

Denna uppsats handlar om vad som hänt i namnskicket bland personnamnen mellan år 1998 och år 2007. Syftet är att se vad som har hänt, och varför, på nio år. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populära kring år 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populära 2007 jämfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populära bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populära bland pojknamnen. Namn blir populära på grund av mode, det verkar även vara så att samma typ av namn blir populära med cirka 100 års mellanrum.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.

Syfte – Studiens syfte är “Studera dagens köpkanaler för att möta nya trender inom detaljhandeln.”. För att besvara denna studies syfte har tre frågeställningar formulerats:  1.       Hur är dagens köpbeteende idag? 2.       Vilka är dagens köpkanaler inom klädhandeln?  3.       Vilken typ av köpbeteende passar dagens köpkanaler?   Metod – För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie samt intervjuer. Litteraturstudien genomfördes för att analysera och samla tidigare kända empiriska studier och forskningsöversikter vilket berör det aktuella forskningsområdet. Fem stycken intervjuer genomfördes med personer inom olika områden för att skapa en bred förståelse kring ämnet. Insamlad data har systematiskt analyserats med hjälp av tematisk analys. Teorier kring studiens tre frågeställningar har utvecklats längs studiens gång.   Resultat – Studien har identifierat tre köpbeteende: Showrooming, webrooming och köp via direkt kanal. Fyra köpkanaler har identifierats som dagens köpkanaler inom klädhandeln: Brick-and-mortar, direktkanal, e-tailer och dubbel kanal. Studien har identifierat att köpbeteendet showrooming överensstämmer med Brick-and-mortar i formatet showroom samt direktkanal eller e-tailer. Webrooming överensstämmer med direktkanal, e-tailer följt av brick-and-mortar. Köpbeteendet direktkanal, uppstår med köpkanalerna brick-and-mortar, e-tailer och direktkanal. Trenden är att detaljhandlare inom klädhandeln övergår till en sömlös samverkan mellan olika kanaler.   Implikationer – Studien identifierar relationer mellan köpbeteende och köpkanaler vilket kan öka förståelsen för olika aktörer inom klädhandeln. Trender vilket har identifierats i studien kan hjälpa aktörer inom klädhandeln att förstå trender av köpbeteende. Klädhandeln kan dra fördel av detta. Studien tillför förståelse på vilket sätt konsumenter påverkar utvecklingen av köpkanaler genom den bekräftande rollen konsumenter har vid köp. Vidare forskning inom området kan vara att göra en kvantitativt studie för att fånga trendernas styrka och därmed dess påverkan på marknaden i stort.   Begränsningar – Studien är begränsad till intervjuer vilket endast utförts med människor i Sverige. För att få en bredare förståelse och mer allmän gällande studie kan intervjuer över hela världen genomföras. Studien är begränsad till fem intervjuer, vilket kan utökas till fler intervjuer och intervjuer av människor i fler branscher med unik relation till studiens ämne. / Purpose – The purpose of the study is “Study the current buying channels to meet coming trends within retailing” Three questions have been formulated to answer the purpose of this study.  1.       What are the current buying behaviours today?  2.       What is today’s buying channels within the clothing retail market? 3.       What type of buying behaviour corresponds to today's buying channels?  Method – To answer the purpose of the study, a literature study and interviews were conducted. The literature study was conducted to analyse and gather information from previously known empirical studies, research overviews which relate to the relevant research area. Five interviews were conducted with experts with different perspective of clothing retail market, to create a broader understanding of the topic. The collected data has been systematically analysed using thematic analysis. Theories surrounding the study's three research questions have been developed along the course of the study.   Findings – The study have identified the major buying behaviours and buying channels in society given the study's delimitations. The major buying behaviours which have been identified are Showrooming, webrooming and purchases made through single channel. Identified buying channels are brick-and-mortar, direct channel, e-tailer and dual channel. Channel strategies used are Omnichannel, Multi-channel and cross-channel. Trends which may continue are the continued adaptation and integration of omnichannel and cross-channel systems among retail companies. Additional trend of importance is the continued work from retail firms with seamless interaction between multiple channels. Information retrieval will be done more online, and customers are looking for an experience when they visit a store, akin to showrooms. Omnichannel integration where the customer experiences a seamless experience between the different channels have become crucial. Clothing companies focus on the experience at the store and choose to invest in fewer stores of higher quality.   Implications – The study identifies relations within buying behaviours and buying channels which may gain create a deeper understanding within the retail market. Trends which have been identified may aid retail firms understanding for consumer different behaviour. The study contributes with an understanding how consumers effect the development of buying channels, through their confirmatory role. Further research in this area can be to conduct a quantitative study to catch the trend, the strength and therefore its impact on the overall market.   Limitations – The study is limited to interviews conducted only with people located in Sweden. To gain a broader understanding, interviews can be conducted all over the world. The study is limited to five interviews. Given the limitation, more interviews of people in additional sectors may be of interest for further research.

Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

Att förutspå framtiden är något som är av vikt för organisationer som vill hålla sig ajour med dagens snabbt föränderliga värld. Det är viktigt för företag att befinna sig på marknaden vid rätt tidpunkt och med rätt typ av tjänst eller produkt. Organisationer tenderar att investera stora summor på uppdaterade erbjudanden på marknaden. För att organisationer ska hålla sig uppdaterade på marknaden krävs det anpassning för att möta nya förväntningar. För att kunna agera på de nya möjligheterna har agil arbetsmetod blivit ett trendigt tillvägagångssätt. En agil organisation kan effektivt ta hänsyn till förändringar i marknaden, kundbehov och teknologi. Ett annat område som har ökat i behov för företag är tjänstedesign. Behovet har uppkommit genom nya krav på ökat värde på tjänster, ökade förväntningar hos kund och digitaliseringens påverkan på tjänster. Genom att arbeta med- och studera kunden, kan företag generera kvalitativa tjänster. Det leder vidare till en ökad förmåga att hitta marknadsmöjligheter Idag saknas studier som kombinerar trendspaning med agil arbetsmetod och tjänstedesign. Genom att studera de tre ämnesområdena i den teoretiska referensramen, har studien ändamålet att generera en modell som kombinerar dem.  Syftet med studien är att identifiera dagens metoder och arbetsprocesser kring trendspaning. Vidare kommer vi lyfta fram faktorer som har betydelse vid en trendspaning. Utöver trendspaning kommer studien även att inkludera perspektiven tjänstedesign och agil arbetsmetod. Den agila metoden kommer fokusera på Scaled Agile Framework. För att slutligen ge ett förslag på hur perspektiven kan integreras med trendspaning. Syftet med studien blir slutligen ge en rekommendation på en metod kring trendspaning som ska framtidssäkra en svensk bankverksamhet.  Forskningsfrågan besvaras genom att koppla det teoretiska ramverket till 12 kvalitativa intervjuer. Teorin och empirin sammanställs i analysen för att utveckla studiens slutliga modell. Modellen besvarar forskningsfrågan: ”Hur kan en lämplig trendspaningsmetod i en svensk bankverksamhet med fokus på agil arbetsmetod och tjänstedesignmetod utformas?”. Studien bidrar till en djupare förståelse av trendspaning, agil arbetsmetod och tjänstedesign genom en djup kunskap och en koppling mellan de tre ämnesområdena och deras samband. Slutligen belyser studien vikten av en gemensam arbetsmetod, en gemensam plattform och en stegvis process på ett företag.

The study examines five different development areas in Stockholm, factors that influenced the development and similarities between them. The term "Trendline 5S" is coined and includes Stockholm City, Stockholm Odenplan, Stockholm, Sollentuna and Sigtuna. The results indicate many similarities between the areas and the most crucial elements are the short distance to the airport, transport links and major construction projects. Other factors, which were not as measurable as the previous ones but yet important, were the popularity of the area, desire to settle down, access to services such as supermarket, shopping, culture, etc. and also the "hustle and bustle". Previous research has highlighted the importance of sustainable development and concepts such as "The Creative Class" and "Smart City" are efforts to accelerate the process through creative thinking and new information technology. The phenomenon of the so-called trendline could possibly be found in studies of other areas in the world and thus provide a decision support system for many stakeholders in the property market. / Den här studien undersöker fem olika utvecklingsområden i Stockholm, faktorer som påverkat utvecklingen och samband mellan dem. Begreppet "Trendlinjen 5S" myntas och innefattar Stockholm City, Stockholm Odenplan, Solna, Sollentuna och Sigtuna. Resultatet pekar på många likheter områdena emellan och de mest centrala faktorerna är närheten till flygplats, kommunikationsförbindelser och större nybyggnadsprojekt. Andra faktorer som inte varit lika mätbara, men dock minst lika viktiga, har varit attraktiviteten av området, viljan att bostätta sig där, närhet och tillgänglighet till service såsom mataffär, shopping, kultur o.s.v. och även "liv och rörelse". Tidigare forskning har belyst vikten av en hållbar utveckling och koncept såsom "The Creative Class" och "Smart City" är satsningar för att påskynda den processen genom kreativt tänkande och ny informationsteknologi. Fenomenet med den så kallade trendlinjen skulle möjligen kunna påträffas vid studier av andra områden i världen och därmed också kunna fungera som beslutstödsystem för flera intressenter på fastighetsmarknaden.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.