Jag använder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer när jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den här uppsatsen är både detta mitt experimenterande och mitt förflutna som slagverkare, vad och hur jag då har tänkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet är att reflektera över hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner från olika kulturer. Metoden är att beskriva en skapande process. Processen omfattar insamlingen av det musikaliska material som jag utgår ifrån, komponerandet av musiken och slutligen repetitionerna och konserten med musikerna i min orkester Stockholm Vodou Orchestra. Uppsatsen avslutas med några avslutande reflexioner.Texten är en del av mitt examensarbete. Musiken som den handlar om skrev jag emellertid till ett annat projekt. Det var ett samarbetsprojekt mellan mig som kompositör och Stockholm Vodou Orchestra som stöddes av Konstnärsnämnden. Det projektet gjordes när jag hade ett års uppehåll från utbildningen. På examenskonserten för utbildningen framfördes ett helt annat stycke musik, skrivet för storband och uppfört av Bohuslän Big Band på Nefertiti i Göteborg i februari 2012. / <p>Inspelning av examenskonserten saknas. 2012-11-28</p>

Detta arbete handlar om pedalteknik på trumset och processen av att öva på olika tekniker. Syftet med examensarbetet är att lära mig en ny teknik på dubbelpedal som tillämpar dubbelslag för att nå högre tempon samt utveckla min nuvarande teknik. Mina frågeställningar är: Vad finns det för fördelar och användningsområden med ankeltekniken och heel-toe?Hur kan jag lära mig behärska en ny teknik till den grad att jag kan använda mig av den i ett musikaliskt sammanhang inom arbetets tidsram? Metoden bestod av att följa en övningsrutin för vardera teknik och progressivt höja tempot för att upprätthålla en kontinuerlig utveckling. Resultatet av arbetet blev förbättrad pedalteknik inom både ankelteknik och heel-toe, vunna insikter kring övningsmetoder och vilka metoder som fungerar bäst för mig, samt en låt som skrevs i samarbete med en låtskrivare.

No description available.

No description available.

Det här arbetet undersöker vad som motiverar elever och hur motivation tas tillvara i instrumentalundervisning med fokus på trummor och slagverk. Syftet är att få inblick i vad som får trum- och slagverkselever att bli fortsatt motiverade att spela och lärarens roll i det. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma trum- och slagverkspedagoger. Dels utgår den från intervjupersonernas upplevelser av hur deras trum- och slagverkslärare har påverkat deras motivation, och dels hur de tänker kring sin egen undervisning och mötet med sina elever. Resultatet av undersökningen visar att lärarens förmåga att få spelandet att kännas viktigt och meningsfullt är av stor betydelse för elevernas motivation. Den pekar också på att instrumentalläraren har ett stort ansvar då hen ofta har makten att påverka sin elevs relation till musik i stort.

My project consists of composing music, rehearsing with my group and presenting my work by doing a concert. The group consisted of Jonny Ek on piano, Tomas Sjödell on bass, Sebastian Jonsson on alto saxophone, Erik Tengholm on the trumpet and I, Jonathan, on drums.   The idea behind the project was to write music that challenged me both as a composer as well as a drummer. I saw it as a chance to compose music that deviated from the traditional structures of jazz and forced the group to improvise over unusual forms and structures, which gave the group room to find new ways in the music.   As a composer and band leader I got more room to think about the shape and the curve of the compositions. My goal was to write music that was not supposed to be challenging in terms of technique or rhythm but instead had varied forms and unpredictable transitions as well as being fun to play.   In the process I have been strongly influenced by the American trumpeter Ambrose Akinmusire. His intricate but yet inviting compositions, group sound and group dynamics have had a great influence on my composing and one of my goals I had was to, to some extent, mimic the music that he creates. Because I was so strongly influenced by Ambrose, it meant that I needed to dive into a type of music that I wasn't used to playing, a type of music that was based on straight instead of swung eighth notes and is built on different harmonics and linguistics than the older styles of jazz which is what I usually listens to. / <p>The Final MovementSi Tu Veux</p><p>Jameson</p><p>Captain Hindsight</p><p>Lovers</p><p>Samtliga kompositioner av Jonathan Leidecker</p><p></p><p>Erik Tengholm - Trumpet</p><p>Sebastian Jonsson - Alt saxofon</p><p>Jonny Ek - Piano</p><p>Tomas Sjödell - Bas</p><p>Jonathan Leidecker - Trummor och komposition</p>

Under mitt sista läsår på musikhögskolan har jag fördjupat mig inom open handed drumming. En spelteknik som har krävt att jag som högerhänt trumslagare fått byta till att bli vänsterhänt. För att utveckla denna spelteknik har jag skapat egna övningar och lärt mig avancerade trumkomp som har utmanat mina gränser vad gäller koordination, anslag och teknik. Under processen har jag arbetat med fyra olika låtar, varav en spelades in i en studio med tillhörande video. Min strävan var att bli en ambidexter trumslagare, vilket jag inte blev till fullo, men jag har tack vare detta arbete hittat nya metoder som fört mig närmare det målet. Arbetet har gett mig en förbättrad koordination och teknik, samt nya perspektiv på hur jag kan vara kreativ på trumsetet.

Under ett par års tid har jag haft som mål att en dag kunna spela så många olika musikgenrer som möjligt. I dagens musikbransch krävs det oftast att man har en bred kunskap inom olika musikstilar. Som frilansande musiker kan man sällan förlita sig på att man alltid får spela sin föredragna genre. Jag har under hösten 2018 och våren 2019 forskat om hur jag som rocktrummis kan utveckla mitt spelsätt för att framföra en obekant genre stilenligt. I arbetet har jag använt mig av olika faktorer för att studera musik ur tre genrer som jag tidigare inte varit insatt i. Dessa faktorer demonstrerar jag med ljud- och videoinspelning, i ett musikaliskt sammanhang, där jag applicerar en faktor i taget  för att ge möjlighet till att höra när det börjar låta stilenligt. Med hjälp av att studerat faktorernas inverkan på musiken har forskningen lett mig till nya kunskaper om olika speltekniker, sounds och trummornas funktioner i musiken. Studien har också gett mig en stadig grund att bygga vidare på för att i framtiden återskapa ett trumspel som låter stilenligt.

I projektet utforskas möjligheter att producera musik, som vanligtvis förknippas med full sättning, genom att använda endast gitarr, trummor och sång. Jag komponerar, arrangerar, spelar in och mixar musik skriven för en duo på gitarr och trummor. Skapandeprocessen är tvådelad där den ena delen är musikalisk och den andra mer teknisk. Jag undersöker vilka typer av låtar som fungerar och vilka som inte fungerar samt hur musiken måste spelas för att hålla uppe intresse inom de begränsningar som jag har. Jag undersöker också hur jag måste arbeta med och fylla de tomrum, musikaliska som tekniska, som uppstår. Jag inser snart att för att uppehålla intresse krävs att man hela tiden kommer med intressanta vändningar i kompet. De kan bestå av riff eller små rytmiska variationer. Jag hittar också sätt att spela där instrumenten verkar spela tillsammans samt där de känns separerade. Jag undersöker och finner också inspelningstekniker och mixtekniker för att effektivt täcka frekvensoråden som annars varit tomma. Jag finner kreativa begränsningar men också kreativa språngbrädor i den situation jag tvingar mig in i.

Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.