Jag använder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer när jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den här uppsatsen är både detta mitt experimenterande och mitt förflutna som slagverkare, vad och hur jag då har tänkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet är att reflektera över hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner från olika kulturer. Metoden är att beskriva en skapande process. Processen omfattar insamlingen av det musikaliska material som jag utgår ifrån, komponerandet av musiken och slutligen repetitionerna och konserten med musikerna i min orkester Stockholm Vodou Orchestra. Uppsatsen avslutas med några avslutande reflexioner.Texten är en del av mitt examensarbete. Musiken som den handlar om skrev jag emellertid till ett annat projekt. Det var ett samarbetsprojekt mellan mig som kompositör och Stockholm Vodou Orchestra som stöddes av Konstnärsnämnden. Det projektet gjordes när jag hade ett års uppehåll från utbildningen. På examenskonserten för utbildningen framfördes ett helt annat stycke musik, skrivet för storband och uppfört av Bohuslän Big Band på Nefertiti i Göteborg i februari 2012. / <p>Inspelning av examenskonserten saknas. 2012-11-28</p>

Det finns otaliga metoder att komponera musik på, och resultatet blir alltid annorlunda. Den föredragna metoden för många är gemensam komposition och andra tycker det finns mer kontroll och bekvämhet i att komponera ensam. Så är frågan vilka verktyg fungerar bäst för den ene kompositör. Det kan vara ett instrument, ett program eller en metod för att skapa musiken, och det val av verktyg som väljas har också en påverkan på kompositionsprocessen och de idéer som följer efter. Som kompositören gradvis börjar att utvecklar en bestämt stilar for att komponera, utvecklar kompositören också musiske mönster som blir ett kännemärke för kompositörens ljud. De mönstren kan omedvetet återanvändas till en senare komposition tillfälle och kan bli en barriär för att skapa ny musik. Om det är ett problem eller inte måste kompositören själv bestämma.   Uppgiften med detta examensarbete är att utforska 4 olika metoder för komposition med el-bas som verktyg och se om det är möjligt att undvika de vanliga kompositions rutiner och skapa musik som känns original och färsk. / <p>Vi gjorde en Live Session i Danmark i en studentlägenhet pga COVID-19 - Allt är spelat in med en iPad. </p>

Disputats. Universität Hohenheim, 2003. / Haves kun i elektronisk udg.

To be in a society or not. The movement or the stagnation. Observations in the present.

Det här arbetet handlar om hur man kan lära sig använda överlagrade rytmer som ett nytt uttrycksmedel i ens improvisationer och hur de påverkar karaktären på dessa. Det är en idé som jag fick efter en gitarrlektion då min lärare presenterade någonting för mig som han kallade kvintoler. Men det han visade var ju inte alls kvintoler, det var någonting annat som kallas polymetrik. Det jag förväntade mig och istället blev mer nyfiken på att lära mig är en så kallad överlagrad rytm eller underdelning där, i det här fallet, fem toner fördelas jämnt över ett eller fler taktslag. För att lyckas lära mig spela överlagrade rytmer har jag tagit hjälp av två olika tillvägagångssätt. Det ena utgår från den karnatiska musiken där man övar upp olika underdelningar genom att sjunga olika stavelser. Det andra tillvägagångssättet utgår från referensrytmer som man övar på att successivt jämna ut för att skapa en överlagrad rytm. Det här har resulterat i en insikt i att överlagrad rytmik inte låter så märkvärdigt som man kanske kan förvänta sig, utan istället endast är ett extra verktyg som man kan använda sig av i sina improvisationer. Det finns däremot några få undantag som jag också diskuterar i arbetet. Under den här processen har jag skrivit tre etyder som var och en fokuserar på varsin överlagrad rytm som intresserat mig. Jag har även skrivit och spelat in en låt som ger exempel på improvisation med överlagrad rytmik.

Binaural beats är den subjektiva upplevelsen hos någon som, genom hörlurar, exponeras för en ton i ena örat och en ton på en annan frekvens i det andra. Somliga förnimmer differensen mellan de två tonerna som en tredje ton, andra upplever det mer som en spänning. Med hjälp av EEG (Elektroencefalografi), vilket mäter hjärnans elektricitet, har påvisats att det går att reglera hjärnrytmen med hjälp av binaural beats. Det audiella fenomenet förekommer i hjärnforskning inom sömn, meditation och kognition. Vidare har det föreslagits som behandlingsmetod och hjälpmedel vid diagnostisering av vissa neuropsykiatriska besvär. Denna konstnärliga studie utforskar tillämpningen av binaural beats i musikproduktion och musiklyssnande. Det primära syftet är att undersöka om binaural beats kan fungera som ett verktyg inom musikproduktion. Påverkar användandet av binaural beats musikskaparen i den konstnärliga processen? Har binaural beats potential att platsa som ett användbart redskap i den musikaliska verktygslådan? Påverkar förekomsten av ett integrerat binaural beat i ett musikstycke lyssnarens upplevelse på något sätt? Detta har har metodologiskt undersökts genom att komponera musik innehållande binaural beats. Processen har dokumenterats löpande varvat med reflektion för att åskådliggöra om eller hur det har influerat förloppet. Sedan har delar av detta musikaliska material prövats på testpersoner, i en mindre enkätstudie byggd på självskattning, för att se om förekomsten av binaural beats förändrar lyssnarens upplevelse på något vis. Binaural beats påverkade den konstnärliga skapandeprocessen då det genererade inspiration under arbetet. Om det beror på de effekter binaural beats tros ha på hjärnan eller om kreativiteten stimulerades av det faktum att dessa ljud var ett nytt element i det egna musikskapandet kan diskuteras. Resultaten av studiens lyssningsexperiment indikerar inga förändringar hos lyssnarnas upplevelse. Däremot har det gett upphov till idéer kring hur liknande tester skulle kunna utformas för att leda till mer användbara data. De vaga tendenser som förekom skulle kunna vara intressanta att undersöka i en mer omfattande studie.