Studien undersöker hur trummornas roll på inspelningar inom populärmusiken har förändrats från 1980-talet till idag, dels med fokus på vad trummorna spelar och dels med fokus på hur trummorna låter och uppfattas i ljudbilden. Paralleller dras även till den tekniska utvecklingen avseende skapandet av trumljud från 1980-talet till idag. Undersökningen bygger på en fallstudie baserad på Roxettes tio studioalbum och genomförs i fyra steg: en historisk genomgång av den musikteknologiska utvecklingen, en analys av Roxettes tio studioalbum med fokus på trumspelet, en intervjustudie med två av producenterna av dessa album samt en sammanställning av analysens resultat och intervjusvaren som sätts i relation till den musikteknologiska samtiden. Slutsatser som kunnat dras för Roxette är att störst förändring över tid har skett avseende trumkompets utformning samt trumljudens karaktär, vilket delvis kan kopplas till de tekniska innovationer främst under 1990-talet som gjorde både programmering och sampling av trumljud möjlig. I och med denna utveckling kunde en ökad statiskhet i både trumkompets utformning och trumljudets karaktär knytas till att trummorna programmerades, vilket dock inte kunde visas genom  musikanalysen enbart. Intervjusvaren från två av Roxettes producenter gav den kompletterande informationen för att kunna dra denna slutsats. Instrumentering och trummornas plats i ljudbilden förblev generellt oförändrade under den undersökta tidperioden. Varje av gruppens tio album innehåller i sig en variation gällande trumljuden och trumkompets utformning. Även avseende inspelningssättet kunde en variation konstateras, med en trend mot mer programmerade trumljud under 1980- och 1990-talet, med en återgång till mer akustiskt inspelade trummor runt decennieskiftet 2010 och en åter mer programmerad framtoning på sista av gruppens album 2016.

In this project, the purpose has been to research new ways of improving my bebop phrasing on the drums by transcribing one of the great saxophonists in jazz history – Charlie Parker. As a drummer, my main outlet for learning the language of bebop has been by transcribing other drummers. My theory is that I might find new ways of approaching my own instrument by transcribing someone who plays a different instrument than I do.  This work is based around my personal goal of learning the phrasing and the language of bebop. To fully grasp the rich history of the music I´ve examined the rhythmic principles of one of the inventors – Charlie Parker. I write about my findings and my process of incorporating methods of phrasing into my own musical vocabulary.  This project could be interesting for all kinds of practicing musicians but foremost for drummers. / <p>Repertoar:</p><p>Dewey Square (Parker)</p><p>A Night in Tunisia (Gillespie/Paparelli)</p><p>Lover Man (Davis/Ramirez/Sherman)</p><p>Koko (Parker)</p><p>My Little Suede Shoes (Parker)</p><p>Rocker (Mulligan)</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Axel Mårdsjö - altsaxofon</p><p>Hampus Adami - trombon</p><p>Kalle Johansson - piano</p><p>Johan Tengholm - kontrabas</p><p>Johan Förnell - trummor</p>

In this project, I have used material gathered by transcribing two meaningful drummers in the history of jazz, Elvin Jones and Eric Harland, in order to create original compositions. The transcription process is discussed, as well as how I took inspiration from a few of the phrases I found interesting, and tried to create new material based on those ideas. Towards the end of this thesis, I draw the conclusion that to create new music with this method, I need external inspiration such as harmony or melody in addition to the drum part to create a composition that I’m satisfied with.

Föreliggande studie ämnar att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv synliggöra och problematisera trumlärares syn på digitala verktyg i trumundervisning. För att undersöka detta genomfördes sju enskilda semistrukturerade intervjuer med trumlärare från gymnasieskolor med estetiska program. Resultatet av föreliggande studie visar att lärarna mestadels är positivt inställda till användande av digitala verktyg. Lärarna uttrycker att god digital kompetens är en förutsättning för implementering av digitala verktyg, men de lämnas till att utveckla kompetensen på egen hand, vilket blir problematiskt för de lärare som inte har något större intresse för digital teknik. Trumlärarnas olika grad av digital kompetens avgör på vilken artefaktsnivå användandet av digitala verktyg sker. Resultatet visar också på att vissa av lärarna låter undervisningens syfte avgöra om eller vilket digitalt verktyg som ska användas, medan andra låter logistik och genomförbarhet avgöra deras beslut. De nackdelar som lärarna tar upp rör hur digitala verktyg kan vara fokuskrävande, distraherande och kräva mycket förberedelsetid.

Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. - Konfucius Denna studien har sin grund i att befästa sitt trumspel genom att använda rösten, som i denna forskningen definieras med; att numeriskt räkna pulsslag och underdelningar samt onomatopoetiskt1 ljuda trummor med munnen. I undersökningen visualiseras trumspelet mentalt utan trumset-, eller parallellt med trumset - för att förena det mentala med det fysiska. Med hjälp arv loggbokföring och inspelning undersöks huruvida de olika definitionerna av röstens användning fungerar på mig själv samt informanter. I resultatkapitlet visar det sig att jag och mina informanter har blivit bättre på att spela trummor genom att internalisera trumspelet - med hjälp av rösten. / This study has its basis in consolidating drumming by using the voice, which in this research is defined; to numerically count pulse beats and subdivisions as well as onomatopoetically sound like drums using your voice. In the study, the drumming is visualized mentally without the drum set - or in parallel with the drum set - to combine the mental with the physical. Using journals and recording, I examine whether the different definitions of the use of voice work on myself and students, to see if we get better at playing drums by internalizing the drumming - using the voice.

En faktor för gymnasieelevers musikaliska utveckling är deras motivation, såväl yttre som inre. Denna uppsats söker att förstå fyra gymnasieelevers motivation genom att leta efter faktorer som bidrar till den, samt undersöka huruvida tecken på autonom eller kontrollerad motivation i förhållande till deras musikaliska utveckling kunde upptäckas. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån två olika motivationsteorier, Self Determination Theory och Maslows Hierarchy of Needs. Informanterna studerar på estetiska programmets musikinriktning vid två olika gymnasier i Stockholmstrakten och har trumset som huvudinstrument. I resultatet framgår att eleverna upplever sig motiverade av såväl yttre som inre motivationsfaktorer. Bland de yttre motivationsfaktorerna så hittades bland annat konkurrens, sociala aspekter och bekräftelse. Bland de inre faktorerna så kunde bland annat musikglädje och bilder av framtida jag urskiljas. Eleverna uppvisade tecken på både kontrollerad och autonom motivation.

Detta arbetes syfte är att undersöka textens inverkan på den musikaliska strukturen och den musikaliska strukturens inverkan på texten.  Jag har alltid haft en passion för låtskrivning inom genrerna rock och pop, och under min tid på musikhögskolan i Piteå har jag blivit intresserad av samspelet mellan text och musik i låtskrivningsprocessen. För detta syfte har jag skrivit fyra låtar, där jag på två av dessa lät texten och de textliga idéerna styra den kreativa processen, och på resterande två gjorde motsvarande gällande den musikaliska strukturen. Musiken till samtliga låtar skrevs med elgitarr som huvudsakligt instrument. De resulterande låtarna spelade jag sedan in. Jesper Nilsson spelade trummor på samtliga, jag sjöng och spelade gitarr och bas på alla förutom en där jag bara spelade bas och sjöng. Därefter mixade jag dessa inspelningar. Under mixningen försökte jag förstärka de kreativa val jag gjort under låtskrivningen genom sounds, och vad jag såg som stilenliga beslut. Resultatet blev fyra låtar jag känner mig personligt nöjd med. Min upplevelse är att en konstnärlig process ledd av textliga idéer ledde till mer musikteoretiskt komplexa låtar. Min misstanke är att detta är för att jag var tvungen att tänka mer aktivt på musiken än jag vanligtvis gör, eftersom den specifikt skulle “matcha” textens innehåll och känsla. De musikaliskt styrda låtarna var mer bekväma för mig att skriva, men jag blev inte lika nöjd med resultatet. Arbetet har gett mig en ökad förståelse i vad gäller kunskap om min personliga kreativitet, men även ämnet låtskrivning som helhet. Jag har fått insikter och lärdomar jag tror kommer bli användbara i mitt kreativa skapande under resten av mitt liv.

Syftet med den här studien är att undersöka vad slagverkspedagoger på kulturskolan anser vara faktorer som påverkar elevernas motoriska inlärning och utveckling, hos deras elever i framför allt yngre åldrar. Frågeställningarna söker svar på vad som påverkar motoriken, huruvida det går att tidsmässigt planera när olika motoriska framsteg bör ske samt om och eventuellt vilka verktyg lärarna har för motorisk utveckling hos sina elever. I bakgrundskapitlet beskrivs den svenska musik- och kulturskolans historia och uppdrag, samt vilken roll den och dess lärare har för eleverna. Man finner där tidigare forskning och en presentation av begrepp rörande motorik, samt mitt valda teoretiska perspektiv där jag utgått från kognitivismen och det sensomotoriska lärandet.  Utgångspunkten för undersökningen är en fallstudie, med kvalitativa intervjuer som huvudsaklig informationskälla, genomförda på tre trumlärare från olika kulturskolor. Intervjuerna, vilka var strukturerade men med öppna frågor, transkriberades och analyserades för att sedan tematiseras och de svar som framkommit utgör studiens resultat. Detta visar att ingen av lärarna framförde en förutfattad tanke om hur bra eller dålig en elevs motoriska nivå bör vara vid en viss ålder. Vissa skillnader i synsätt och tillvägagångssätt blev synliga, men den gemensamma synen på motorikens betydelse för trumspelandet var tydlig. I diskussionen dras paralleller mellan lärarnas svar och de aspekter som framkommit i den tidigare forskningen jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Lärarnas praktiska erfarenheter av den motoriska utvecklingen stämmer väl överens med vad litteraturen beskriver.

Det finns en uppsjö av böcker och filmer som förklarar ridecymbalteknik och hur olika ridecymbalmönster ska spelas. Däremot saknas beskrivningar på ridecymbalteknik kopplat till handrörelser istället för rytmisering. I den här uppsatsen har ridecymbaltekniker undersökts och hur dessa kan läras ut inom ramen för kategorin tutorials på Youtube. Först studerades 18 Youtube-klipp och därefter genomfördes en kategorisering av ridecymbalteknikerna utifrån ett tekniskt perspektiv. Därefter valdes fem stycken av dessa tutorials som sedan analyserades utifrån ett multimodalt perspektiv. Studien har resulterat i att jag har fått mer kunskaper om ridecymbaltekniker och hur multimodalitet kan användas i undervisning både digitalt som analogt och betonar hur tutorials på Youtube kan ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. Studiens fördjupning har även gett upphov till utökade tekniska och multimodala mer detaljerade kunskaper som kan kopplas till tidigare studier om exempelvis timing och multimodala aspekter som handlar om lektionsupplägg och lärarpersonligheter. / There exists a vast variety of books and movies that explain ride cymbal technique and how different patterns are supposed to be played. On the other hand there is a lack of descriptions of ride cymbal technique connected to hand movements instead of rhythmisation. In this thesis I have been investigating ride cymbal techniques and how to teach the subject. Firstly I chose to study 18 Youtube clips and subsequently five out of these which were then analysed from a multimodal perspective. The study has given me more knowledge about ride cymbal techniques and how to apply multimodality both digitally and analogically. It also shows how Youtube tutorials can complement traditional teaching approaches. The elaboration of the study has given rise to expanded more detailed knowledge related to earlier studies about for example timing and multimodal aspects regarding lesson set-up and teacher personalities.

Denna studie behandlar trumlärares arbete inom kursen ’Instrument och sång 1’ på gymnasiet med inriktning trummor. Studien berör musikämnet då kursen är en del av ämnet musik i gymnasieskolan. Studien bygger på resultatet av semikonstruerade intervjuer från tre behöriga trumlärare som arbetar på tre olika gymnasieskolor i landet och som har olika mängd erfarenhet av yrket. Resultatet analyseras genom ett händelselogiskt perspektiv för att undersöka vilka påverkansfaktorer som präglar lärarnas handlingar. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om instrumentalundervisning, utifrån ett händelselogiskt perspektiv, utifrån styrdokument samt utifrån bedömning.  Studien visar att lärarna har lättare att resonera kring hantverksmässiga delar av trumspel men svårare att resonera kring den konstnärliga sidan då det är mer abstrakt och svårare att klä i ord. Lärarna använder därför bildspråk och analys av musikaliska upplevelser som didaktiska verktyg. Ergonomi och spelteknik har ett stort fokus i deras trumundervisning och det uttrycks ofta i hantverksmässiga termer. Denna studie visar också att kursinnehållet i Instrument och sång 1 innehar en stor tolkningsmån vilket främjar musikens komplexa natur och möjliggör för lärarna i att prioritera delar av trumspelandet som de tycker är värdefulla för att utvecklas. Undervisningen präglas därför av lärarnas egna musikaliska erfarenheter vilket används för att inspirera och engagera. Denna tolkningsfrihet skapar också en osäkerhet hos läraren då innehållet bedöms olika vilket går ut över kursens validitet och musikämnets status. Lärarnas arbete varierar märkvärt gällande bedömningsunderlag, bedömningskriterier och pedagogiskt innehåll. De använder olika instrument och har olika kriterier för olika musikaliska sammanhang och använder underlag från andra musikkurser vid bedömning. Denna studie visar att det finns ett behov av att tydliggöra och utveckla kursinnehållet i gymnasiekursen ’Instrument och sång 1’ som samtidigt ska rymma instrumentspecifika delar utan att motarbeta musikämnets konstnärliga värden.