Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. - Konfucius Denna studien har sin grund i att befästa sitt trumspel genom att använda rösten, som i denna forskningen definieras med; att numeriskt räkna pulsslag och underdelningar samt onomatopoetiskt1 ljuda trummor med munnen. I undersökningen visualiseras trumspelet mentalt utan trumset-, eller parallellt med trumset - för att förena det mentala med det fysiska. Med hjälp arv loggbokföring och inspelning undersöks huruvida de olika definitionerna av röstens användning fungerar på mig själv samt informanter. I resultatkapitlet visar det sig att jag och mina informanter har blivit bättre på att spela trummor genom att internalisera trumspelet - med hjälp av rösten. / This study has its basis in consolidating drumming by using the voice, which in this research is defined; to numerically count pulse beats and subdivisions as well as onomatopoetically sound like drums using your voice. In the study, the drumming is visualized mentally without the drum set - or in parallel with the drum set - to combine the mental with the physical. Using journals and recording, I examine whether the different definitions of the use of voice work on myself and students, to see if we get better at playing drums by internalizing the drumming - using the voice.

Historically, age has been and still is a major organizing principle for social relations and the allotment of resources and power, yet age is very seldom acknowledged as a social categorization in its own right and in intersection with other identity categorizations. While feminist scholarship and activism have deconstructed racist and sexist discourses, in which biology is often used to legitimize social injustice, the presupposed naturalness of ageism is rarely challenged. The aim of the present paper is to explore if and why age relations and ageism are invisible in feminist work by interviewing eleven feminists in a Swedish context. The interviews, which are qualitative and semi-structured, have been thematically analysed to identify patterns in the respondents’ approaches to age as a social categorization in intersectional analysis. A recurring theme is explaining age and ageism in terms of a fluidity of age relations, which make it a complex categorization to include in intersectional analysis. Drawing on theories of ageing and intersectional feminism I explore how the research material can be understood from a social and historical perspective. The thesis builds on a post-constructionist epistemology which underlines the importance of situated knowledges and accountability, and I therefore chose to make myself as the author visible throughout the text by writing the I and including personal accounts related to ageism and ageing.

Vad menar vi egentligen när vi säger att vi har det i oss eller att vi ska lära oss med alla våra sinnen och att elever ska utveckla hela sin förmåga? Denna studie är en begreppsanalys av det som man på engelska benämner embodied. Den undersöker detta i en svensk utbildningskontext och försöker finna motsvarande begrepp på svenska. Den belyser hur kroppsligt kunnande/lärande beskrivs inom tre olika utbildningsvetenskapliga områden. Studien består dels av en semantisk undersökning och dels av en kontextuell exploration. Den semantiska undersökningen innehåller en hermeneutisk begreppsanalys enligt Koort (1975) och en etymologisk granskning. Den hermeneutiska explorationen undersöker begreppet embodied först inom praktisk kunskap, sedan inom kognitiva lärandeteorier och slutligen relateras embodied till ett somatiskt kunskapsfält med kroppsliga/body-mind praktiker, på engelska kallat somatics.