This master thesis explores the teacher’s pedagogical work for motivating high school students’ interest in math. Recently the media has been reporting on how Swedish pupils loose motivation and interest for school. More and more students drop out of high school because they find school meaningless. Moreover, many studies, such as PISA, show that students’ educational level in subjects such as mathematics is decreasing. In the National Curriculum for 2011 (Lgr 11) the Swedish National Agency for Education (Skolverket) held teachers accountable for motivating students to learn. The classroom environment that high school teachers meet has many obstacles that affect education negatively, such as low motivation from primary school, the students’ knowledge of math from the previous school is inadequate, or students are on different skill levels. The purpose of my study is to examine how high school mathematics teachers work to create interest and motivation for mathematics, which factors teachers believe may increase students’ interest in mathematics and how teachers adapt their teaching to accommodate all students. The results of my study show that many students starting high school have lost their motivation for mathematics in primary school. These unmotivated students do not see the meaning to learn math and find mathematics as a difficult subject. According to the respondents there is a challenge to renew their interests for mathematics once again, and make math challenging and exciting. Teachers can improve motivation by being positive end changing study techniques. The teachers interviewed in the study report consistently that the most effective strategies are teaching by understanding and applying the knowledge to students’ daily lives.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

No description available.

No description available.

Title: A study about needs, goals and motivational factors Course/Subject: Business Administration concentration Leadership, 15 hp Authors: Ulrika Herolf Tutor: Anders Billström Keywords: Needs, Goals, Intrinsic and Extrinsic Motivational Factors Background and problem Motivation is a large subject and in my investigation on the matter I found that needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors frequently occurred. By that I got interested in research if any of these four key terms was more central for an individual’s motivation within a working team or if all four was as equally central. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate which motivational factors that is important to an individual’s motivation. I will do this by investigate the terms needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors. I want to investigate this by interviewing a number of employees within a working team, including a manager.  My hope is that my thesis will interest managers in working teams, future managers and co-workers that want to learn more about motivation. Problem statement: What factors are important to individual motivation in a working team?     Methodology: I conducted a qualitative study where I gathered data from five persons. The interviews were made in each respondent’s office and took about an hour per person.     Conclusions: The study shows that all of the four factors were central to motivation, but that some sub factors were more important to this specific working team. Furthermore the study showed that the intrinsic motivational factors were somewhat more important to the working team than the extrinsic motivational factors. Goals were something that all the respondents worked with and considered where important in their work. / Titel: En studie om behov, mål och motivationsfaktorer Kurs/Ämne: Företagsekonomi inriktning ledarskap 15 hp. Författare: Ulrika Herolf Handledare: Anders Billström Nyckelord: Behov, Mål, Inre och Yttre motivationsfaktorer Bakgrund och problem: Motivation är ett stort begrepp och i mina efterforskningar fann jag att behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer förekom ofta inom forskningen. Därigenom blev jag intresserad av att undersöka om något av dessa fyra begrepp var mer centrala för individer inom en arbetsgrupp eller om alla fyra var lika centrala. Min problemformulering ämnar undersöka detta.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som har betydelse för en individs motivation. Detta genom att undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. Jag vill undersöka detta genom att intervjua ett antal anställda inom en arbetsgrupp, inklusive en chef. Jag hoppas att min uppsats ska intressera chefer i arbetsgrupper, framtida chefer och medarbetare att lära sig mer om motivation. Problemformulering: Vilka faktorer har betydelse för individuell motivation i en arbetsgrupp? Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag har inhämtat data ifrån fem personer. Intervjuerna är utförda hos respektive respondent och under ca en timmes tid. Resultat och slutsatser: Studien visar att samtliga fyra faktorer var centrala för motivationen, men att t.ex. vissa delbehov var viktigare för just denna grupp. Det visade sig även att inre motivationsfaktorer var något viktigare för individerna i arbetsgruppen än de yttre motivationsfaktorerna. Mål var något samtliga respondenter arbetade med och ansåg vara viktigt i deras arbete.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

Det finns bristfällig kunskap gällande individens egen process gällande tillfrisknande från ett opiatmissbruk. I dagens samhälle är det förväntat att mäta och evidensbasera effektiva metoder och tekniker. Att betrakta evidensbaserade metoder som den enda sanna kunskapen kan riskera att de individuella faktorerna hos individerna glöms bort samt de mellanmänskliga mötena. LARO är en behandlingsmetod som visar goda behandlingsresultat vid opiatmissbruk. Studiens syfte är att nå en ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för individen i sin process att uppnå och bibehålla drogfrihet från opiatmissbruk. Kvalitativa intervjuer genomfördes med individer som uppnått drogfrihet från opiatmissbruk utan medverkan i LARO. Resultatet visar att konsekvenser kan ses som en betydelsefull faktor för att individen ska uppnå drogfrihet. Det finns specifika händelser, personer och situationer som har spelat en betydande roll i respondenternas vändpunkter. Vistelser på behandlingshem har haft en avgörande roll i individernas processer att bli drogfri. Sammanhang och delaktighet är betydelsefulla faktorer för bibehållen drogfrihet. Studiens konklusion är det är många faktorer som kan vara betydelsefulla i en individs väg ur ett opiatmissbruk. Det kan handla om både inre och yttre motivationsfaktorer i samverkan med ett sammanhang.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjar elevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på en högstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas som bidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier: A) Betyg och urval för att komma in på gymnasiet B) Yttre motivation från föräldrar eller någon annan C) Förståelse som motivation D) Självförtroende som motivation E) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivation Utifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernas motivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernas motivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lärares uppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernas motivation.