Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta är ett relativt nytt sätt att tänka inom räddningstjänsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva räddningstjänsten organisatoriskt har vi använt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sätter säkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean). Mellan dessa teoribildningar, HRO, NPM och Lean finner vi motsättningar där HRO traditionellt sett arbetar med överkapacitet för att alltid vara redo om olyckor skulle inträffa. Denna överkapacitet betraktas inom NPM och Lean som resursspill vilka skall elimineras för att få till en kostnadseffektivare organisation.   Syfte Att genom en fallstudie av SSBFs förändringsarbete beskriva och förstå vilka effekter tillämpandet av Lean production får i en High Reliability Organization.   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Genom intervjuer har vi kartlagt anställda inom SSBFs tankar om kostnadseffektivitet och dess påverkan på den egna organisationen.   Slutsatser Kostnadsbesparingarna i budgeten och sättet dessa genomförs på ser vi som ett tydligt tecken på influenser av New Public Management och Lean production. Vi ser den minskade redundansen som en risk för säkerheten, både för de anställda men också allmänheten. Vi anser också att det har lett till en effektivare resursanvändning, dock bör kommunikationen förbättras och en dialog föras mellan de lokalt och centralt anställda för att hitta lösningar som påverkar säkerheten i så liten utsträckning som möjligt.