Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats där vi genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehåller sammanlagt tio respondenter med olika typer av arbeten och anställningsformer. Samtliga respondenter är i 23-27 års ålder. Resultatet visar att vilka faktorer och i vilken ordning respondenterna väljer att prioriterar dessa har betydelse för deras tillfredställelse och prestation i arbetet. Bland de inre faktorerna var utvecklingsmöjligheter i arbetet en vanligt förekommande faktor bland respondenterna och lön var den faktor som prioriterades bland de yttre faktorerna. De som upplevde deras övergripande tillfredställelse som stark var de som lade lika stor vikt vid både motivationsfaktorerna och hygienfaktorerna. De övriga respondenterna som prioriterade annorlunda hade växlande tillfredställelse. Det framgår vidare att tillfredställelsen är starkt sammankopplad till prestationen. Ju högre tillfredställelse desto större är sannolikheten att man presterar bättre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer. Vi har genom en fallstudie vid en offentlig avdelning utrett vad som motiverar medarbetarna, för att på så sätt kunna identifiera olika motivationselement som kan finnas på avdelningen. Vi har arbetat fram en modell med underliggande element som ska underlätta analysen av empirin. Analysen och resultat visar att det finns en växelverkan, där vissa element är mer betydelsefulla och kan kompensera upp varandras brister.

Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att definiera begreppen problemlösning och motivation samt att undersöka om arbete med matematiska problem har något samband med elevers motivation för matematikämnet. Studiens resultat grundar sig i relevant litteratur och vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att problemlösning har ett stort utrymme i dagens matematikundervisning där motivation är en viktig faktor för elevers framgång i matematik. Sambandet behöver inte nödvändigtvis finnas mellan motivation och problemlösning, däremot synliggörs det genom studien att motiverade och engagerade elever lyckas  bättre inom problemlösning.

<p>I dagens postmoderna samhälle vill människor gärna hävda att skönhet är något som sitter i betraktarens öga. Trots detta är skönhet något som i stor utsträckning påverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har någon relevant påverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina åsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. Därefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod. I resultatet framkommer att utseende anses vara av viss betydelse vid anställningsintervjuer, även om kompetens är av störst relevans. Det framkommer att ett vackert yttre kan vara både en fördel och en nackdel i arbetslivet. I resultatet påvisas även att vissa kroppstyper starkt bortprioriteras och att klädstil och ett frächt helhetsintryck är avgörande för vad som anses vackert.</p>

<p>Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet. Det andra syftet med undersökningen, det praktiska, är att undersöka vilka omständigheter som påverkar kvinnliga polisers arbete inom yttre operativ verksamhet som leder till att de vid återkomst från föräldraledighet väljer att söka sig till inre tjänster. Min avsikt här är också att lyfta fram det utvecklingsbara vid myndigheten och försöka utröna vilka förutsättningar det finns för att arbeta vidare med kvantitativ jämställdhet inom yttre operativ verksamhet. </p><p>Den insamlade empirin som skett genom metodtriangulering av kvalitativa metoder, litteraturinsamling och intervjuer varav det senare som primärdata, har analyserats utifrån teorier kring genus och jämställdhet. </p><p>De resultat som framkommit visar på att den manliga normen, än idag, är personifierad inom den yttre operativa verksamheten. Det förekommer jargonger och genusrelaterade föreställningar från det manliga könet, även manliga chefer, riktade direkt mot det kvinnliga. De intervjuade uppger att vissa av jargongerna upplevs som grova och djupt kränkande. Detta beror på att det inom myndigheten finns strukturer och processer, präglade av kön, som vidmakthåller mansdominansen. Trots allt är detta inte förklaringen till varför det råder ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom Polismyndighetens i Hallands län yttre operativa verksamhet. Förklaringen ligger i att kvinnliga poliser söker sig till inre tjänster på grund av civila (föräldraskap och arbetstider) och praktiska (ingen återvändarintroduktion i arbetet) omständigheter. Myndigheten har alltså ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom den yttre operativa verksamheten på grund av det egna arbetet med dessa frågor.</p>

<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

<p>Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning. Resultaten grundas på insamlad data från 19 managementkonsultföretag med verksamhet i Sverige.</p>

<p><p>Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.</p><p>Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.</p><p>Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs. hög yttre effektivitet. Kontroll bör ske tidigt så att identifierade avvikelser kan åtgärdas med minimal mängd resurser inom organisationen vilket möjliggör en högre grad av inre effektivitet. Metoden har varit kvalitativ analys av texter samt ostrukturerade och informella respondentintervjuer.</p><p>Resultatet har visat på att kontrollen bör komma tidigare med avseende på folkrätt. Detta skulle sannolikt öka den inre effektiviteten. Resultatet visar att FM gör framåtblickande analyser inom många områden men inte inom folkrätt. Om FM inkluderar folkrätt i den framåtblickande analysen skulle sannolikt den yttre effektiviteten kunna öka.</p></p>

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning. Resultaten grundas på insamlad data från 19 managementkonsultföretag med verksamhet i Sverige.

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem. Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer. Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs. hög yttre effektivitet. Kontroll bör ske tidigt så att identifierade avvikelser kan åtgärdas med minimal mängd resurser inom organisationen vilket möjliggör en högre grad av inre effektivitet. Metoden har varit kvalitativ analys av texter samt ostrukturerade och informella respondentintervjuer. Resultatet har visat på att kontrollen bör komma tidigare med avseende på folkrätt. Detta skulle sannolikt öka den inre effektiviteten. Resultatet visar att FM gör framåtblickande analyser inom många områden men inte inom folkrätt. Om FM inkluderar folkrätt i den framåtblickande analysen skulle sannolikt den yttre effektiviteten kunna öka.